Kylskåpslista – Montignac

Kost med lågt GI – Montignac

line 

Frukost

Kolhydratfrukost:
Grovt bröd med mager ost, kaffe/te, minimjölk, färsk frukt

Proteinfrukost:
Ägg/ost, skinka/bacon, kaffe/te, minimjölk

Fruktfrukost:
Frukt, kaffe/te, minimjölk/färskost/yoghurt

Lunch (med fett)

Kött/fisk/skaldjur/fågel/ost/ägg
Sallad/råkost och/eller varma grönsaker
Bönor/linser/kikärter
Olivolja/solrosolja

Middag (utan fett)

Kolhydratmiddag:
Bönor/linser/kikärtor/råris/fullkornspasta
Sallad/råkost och/eller varma grönsaker
Mager ost
(så lite fett som möjligt här!)

Proteinmiddag:
Kött/fisk/skaldjur/fågel/ost/ägg
Sallad/råkost och/eller varma grönsaker
Bönor/linser/kikärter
(som lunchen men med mindre fett och mer grönsaker)

Mellanmål
Frukt, torkade aprikoser, youghurt/keso

Blanda aldrig kolhydrater och fett i samma måltid!

line 

Tillåtet
Kött, kyckling, fisk, skaldjur
Ägg
Koffeinfritt kaffe, svagt te, örtte
Mejeriprodukter (ost, smör, grädde, minimjölk)
Olivolja, solrosolja, majonnäs
Korv utan mjöl/stärkelse
Grönsaker som växer ovan jord 
Råa rotfrukter
Linser, bönor, kikärter, krossärter
Avokado, oliver, nötter
Råris/vildris/fullkornspasta
Riktigt fulllkornsbröd (ju mer frön, korn och fibrer desto bättre)
Bär/frukt

Grönsaker som växer ovan jord är t.ex. broccoli, blomkål, brytbönor, purjolök, selleri, alla bladgrönsaker, groddar, kål, sparris, bambuskott, lök, svamp, avokado, squash, aubergine, spenat, tomat, endivesallad

line 

Tillåtet i begränsade mängder 
Mörk choklad (>70%)
Kakao
Artificiella sötningsmedel, fruktos
Torkade aprikoser
Torrt rött/vitt vin – men inte på fastande mage

line

Inte tillåtet
Socker
Vitt mjöl, stärkelse
Lever
Potatis, couscous, pasta, ris
Kokta rofrukter
Majs
Annan mjölk än minimjölk
Kokta morötter eller rödbetor
Söta frukter som banan, melon, russin mango
Juice, torkad frukt
Korv som innehåller mjöl/stärkelse
Margarin

line

Survival kit

GI-tabell

Proteinpulver
Shaker
Fiberhavregryn
Krossade linfrön
Vitaminer

För längre vistelser även:
Koffeinfritt kaffe
Hårt fiberbröd
Nötter, frön
Olivolja
Tonfisk
Gröna linser, råris/fullkornspasta
Konserverade grönsaker
Te

Min egen diet – målet och framtiden – Fas 2

Jag har numera nått min målvikt!

Jag har tappat nästan 30% av min startvikt – det tog mig knappt 1 år! Visst gick det fort, men jag ser det bara som ännu ett bevis på att det här är en kostplan som passar mig och min kropp. Jag har ju egentligen heller aldrig varit hungrig under den här tiden. Kilona helt enkelt bara "rasade" av mig. Jag skulle kunna stanna på denna vikt utan att skämmas, eftersom det här är en vikt som jag höll under rätt många år och som min kropp verkar tycka är naturlig för mig (jämnviktsnivå?). Har tagit fram alla gamla kläder som fanns sparade från min "smala tid" och de passar alldeles utmärkt nu igen – en enormt skön känsla!

