Att sticka med pälsgarn

imageHar lärt mig något idag. Jag brukar hålla mig ifrån “konstiga” garner, men eftersom dottern ville ha en tröja i pälsgarn så gjorde jag ett försök. Garnet är Eyelash Light Turquoise från Yarn-Paradise. Eftersom hon ville ha den lätt och luftig gjorde jag ett försök med stickor nr 10.  Stor katastrof. Bakstycket levde sitt alldeles egna liv och såg ömsom för smalt ut, för brett ut, för långt ut eller bara skevt och krokigt. Det gick inte att få någon fason alls på det hela, utan garnet bara gled i maskorna.

Efter ett dygns karantän på bakstycket, så repade jag upp alltihop och åkte till Rusta och köpte deras garn Helen i vitt.  Och vilken skillnad! Resultatet blir fortfarande “pälsigt” men en helt annan stadga och det trots att jag fortfarande använder stickor nr 10.  Det ljust turkosa blandar sig också på ett bra sätt med det vita garnet. Nu känner både jag och dottern oss nöjda. Nu  känns det roligt att sticka igen!

 

KnitPro Waves virknålar / crochet needles

knitpro waves ergonomic crochet hooks

Har investerat i ett par dyrare sortens virknålar: KnitPro Waves. De är ergonomiskt utformade med ett mjukt, skönt gummihandtag.

Jag har länge kört med standardvirknålar i metall eller billiga ergonomiska från eBay, men jag får nog hålla med om att dessa känns bäst av alla hittills. Om jag nu ska jämföra de olika nålarna jag har så är skillnaden:

  • Virknålar i vanligt standardformat utan något “extra” på handtaget: Dessa blir för tunna och hårda att jobba med i längden, speciellt i de mindre tjocklekarna. Tunna vanliga virknålar helt i plast är helt värdelösa – de håller helt enkelt inte. Tunna i metall tycker jag är jobbiga att hålla i. Går man upp rejält i storlek till “tjocka” nålar (typ storlek 8 och uppåt), så tycker jag att plast är nog så skönt att hålla i och jobba med.
  • Billiga ergonomiska från eBay: Helt OK för priset och billiga nog att ha flera uppsättningar av. (Sök på eBay på: “ergonomic pink crochet hooks soft”). Skaftet är halvhård plast som tappar färg efter ett tag, som syns på bilden nedan. Nålen är i aluminium, en kan vara matt och riktigt trög på vissa av nålarna till en början.  Det tar en liten stund innan man polerat nålen glatt med garnet. När man väl virkat in dem, så tycker jag däremot att de är jättesköna – plasten mjuknar lite och formar sig efter fingrarna, så de ligger fint i handen. Man kan om skaftet blir riktigt varmt känna att de är ihåliga. För att kosta 1/10 av priset jämfört med KnitPro Waves kan man nog kosta på sig att ha ett set hemma som reservnålar eller att använda sig av som nybörjare. De är helt klart riktigt prisvärda.
  • KnitPro Waves: Det känns och andas kvalitet här.  Metallen i själva kroken är blank och fin direkt och det finns inget behov av att “virka in” dem. Skaftet är gjort i solitt gummi, vilket gör att man får ett riktigt bra grepp om nålen. Man kan låta virknålen vila lätt i handen och behöver inte anstränga sig för att hålla i den. Det är precis detta man strävar efter för att orka sitta och virka länge utan att få ont i händer och fingrar.
knitpro waves ergonomic crochet hooks ergonomiska virknålar
KnitPro Waves
cheap ergonomic crochet hooks pink soft handle from eBay billiga virknålar
Billiga virknålar från eBay

The Hunger Games: Mockingjay – Part 1

Igår var mannen i  mitt liv och jag och såg den tredje Hunger Games-filmen: The Hunger Games: Mockingjay – Part 1

Vi har sett de båda tidigare filmerna (vi har inte läst böckerna!) och de har verkligen varit jättebra. Jag gillar speciellt Katniss som den tuffa kvinnliga hjältinnan: En Lisbeth Salander i fantasy-form (en annan av mina filmhjältinnor). Eftersom de båda tidigare filmerna varit så fantastiskt bra, så gick jag dit med inställningen att det nog blir en helt OK filmupplevelse i alla fall.

Men Mockingjay – Part 1 var inte bara bra – den var superbra! När ridån gick ner satt jag som vanligt efter en Hunger Games film och bara suckade och sa att: “Nej – den får inte redan vara slut – när kommer nästa del?”

Den här filmen är mer action än fantasy och det fanns en del i mitten som jag tyckte var lite seg och började titta på klockan, men sedan satt jag fastnaglad igen för det hände saker hela tiden.

Även om jag gillar Katniss Everdeen och tycker att Jennifer Lawrence gör en fantastisk filmtolkning av henne, så är det ibland snubblande nära att hon på samma sätt som Bella (Kristen Stewart) i Twilight-filmerna fastnar i ett enda läge: Jag har kämpat mig igenom ett par av Twilightfilmerna, men orkar efter ett tag inte med att se en deprimerad (sur!) Bella sitta med samma trista uppsyn och uppdragna knän under en hel film. På samma sätt får inte Katniss bara se deppad och gråtfärdig ut hela tiden. En hjältinna måste  växla om med både glädje, humor, värme och styrka också.

