Thomann Basblockflöjt vs. Yamaha Basblockflöjt

Jag har sakta men säkert gått från små till stora blockflöjter. Jag älskar den mjuka tonen i de större modellerna. Det är nästan meditativt att sitta och spela något sakta och mjukt och vara ett med musiken. Jag är bara en hobbyspelare och jag spelar bara för mig hemma i vardagsrummet. Jag kan dock med nöd och näppe och träning hantera min tenorflöjt, även om det ska vara en modell för mindre händer (jag har superkorta fingrar). Jag har därför varit tveksam till att köpa en basblockflöjt, men efter att ha läst på så sägs det nästan överallt att det fingermässigt ofta är enklare att spela på en basblockflöjt än en tenorflöjt pga klaffarna. Däremot kräver den något mer luft (naturligt nog).

Det finns en Youtube-video med ljudklipp som komplement till detta blogg inlägg! Det är ganska läskigt och nervöst att spela in sig själv, men jag har gjort ett försök.

Eftersom jag inte visste om jag kunde spela på en basblockflöjt över huvud taget så bestämde jag mig för att köpa en i plast. Rätt snabbt utkristalliserade sig två modeller som mest populära:

Det finns ett antal recensioner på framför allt Youtube som jämför dessa två. Håller man på med en hobby ska man ha bra saker, så man vill fortsätta att utvecklas och inte avskräckas. Jag bestämde mig därför för att köpa Yamahas modell, då den både fått goda omdömen, men också för att jag vet att Yamaha är ett märke att lita på. Yamaha gör aldrig några dåliga instrument.

Och ja – jag kunde spela på den! Det var ärligt talat en helt ny värld som öppnade sig och jag älskar både ljudet och känslan av den större flöjten i mina händer. Greppen är betydligt enklare att nå än tenorflöjten, just pga klaffarna. Jag får andas lite oftare, men tänker att det handlar om att träna, träna och träna. Men blockflöjtsspel är till en del för mig att träna just andningen och det känns att det sakta går framåt. Det är några grepp som skiljer sig från andra F-flöjter, men på det stora hela så är detta en F-flöjt precis som altblockflöjten och spelas med samma grepp. I princip så satte jag basblockflöjten i handen och spelade utan några som helst problem, utan bara med ren njutning.

Eftersom jag nu behöver dubbla uppsättningar av flöjter och denna storlek inte är speciellt lättransporterad (den får inte plats i en kabinväska), så bestämde jag mig för att trots allt våga prova köpa Thomanns basblockflöjt. Både för att jämföra men också för att den är så otroligt billig.

Thomann har länge haft en hel uppsättning med blockflöjter i sitt sortiment: Alltifrån den pyttelilla garklein till basblockflöjt. De har alla varit i matt svart plast. De får ofta tveksamma recensioner och slutsatsen är oftast att det är ett OK instrument att starta med som nybörjare. Den enda storleken jag testat tidigare är deras tenorblockflöjt och den tycker jag inte om. Jag har stora svårigheter att spela på den och har svårt att både täcka hålen och trycka ner klaffen längst ner. Men en tenorblockflöjt är en tenorblockflöjt och nu var det en basblockflöjt som var aktuell.

Jag misstänker att Thomann har gjort en uppgradering av sina blockflöjter då (nästan) alla blockflöjtsmodeller nu finns i både den ursprungliga matta färgen men också i en blank svart färg. Jag valde givetvis den blanka varianten eftersom jag tycker den är snyggare. Den kanske är något halare att hålla i, men den känns ändå elegantare.

Finns det då någon mer skillnad än bara märke och pris? Här är mina erfarenheter.

Utseendemässigt är de nästan identiska förutom färgen: Thomann är svart och Yamaha är mörkt brun. Bägge med beige dekorationer. Jag är rätt säker på att Thomann har uppgraderat sin modellserie, då en del som jag ser inte stämmer med vad jag ser andra säga om denna modell på nätet. Förut fanns alla modeller enbart i matt svart färg. Nu finns det en alternativ blank modell också.