Jag gillar maten som är i den här kosten och har ingen längtan efter att börja äta bullar och kakor igen. Att äta efter lågkolhydratprincipen är ingen diet, utan en kost, och ett sätt att leva. Sötsuget har också helt försvunnit så jag känner heller ingen längtan efter godis. De "utsvävningar" som jag numera tillåter mig ligger inom ramen för lågkolhydratkosten. Exempel på saker som jag inte åt i början av kosten, men som jag äter numera är: Jordnötter/jordnötssmör (som innehåller betydligt mer kolhydrater än man tror), frukt (gärna fruktsallad med grädde), riktigt kaffe med (fet) mjölk, light-cola ibland, riktigt mörk eller sockerfri choklad  och lite rödvin till helgens middagar. Jag äter oftast grovt bröd till frukost och en portion linser/bönor/fullkornspasta/råris till middagen. Min norm är cirka 60 gram kolhydrater/dag. Som du ser har all den mat jag numera lägger till ett lågt GI-värde.

När man kommit till sin målvikt (eller nära den) kan man sakta men säkert börja lägga till mat som innehåller mer kolhydrater, men fortfarande har ett lågt GI. Kanske vill man fortsätta med samma mat, men kanske vill man utöka sin meny med fler kolhydrater. Det viktigaste är att hitta en nivå som man känner att man kan klara av att hålla vikten på.

Man måste inte öka på antalet kolhydrater om man inte vill. Jag själv tycker dock att kosten blir mer varierad, jag får större valmöjligheter och att jag mår lite bättre när jag äter en måttlig andel kolhydrater.

En vanlig nivå att lägga sig på för underhållskost är kring 60 gram kolhydrater/dag, men det finns det som ligger betydligt högre och håller vikten. Ett maxvärde som verkar vara normgivande är 72 gram kolhydrater/dag. Tränar man extremt mycket kan man dock kanske gå ännu högre. De finns i ärlighetens namn också de som håller en betydligt lägre nivå också. Man måste hitta den nivå som man trivs med, men samtidigt inte går upp i vikt på. Regeln att man ska lyssna på sin kropp och känna efter vilken typ av kolhydrater man tål, gäller fortfarande.

När man ökar antalet kolhydrater ska man göra det genom att lägga till 5 eller 10 gram kolhydrater per dag och vecka. En liten viktuppgång kan komma naturligt, då kroppen lagrar på sig extra vatten. Viktuppgången ska dock snabbt stabilisera sig. Känner man "suget" komma tillbaka gäller det att snabbt ta bort just den maten och backa ett steg igen för att återigen få kroppen i balans.

Mat som man kan lägga till är råris, fullkornspasta, mycket grovt bröd, linser, bönor, ärtor och frukt.  Allt givetvis i måttliga mängder och fortsätt att kontrollera vilken kolhydratnivå du ligger på så att det inte blir för hög. Den mat man eventuellt utökar sin meny med ska också ha ett mycket låg GI-värde. Andra saker man kan lägga till i fas 2 för att göra vardagen festligare är: Rödvin och >70 %-choklad. Vin bör dock inte drickas på fastande mage.

Har man två alternativ att välja på så är alltid det med det lägre GI:t att föredra. Fullkornspasta istället för vit pasta, råris istället för polerat vitt ris, grovt rågbröd istället för vit franska och så vidare. Även om antalet kolhydrater är lika i båda alternativen så är ett lågt GI bättre eftersom man inte får samma blodsockerhöjning.

Jag tycker att Barry Groves ("Eat fat, get thin diet" ISBN 0-09-182593-8) på ett enkelt och direkt sätt beskriver en kostplan som man kan hålla livet ut, utan att behöva göra några större uppoffringar. För egen del följer jag därför hans rekommendationer på 60 gram kolhydrater/dag. Ungefär samma teorier använder sig "Life without bread" av (ISBN 0-658-00170-1) där man säger att det viktiga är att hålla sig under 72 gram kolhydrater/dag. Håller man sig till gränsen 60 gram kolhydrater/dag kan man under en dag få med både en skiva fullkornsbröd, en frukt och dessutom en måttlig portion råris/linser/bönor/fullkornspasta. Menyn är i princip densamma som förut, men med små tillägg som t.ex. fruktsallad till efterrätt och 1 dl kokta bönor till middagen. För egen del så har jag i princip lagt hela mitt utökade kolhydratintag på frukt, grönsaker, bär och nötter, eftersom min mage och kropp hanterar det bäst. Jag föredrar också att äta linser/bönor istället för råris/pasta.