Oj, vad jag längtar till Mockingjay – Part 2!

Fastnat i 80-talet – tror jag

holyclothing.com

Jag hade hur många som helst av erbjudande för BlackFriday i min inbox idag. Fnyste föraktfullt åt dem alla och deras försök till att få mig att handla tills mitt favoritställe för klänningar – HolyClothing – damp ner. Kunde inte låta bli att beställa när det var fri frakt från Indien och behövde förnya klännings-förrådet, så här inför alla julens gemensamma middagar.

När jag nu beställer en klänning i samma stil från samma ställe – igen – så slår det mig hur tråkig jag är när det kommer till kläder. När hittar man egentligen den stil som man sedan betraktar som sin?  När fastnar man i en tidsålder för musik (jag kommer nog aldrig förbi stadiet “raspiga hårdrocksballader i 80-talsstil”)? När bestämmer man sig för att jag nog passar bäst i den här frisyren (jag ser likadan ut i håret som  då jag var 20 – bara en annan nyans på det blonda – hmmm – gråa)? När bestämmer man att jag trivs bäst i den här typen av kläder? Och vad krävs för att man ska ändra sig radikalt?

Insåg precis att jag nog fastnat när det gäller kläder i alla fall. Det har hänt under åren att jag försökt klä mig damigt och mer propert, radikalklippt håret superkort. Sedan är jag tillbaka till det långa håret, de långa klänningarna (hemsydda i linne om jag hinner), bekväma skorna och tjocka, varma hemgjorda tröjorna (köpta om det är riktig kris).  En sorts moderniserad medeltida klädstil med andra ord. Men jag trivs ju!

PS. Det sägs också på hemsidan att kläderna är “Ethically Handmade in India”.

 

 

Samsung Galaxy Note 3 vs. Note 4 – test

samsung galaxy note 3 vs samsung galaxy note 4
Note 3 till vänster och Note 4 till höger

bild2Jag har turen att att få både en Samsung Galaxy Note 3 och en Samsung Galaxy Note 4 smartphone. Varför en till nästan likadan kan man tänka, men jag har varit toknöjd med min Note 3 och byter ogärna bort den. Specifikationerna är ju väldigt lika på dem.

Modellerna var mer lika än jag trodde men mer olika än jag trodde. Note 4 är aningen högre men tunnare än Note 3, men skillnaden är oerhört liten. Själva skärmarna är precis lika stora i alla fall och till utseendet är de förvillande lika. De känns väldigt lika i handen också. Det är samma lite skrovliga yta på bak-kåpan. Den vita falsen på sidan på Note 4 gör att mobilen ser mer elegant ut jämfört med den metallfärgade sargen på Note 3. Båda är dock två ovanligt snygga telefoner för att vara så pass stora.

Note 3 är ju också en ny telefonmodell, så så mycket hinner det ju inte hända på ett år. Men jag upplevde direkt att Note 4 var mycket snabbare: Den reagerade blixtsnabb när jag försökte bläddra mellan skärmarna. Den lilla extra ökningen i GHz märks.

samsung galaxy note 4Och så har Samsung gått tillbaka till den traditionella micro USB-kontakten för laddkabeln. Det gör att man endast har USB 2.0 men det känner jag inte som någon stor eftergift – det är inte så ofta som jag har behov av att koppla upp telefonen mot datorn numera.

Adroid-versionen är KitKat  på bägge men 4.4.4 på min Note 4 jämfört med 4.4.2 på Note 3. Det är rätt markant skillnad i gränsnittet och det är inte helt uppenbart var jag hittar alla funktioner till en början. Det känns som att iOS och Android börjar närma sig varandra – hemska öden. Å andra sidan kanske fler inbitna iPhone-ägare vågar testa en Android om de bättre känner igen sig i hur ikoner och menyer ser ut? Det är dock inga problem att lära sig hitta igen det man behöver.

Ibland känns det som att jag är en av de få som verkligen gillar fingeravtrycksläsaren. Jag tycker det är hur bra som helst att kunna låsa upp telefonen genom att dra ett finger över startknappen. Snabbt och enkelt. En feature som jag länge saknat på mobilen men som nu finns där.

bild5 bild4 bild3 bild1

Frukost och LCHF

image

Jag tyckte alltid och tycker fortfarande att frukosten är det jobbigaste med LCHF. Jag hade svårt att hitta bra då och har svårt att hitta bra nu. Jag är vrålhungrig då jag vaknar men klarar inte av för kraftig mat och mår inte bra av för mycket mjölkprodukter. Finns det andra tips än de redan nu uttjatade äggen?

Idag blev det finsk kaffeost i kaffe och sojamjölk, men var tvungen att komplettera med en liten bit hårdbröd med smör och salami.

Lowcarb – jag är törstig!

Nu känns det som att kroppen börjat anpassa sig igen till LCHF.  Till lunch idag var jag inte ens hungrig och funderar på om jag ska börja ta med egen mat istället. Jag brukar gå på vår lokala restaurang och äta kött-rätten+sallad minus pasta/ris/potatis. Har fungerat över förväntan bra då man får ta själv.

Däremot är jag törstig, törstig, törstig. Kroppen skriker efter vätska, så jag dricker det jag känner kan vara OK. Kan hoppas att det är så att kroppen släpper inte bara vatten utan även fett.