Det känns dock skillnad på vikten. Yamahan är mer balanserad och känns lättare när jag lyfter upp den, medan Thomann känns väldigt framtung som om all vikt sitter i övre delen. Väl i spelläge känns det ingen skillnad.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder

Det har pratats mycket om klaffarna på Thomann och att de ska vara störigt ljudliga. När jag tittar på bägge flöjterna så ser klaffarna ut att vara exakt likadana på bägge flöjterna, om än inte monterade på exakt samma sätt. Thomanns klaffar är knäpptysta och låter precis lika lite (eller mycket) som Yamahas. Däremot så är Thomanns klaffar något trögare att trycka ner.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder
Thomann ovan – Yamaha under

Bägge modellerna ser nästan likadana ut, med samma typ av dekoration, samma utsmyckning, likadana klaffar (om än inte exakt samma fastsättning), exakt samma hållare för nackremmen. Bägge flöjterna kommer i 4 delar men Thomann är betydligt lättare att sätta ihop och framför allt ta isär. Jag vet inte om min Yamaha har något tillverkningsfel eller om den bara är gjord så för att den under inga omständigheter ska börja läcka luft, men jag har stora svårigheter att lossa de mittersta delarna med varandra, utan behöver be maken om hjälp för att hålla emot.

Bägge flöjterna har också en böjd vindtunnel. Thomanns vindkanal är något smalare. Men på det stora hela skulle jag kunna tro att de tillverkats i samma form.

Det är väl egentligen mest på tillbehören som du direkt ser vilken flöjt som är den dyrare. Thomannn skickar med en väska som är i plast. Halsremmen känns minst sagt flimsig och kroken känns inte som att den kommer att hålla länge.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder väska bag
Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder neckstrap nackrem

Yamahas väska är en rejäl väska i bomullstyg och halsremmen är rejälare med både ett stabilare band och en kraftigare krok, vilket gör den väldigt mycket bekvämare att använda.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder väska bag
Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder nackrem neckstrap

Men så till det viktigaste – ljudet! Även om flöjterna ser nästan exakt likadana ut på utsidan, så finns det skillnad på insidan och konstruktionen. Yamaha ger en klar, mjuk, stark otroligt vacker ton. Klaffarna är lätta att trycka ner och spelet flyter på fint. Thomann har definitivt en dovare, robustare, mörkare ton. Jag känner det som att jag tar i när jag spelar, men inte riktigt når ända fram. Klaffarna är också trögare att trycka ner. Däremot så är klaffarna definitivt lika tysta (eller hörbara) som på Yamaha, så ingen skillnad på det ljudet. Jag har lite svårare att ta riktigt höga och riktigt låga toner på Thomann, men det kan ha med träning att göra. Yamaha känns dock helt enkelt mer lättspelad. Till viss del kan jag dock tänka mig att det har att göra med vana vid respektive modell också. Man lär sig ”sin” flöjt.

Slutsatsen blir att Thomanns basblockflöjt är en alldeles utmärkt flöjt att ha som reservflöjt eller om du vill prova på att spela just basblockflöjt. Priset är oslagbart och den är alldeles tillräckligt bra för att kunna användas som första flöjt. Mitt förstahandsval är dock Yamahas basblockflöjt då ljudet och spelkänslan passar mig bättre.

Küng Studio blockflöjt – sopran och tenor

blockflöjt Küng 1311 Studio Soprano Recorder i färgen stained pearwood (päronträ) och en Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ

Det var länge sedan sist, men nu har blockflöjtsförrådet uppgraderats ordentligt. Jag har länge spelat på mina plastflöjter enbart, men nu har har jag tagit ett kliv uppåt. Jag tycker mest om att spela på min sopranflöjt och min tenorflöjt, så det blev var sin sådan.

Jag är en riktig amatörspelare som endast plågar min make med flöjtmusik, så jag behöver en flöjt som är lättspelad. Det blev en Küng 1311 Studio Soprano Recorder i färgen stained pearwood (päronträ) och en Küng 1511 Studio Tenor Recorder i samma färg: stained pearwood (päronträ). Jag valde päronträ för att det är både ett prisvärt träslag och väldigt lätt. Jag valde den mörkare färgen stained bara för att det är så otroligt snyggt. Och flöjterna är verkligen otroligt utsökt vackra hantverk, som är en fröjd att hålla i och blåsa. Ytan är mjuk och len, färgen skiftar vackert och den är alldeles lagom sträv att hålla och glider inte undan.