Exempel:

    Gram  kolhydrater
Frukost Ägg, bacon och 1/2 grapefrukt.  Kaffe eller te med lite grädde 11
Lunch Biff, kidneybönor med olivolja, gönsallad 11
Middag Kyckling, broccoli med smör, blåbär med lite vispad grädde 13
Fika Brieost  med 1/2 äpple 10
Fika Nötter/mandel 5
  Summa 50
    Gram  kolhydrater
Frukost Ägg, bacon och spenat.  2 msk grädde i kaffe eller te 6
Lunch Köttfärsbiff, grönsallad, fruktsallad med grädde    18
Middag Kyckling, sparris med smör, linser (eller råris) 22
Fika Brieost  med oliver   2
Fika Mörk choklad 9
  Summa 57

    

    Gram  kolhydrater
Frukost Cappuccino,  fiberbröd, smör, skinka 21
Lunch Köttfärsbiffar, blomkål, smör 5
Middag Kyckling, gröna ärtor , grönsallad  med olivolja 11
Fika Äpple och en tjock skiva ost 22
  Summa 59

    Gram  kolhydrater
Frukost Cappuccino, grovt mjukt bröd, smör, salami 24
Lunch Köttfärsbiffar, linser, olivolja 14
Middag Kyckling, grönsallad , fullkornspasta 26
Fika Nötter/mandel, en bit ost 6
  Summa 70

Man måste vara noga med att man fortfarande håller det antal kolhydrater som man föresatt sig. Om suget börjar komma tillbaka måste man vara snabb på att identifiera vilken som var dess trigger och ta bort just den maten ut kosten. Det gäller att inte återigen hamna i kolhydratfällan. Det handlar också om att skapa enkla regler som kan fungera i vardagen: Ingen av oss kommer att gå omkring och räkna kolhydrater dagligen resten av livet. Ett bra riktmärke är att inte äta mat som innehåller mer än 5 gram kolhydrater/100 gram! Läs innehållsförteckningarna på matvarorna noga!

Inledning – Mamma äter inget vitt

Jag tillhör dem som alltid har fått kämpa med vikten. Har under många år klarat av att hålla den rätt konstant genom att tänka på vad jag äter: Hålla igen på fett och socker. Har inte hållit någon speciell diet, men tänkt på vad jag har ätit. Jag brukar hålla igen på veckorna och vara lite mer frikostig under lördag/söndag. Detta har fungerat under många år, men efter graviditet och avslutad amning hände något som jag plötsligt inte hade kontroll över: Jag ökade katastrofalt i vikt! Förstod inte  varför, utan det kändes som om hela ämnesomsättningen plötsligt hade slutat fungera. Kontrollerade hos läkare, men inga medicinska fel. Följde tallriksmodellen, åt mycket grönsaker, uteslöt allt fett, åt inte socker, räknade kalorier motionerade hårt 3-4 gånger/vecka – men ingenting fungerade. Jag gick visserligen inte upp, men inte ner heller. Ju mer jag försökte hålla igen desto mer hungrig och fixerad vid mat blev jag. Så fort jag "fuskade" och tog ett par "ätdagar" så gick jag däremot upp i vikt – utan att kunna bli av med den. Jag har dock aldrig gett mig på några rena svältkurer typ Nutrilett, då jag vet att det enda jag skulle göra då vara att sätta kroppen i svältläge samtidigt som jag skulle lida ordentligt under tiden. Ville inte bädda för någon jojo-banting utan hitta ett sätt att äta som jag kan leva med under resten av livet.

En gång tidigare gick jag upp en del och hittade då Scarsdale-dieten, som är en kombination av lite kolhydrater och lite kalorier. Man kör en hård 2-veckors kur och ska därefter gå på en underhållsdiet. Jag gick igenom denna kur en gång för många, många år sedan med gott resultat. Trots att det var så pass länge sedan jag gick igenom programmet så minns jag hur dåligt jag mådde p.g.a. den spartanska dieten. Fanns inte en chans att jag skulle klara detta igen: Att både ta hand om lilla dottern, jobba heltid på ett krävande jobb och dessutom hålla denna diet. Tyckte inte heller att jag hittade en riktig hjälp i den boken, för hur jag skulle kunna klara av att fortsätta att äta vettigt och dessutom trivas med maten. En bantningskur är ju bara en början till ett nytt liv – det stora jobbet följer ju egentligen sedan – när man ska se till att hålla vikten! Jag måste helt enkelt hitta själva roten till mina viktproblem.

Hittade en artikel som handlade om sambandet mellan GI (glykemiskt index), blodsocker, insulin och viktuppgång. Kände igen mig exakt! Jag är helt enkelt en sockerberoende person och med socker menar vi då inte bara rent socker utan även det socker som kroppen får i sig via de snabba kolhydraterna! Allt prat jag hört om hur nyttigt både potatis och pasta är stämmer alltså inte in på sådana som mig: För mig är det direkt skadligt med denna typ av mat. När man äter kolhydrater producerar kroppen insulin för att sänka blodsockret. Om kroppen inte kan producera korrekt mängd insulin kommer blodsockret att åka berg-och-dalbana hela dagen och man känner sig ständigt hungrig och sugen. Beroendet är att jämföra med andra typ av beroenden (ex. alkoholism) och man får abstinens när man slutar med socker. På samma sätt får kroppen en "kick" när man ger den socker och vill sedan ha mer. Till skillnad från t.ex. alkoholism, så kan alkoholister sluta dricka sprit. Det är dessutom ingen som ställer fram en spritflaska på bordet i det gemensamma fikarummet på jobbet eller vid föreningsmöten på kvällarna. Vi som är sockerberoende kan inte sluta äta utan måste lära oss att äta rätt och hela tiden stå emot de frestelser som finns runt omkring oss. Det gäller att hålla blodsockret nere så att inte alltför mycket insulin produceras och lagrar fett istället för att förbruka det. Ett enklare sätt är att säga att man är "allergisk" mot snabba kolhydrater – det brukar alla människor kunna ta till sig och acceptera.

Man går alltså inte upp i vikt för att man äter för mycket, utan för att kroppen reagerar fel på det man äter.

Tecken på att man är kolhydratberoende kan vara:

  • Att man blir hungrig kort efter en måltid
  • Att man blir trött/hängig på eftermiddagen
  • Att man inte kan sluta äta när man väl har börjat
  • Att man gärna småäter mellan målen
  • Att pasta och bröd är favoritmaten
  • Att man i en två-rättersmiddag föredrar efterrätten framför förrätten
  • Att man får yrsel 3-4 timmar efter en måltid
  • Att man går upp i vikt trots att man äter en "vanlig" kost

Och det bästa av allt med den metod jag har hittat: Man behöver inte räkna vare sig points eller kalorier, utan bara lära sig vad som är nyttig och onyttig mat. Om den hjälper? Jajemänsan – vikten går stadigt nedåt och jag mår bättre än på mycket länge!

Om jag har förstått det hela rätt:
Jag har, så här i efterhand, insett att jag har haft "nedsatt glukostolerans" – alltså en för hög blodsockernivå efter en kolhydratrik måltid. För att motverka denna höga nivå producerar kroppen extra mycket insulin för att ta hand om allt detta blodsocker. Jag gjorde ett sockerbelastningstest i samband med en hälsokontroll och undrade vad mitt förhöjda blodsockervärde efter 2 timmar betydde – jag fruktade direkt diabetes. Svaret jag fick var att det var inte farligt, men en varningsklocka och att jag nog borde gå ner i vikt. Jotack – som om jag inte försökt med det och inte lyckats! Tänk om jag i samband med denna insikt fått en lektion om kolhydrater och GI: I så fall hade jag sluppit ytterligare 2 år med viktuppgång! Jag har förstått att under graviditeten får alla insulinresistens eftersom man ska kunna lagra på sig reserver för sig och barnet både under gravidiet och amning. Något som troligen var nödvändigt för överlevnad under den tiden vi inte hade mat på bordet varje dag och kunde råka ut för perioder med svält. I de flesta fall klarar kroppen av att återställa insulinproduktionen till normal nivå, men inte i alla fall. Ju mer jag läser – desto mer övertygad är jag om att jag tillhör dem vars insulinproduktion aldrig kommit i balans igen.