Tenorflöjter är kluriga, då det kan vara svårt att nå nedersta hålet. Både tenorblockflöjt och sopranblockflöjt är stämda i C, så en tenorblockflöjt är precis dubbelt så lång som sin tenorsyster. Jag har pyttesmå händer med superkorta fingrar, så trodde inte att jag någonsin skulle kunna spela tenorblockflöjt. För att testa konceptet så köpte jag den billigaste modellen jag hittade som skulle vara spelbar: Thomann TRT-31B Tenor Matt Recorder. Finishen på Thomann-flöjten är verkligen inte något att hurra för, den är rå i strukturen och klaffen för C/C# (nedersta hålet) är trögtryckt plast. Jag hade inte en chans att kunna spela på den utan att det kändes som att jag slet fingrarna ur led. Efter lite undersökning rekommenderades jag Aulos 211A Robin Tenor som trots att den saknar extra klaff nederst, ändå faktiskt är nåbar för mitt korta och något deformerade lillfinger. Efter lite träning så är Aulos-tenoren riktigt spelbar och ljudet från en tenorblockflöjt är så mycket mjukare och behagligare än en sopranblockflöjt, som emellanåt kan låta ganska skarpt i den högre oktaven.

Den lilla Küng Studio Sopran får ersätta min favoritplastsopranoflöjt Aulos 503B Symphony Soprano. Aulos-sopranen är riktigt trevlig att spela på och håller bra i de högre registren. Jag vet att många pratar mycket gott om Yamahas Ecodear-serie (den som är blaskigt gul och beige) och den får alltid högsta betyg i alla recensioner. Själv är jag nog för dålig flöjtspelare, men jag tycker Ecodear är tunga och halkiga att hålla i och väldigt tungblåsta. Jag är däremot väldigt förtjust i Aulos olika dyrare modeller.

Jag ville därför ha en flöjt i samma storlek som min Aulos Robin. Det finns tenor-modeller som har klaffar för flera av hålen, men de är riktigt, riktigt dyra och jag är inte beredd att betala 5-siffrigt för en blockflöjt på min nivå. Eftersom det inte går att prova blockflöjter på plats i Umeå, så pratade jag med Thomanns kundtjänst som säger att gillar du Aulos Robin så stämmer Küng Studio exakt överens med varandra storleksmässigt i tenormodellerna. Och de gör de verkligen. De har mer eller mindre exakt lika avstånd mellan hålen.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Närbild på de tre översta hålen för vänster hand. Det både syns och känns att hålen är något större på Küng-flöjten.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Hålen för höger hand. Det är exakt lika långt mellan pekfingret och lillfingret. Däremot så är den nedre delen (fotstycket) på Küng bulkigare. Tillsammans med de något större hålen, så jag försöker hitta rätt läge på fingrarna och fotstycket för att snabbt kunna spela ett rent och klart C.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Vad jag då inte gillade när jag öppnade paketet med flöjterna, så var det den billiga förpackningen och helt avsaknaden av vettiga tillbehör. Fodralet är i dubbelt bomullstyg (utan vaddering) och med kardborrestängning. Vi vet alla att kardborreband har en väldigt begränsad livslängd. Det följer med en torkstav och en grepptabell till respektive flöjt, men inte något mer över huvud taget. Flöjterna är paraffinerade och oljade, så ska enligt Küng inte behövas oljas ytterligare (även om de säger att inoljning kan vara bra). Men lite korkfett och en putstrasa samt ett fodral med vettig stängningsanordning borde man väl kunnat skickat med för den summan?

kung blockflöjt fodral sopran tenor

Det finns inte heller med något tumstöd till tenor-blockflöjten och jag har ännu inte bestämt mig för om ett sådant är nödvändigt eller inte. Flöjten är inte halkig på något vis, så jag tror att jag klarar mig utan.

Det ska bli spännande att se hur mina två Küng i päronträ kommer att kännas när jag spelat in dem. Trä är behagligare att jobba med ur flera aspekter och det är ett vackrare ljud.

Saker som jag lärt mig under processen att köpa mina senaste blockflöjter:

  1. Om du vill ha en plastflöjt, så köp de dyraste modellerna. Det skiljer ändå så pass lite mellan de billiga och de dyra modellerna, men det är värt de extra kronorna.
  2. Om du inte har råd att köpa en riktig träflöjt är det bättre att köpa en av de dyrare plastflöjterna.
  3. Alla erkända märken gör bra flöjter oavsett prisklass (Aulos, Yamaha, Mollenhauer, Moeck, Küng m.fl)
  4. Köp hellre en dyrare modell av en träflöjt i ett billigare träslag än ett dyrare träslag av en enklare modell.