Reflektioner – inledning


Några personliga reflektioner om olika hundraser

Inledning

Rasstandarder och generella egenskaper för olika hundraser vimlar det av på nätet. Varje hundras med självaktning har ett s.k. FAQ (Frequently Asked Questions) för just sin ras där de vanligaste frågor besvaras och en grov beskrivning görs över respektive ras karaktär och viktigaste egenskaper.

Men vad betyder det egentligen när det står att Alaskan Malamute är ”dominant”?
Vad innebär det i praktiken att leva med en vaktande vallhund som Groenendaelen är?
Är Cavalieren bara en söt knähund?
Att jag skriver om just dessa raser beror på att de är de enda raser jag har ägt ;-).

Jag vill här ge några högst personliga reflektioner av dessa så till karaktären olika raser. Innan jag tar ett viktigt beslut gör jag ofta sådana här plus- och minuslistor. Kanske dessa två vara av värde för någon annan som står inför samma valsituation som jag har gjort.

Jag har försökt använda ett vardagligt språk, så att även de som inte redan är med i ”hundsvängen” ska kunna ta det till sig. Egenskaperna är heller inte ordnade efter någon särskild prioritetsordning.

Det finns givetvis fler +/- som man kanske borde ha med, men jag har bara räknat upp det som är relevant för mig och min familj. Saker som till exempel foderåtgång, lätt/svår att ta med på flyg/tåg/buss spelar inte någon större roll för oss. Hundarna får den mat de behöver och ska vi ut och resa får vi anpassa oss efter om hundarna ska med eller inte. Det finns också annat som man ska beakta innan man bestämmer sig för att köpa hund, som t ex ärftliga sjukdomar och defekter, motionsbehov, storlek m m. Men nästan det mest avgörande för vilken ras man ska välja är, enligt min mening, vad man ska använda sin hund till. Ska det bara vara en trevlig myshund som ska gå på långsamma promenader, vill jag träna någonting speciellt tillsammans med min hund, ska hunden klara av att följa med på en joggingtur eller skidtur etc? Hur man väljer hundras finns beskriver jag här.

Hur våra hundar lever till vardags

Vi bor i ett typiskt radhusområde i utkanten av Umeå. Det är ca 3 km:s promenadväg via cykelbanor/stadsgator in till centrum. Det finns ett grönområde bara några 100-tals meter från vårt hus med elljusspår och grusvägar. Som de flesta bostadsområdena i den här staden är området relativt hundrikt. Det är mer regel än undantag att vi under våra promenader träffar på ett flertal kopplade – eller ve och fasa till och med okontrollerat lösa! – hundar.

Våra hundar har alltid varit familjehundar och aktiva sällskapshundar i första hand. Vi har ställer ut och tävlar i lydnad. Hundarna tränas regelbundet i agility, lydnad och bruks på olika nivåer, beroende på hundens förmåga och intresse. Jag ser lydnadsträningen som ett bra sätt att bygga en bra kontakt mellan förare och hund och för att ge hunden den ”hjärngympa” som den så väl behöver. Tävlingsmomentet är ett sätt att sporra mig själv och hunden till precision. En lyckad tävling känns som ett bevis på att vi jobbat rätt och bra. När det gäller dragsidan är jag inte så intresserade av tävlingsmomentet, är helt enkelt för dålig skidåkare. 😉

För att ge hundarna fysisk motion promenererar vi mycket, joggar, cyklar och åker skidor med dem. Ibland får de hjälpa till att bära hem varor från affären i sina klövjeväskor. Numera får de också dra vår dotter i pulka eller vagn.

Resten av tiden ligger hundarna och myser på soffan, vid våra fötter eller i alla fall i närheten. När vi är på jobbet sitter de ute i sin hundgård, men är all övrig tid tillsammans med sin familj. Groenendaelen följer en runt i hälarna och har full kontroll på allt från matlagning till blöjbyte.

Detta är inte objektivt på något sätt…

Men innan ni börjar läsa så ha i minnet att:
En hund blir till största delen vad man som ägare själv gör den till!
Men alla raser har vissa medfödda egenskaper som man aldrig kan bortse ifrån!

Släkten Tauson – mitt släktträd

Markus (Markvor / Tage Marquard) Hansen, född ca 1465
Jordbrukare, smed, Birkende, Fyn
Gift med Karen (Cathrine) Tausen (Tavsan), född 1464 – tillhörde menige adel / lågadel.

Barn
Hans Tausen, född 1494 i Birkende, Odense, Fyn

Hans Tausen, född 1494 i Birkende, Odense, Fyn
Danmarks reformator, Sognepræst i Virborg, Biskop i Ribe
Gift med Dorothea Sadolin, 1527
Gift med Anna Andersdatter, 1537
Död den 11 november 1561 i Ribe
Begravd 1561 i Ribe Domkirke
Barn
Jøgen Tausen
Karine Hansdatter Tausen
Dorothea Hansdatter Tausen född ca. 1539
Elisabeth (Lisbeth) Tausen, född ca. 1552 i Ribe
NN Hansdatter

Elisabeth Tausen, född ca. 1552 i Ribe (Mor: Anna Andersdatter)
Barn
Hans Anderssøn Tausen född ca. 1575 (Hans Tausen den andre)

Hans Andersøn Tausen född ca. 1575 i Ribe
Sognepræst
Död före 1620
Barn
Jens Tausen, född 1604 i Løsning, Danmark

Jens Tausen, född 1604 i Løsning, Danmark
Kapellan ved Cathrine
Gift med Kirsten Struch
Död 1655
Barn
Laurits Tausen, född 1625 i Kerteminde, Danmark

Laurits Tausen, född 1625 i Kerteminde, Danmark
Sognepræst
Död 1663
Gift med Else Jonasdatter Holmsted
Barn
Jonas Tausen, född 1655 i Mesinge, Danmark

Jonas Tausen / Tauson
, född 1655 i Mesinge, Danmark
Vinhandlare och rådman i Landskrona
Gift med Gya Persdotter (Pedersdatter) Rhode (dog av pest)
Bytte stavning från Tausen till Tauson då Skåne blev svenskt.
Död 1711
Barn
Lars
Margareta
Catharina
Petrus (Per), född 1688
Jöns, döpt 1690
Jonas, född 1692
Gudmund, döpt 1694
Johan Christian Tauson, född 1695
Elsa Maria, döpt 1696

Johan Christian Tauson, född 1695
Vinhandlare, köpman och stadskassör i Landskrona
Gift med Mätta Maria Rander 1724
Gift med jungfrun Catharina Morian 1737
Barn i fösta äktenskapet
Gygia, döpt 1727
Fadder, döpt 1731
Jonas, döpt 1736
Barn i andra äktenskapet
Jonas Tauson,, född 1739
Bernt, född 1741
Catharina Maria, född 1744
Lovisa Sara, född 1746

Jonas Tauson, född 1739
Handlanden i Uddevalla
Gift med Anna Lovisa Wahlborg 1762
Död 1786 i Resteröd
Barn
Charlotta Catharina, född 1764
Jonas, född 1766
Per-Arvid, född 1768
Alexander Carl, född 1770

Per-Arvid (Petter) Tauson, född 1768 i Uddevalla
Amiralitetslöjtnant och lantbrukare
Gifte sig 1792 med Catharina Jonsdotter
Gifte sig 1792 med Catharina Richter
Barn
Jonas, född 1792 (med Catharina Jonsdotter)
Gustaf, född 1794
Lovisa Catharina, född 1796
Daniel, född 1797
Anna Gustava, född 1800
Ture, född 1803
Britta Charlotta, född 1806
Per August Tauson, född 1809
Carl Viktor, född 1813

Per August Tauson, född 1809 på gården Tålleröd i Resteröd
Lantbrukare i Ljung
Gifte sig 1836 med Kjerstin Christiansdotter
Barn
Olof (Olle) Gustav, född 1838
Johan Adrian, född 1842
Maria Gustavia, född 1844
Julia Carolina, född 1846

Olof (Olle) Gustav Tauson, född 1838 på Backehagen under övre Aröd i Ljung
Handelsman och värdshusidkare i Göteborg
Gifte sig 1867 med sin syssling Olivia Constantia
Död 1910 i Göteborg
Barn
Per Axel Daniel, född 1868
Kerstin Juliana, född 1869
Gerda Olivia, född 1871
Nils Artur, född 1873
Emil Gustav, född 1875 i Forshälla
Otto Wilhelm Tauson, född 1877
Fritz Conrad, född 1881
Olga Constantia, född 1886

Otto Wilhelm Tauson, född 1877 i Gustavii församling i Göteborg
Värdshusidkare i Göteborg tillsammans med sin far och svåger.
”Fästekvinna” Mathilda Charlotta, född Niklasdotter
Död 1949 i Göteborg
Barn
Axel Wilhelm Daniel Tauson, född 1901 i Masthuggets församling
Margareta Olivia Constantia, född 1903 i Carl Johans församling i Göteborg

Axel Wilhelm Daniel Tauson, född 1901 i Masthuggets församling
Gifte sig 1928 med Margit Ingeborg
Död 1967 i Göteborg
Barn
Solveigh Margareta, född 1930 i Göteborg
Eivor Mona Tauson, född 1935 i Göteborg

Eivor Mona Tauson Magnusson, född 1935 i Göteborg
Gifte sig 1958 med Ingemar Magnusson
Barn
Maria Katarina Tauson, född 1960 som Maria Magnusson
Anna Kristina, född 1964
Åsa Viktoria, född 1971

Maria Katarina Tauson, född 1960
Barn
Linn Katarina Tauson, född 1997

Cyber Malamute Obedience Club (CMOC) – humour

Rani

Rani Grönberg hereby declare the foundation of the Cyber Malamute Obedience Club (CMOC)

Apart from ”standard” rules, the club also states that:

  1. All shows are to be held outside.
  2. Shows are cancelled if it’s warmer than 0 C (above freezing point).
  3. All obedience activities are cancelled during the Summer.
  4. Hot dogs, ham, bacon, liver etc are regarded as necessary training tools.
  5. Hot dogs, ham, bacon, liver etc and any kind of food are allowed as rewards during official shows in unlimited amounts.
  6. Woooo-woooooing during heel, long stay etc gives extra points.
  7. Tricks to please the audience, like: extra jumps over the ”jump”, stealing the ring-stewards sandwich, starting every heel with a big leap into the air etc are definitely giving extra points.
  8. All exercises including the command ’fetch’ are forbidden.
  9. A new exercise with the dumbbell will be added: ”Grab and run!”

Present members (1996-03-15)

Rani – president
Glenda – secretary (since the house-hold only consits of two (more or less) Malamutes and Glenda has a good potential for being a good polar dog: Eager for food, thick isolating coat, digs, chews, loves to cuddle and doesn’t always obey instantly)
Zilba – treasurer

Maria – after an evening at the club when it was freezing cold, and everyone else complained about how cold it was but Rani – sweet beautiful Rani – was having one of those days when she heeled, and did all other commands too, like a Border Collie in a Malamute’s disguise.
 

Lågkolhydratmjölk

Jag saknar ibland en ersättning för vanlig mjölk. Jag älskar café au lait, men avskyr smaken och konsistensen som blir när man tillsätter vanlig grädde. Ibland gör jag därför denna blandning som faktiskt är en helt OK ersättning i t.ex. kaffe. Det blir en stor skillnad om man först blandar ut grädden med vatten och ser till att det blandas för sig innan man tillsätter den till kaffet. Det går också att dricka den precis som den är, som vanlig mjölk.

1 msk 40% grädde blandas med 2,25 dl vatten.
Tillsätt lite sötningsmedel för att simulera mjölksockret i vanlig mjölk.
Vispa ordentligt.
Använd som det är, kyl eller värm, beroende på behov.
Denna lågkolhydratmjölk får en fettprocent på 2,5%.

För större mängd:
0.5 dl grädde och 7.5 dl vatten plus sötningsmedel.

Varför fungerar det här egentligen?

Det finns ett antal olika teorier om varför lågkolhydratkost fungerar. Jag har försökt samla ihop lite tankar som jag sett om detta och själv grupperat dem.

  • Stenåldersteorin
    Från början var vi jägare och levde på mat som kött, frön och annat som vi kunde samla in under våra vandringar. Evolutionen har gjort att vi anpassat vår ämnesomsättning till att även kunna äta säd. Dock har inte alla människor anpassat sig till detta utan mår fortfarande bäst på en kost som är uppbyggd på samma sätt som på jägartiden.
  • Förbränningsteorin
    Fett är inte ett lika lättillgängligt bränsle för kroppen som kolhydrater. Kroppen behöver därför bearbeta fettet mer och den processen kräver mer energi än omvandlingen av kolhydrater.
  • Fettförbränningsteorin
    När vi bantar vill vi inte förbränna muskler utan fett. För att förbränna kroppsfettet, måste vi lära kroppen att göra just detta och tillsätta fett. Detta gör vi genom att dra ner på kolhydraterna så att kroppen tvingas använda fett som bränsle istället.
  • Insulinteorin
    När vi äter lågkolhydratkost håller vi blodsockret på en låg och jämn nivå. I och med detta utsöndras minimalt med insulin. Finns det inget insulin kan inte fett lagras .
  • Aptitteorin
    Eftersom kroppen får tillbaka sin förmåga att rätt signalera när den fått nog, d.v.s. aptitregleringen, så kommer vi inte att äta mer kalorier än vad vi behöver.

Personligen tror jag inte det är en bara en orsak till att detta fungerar utan en kombination av saker. Min korta version brukar vara ”Stenåldersteorin”, men sanningen tror jag är att man drar fördel av alla olika punkterna ovan i en lågkolhydratkost. Och den sista punkten, att aptitregleringen fungerar normalt, tror jag är anledningen till att man sedan kan hålla sin nya vikt utan att känna att man gör några uppoffringar, går omkring hungrig eller ”håller igen” på maten. ?ɂÄìverger man lågkolhydratkosten, kommer kolhydraterna direkt att ge ökad aptit och man har snart fått tillbaka sina gamla kilon.

Vad skiljer Montignac från Atkins?

Vad skiljer Montignac från Atkins?
På mina huvudsidor har jag beskrivit en lågkolhydratkost (low carb), populärt kallad för Atkins. Atkins är dock bara en person som gjort en variant av low carb – det finns flera andra gurus också. Min start var dock Montignac (lågt GI).
Vad är då skillnaden?

Atkins (low carb / lågkolhydratkost): Här räknas bara antalet kolhydrater som man äter. Atkins sätter upp en gräns för hur många kolhydrater man får äta per dag under olika faser av dieten (från 20 gram och uppåt). Hur mycket kolhydrater ett livsmedel innehåller står i princip alltid angivet på innehållsförteckning, så det är enkelt att räkna ut själv hur mycket man får i sig. För att kroppen ska få tillräckligt med energi, och få igång fettförbränningen, måste man öka på andelen fett i kosten. Ligger man på de lägre nivåerna som Atkins anger, hamnar man i ketos, vilket är ett läge då kroppen använder fett som bränsle istället för kolhydrater.

Montignac (low GI diet / lågt GI-kost): Är en diet som utgår ifrån lågt GI. Här tittar man endast på vilket GI-värde olika livsmedel har och väljer de livsmedel som har ett GI-värde lägre än en visst bestämd nivå. GI-värden finns inte utsatta på innehållsförteckningar i Sverige, så man får själv kontrollera dessa i de olika tabeller som finns på nätet. Montignac förespråkar bara fett typ olivolja och nötter. Eftersom man inte drar ned på antalet kolhydrater i samma utsträckning som hos Atkins, så kan man inte vara lika frikostig med fettet i maten. Montignac bygger också på en teori om hur man ska kombinera fett/protein/kolhydrater och har därför två typer av måltider.
En typ som kallas för "proteinmåltider" som är sammansatta precis som Atkins måltider, dvs av protein + fett.
En typ som kallas för "kolhydratmåltider" som är sammansatta av bara kolhydrater (inget fett!).
Man hamnar i regel inte i ketos om man följer Montignac.

Likheter: Ingen av dem räknar i första hand kalorier, utan koncentrerar sig på GI-värde eller kolhydrater.
Angreppssättet för båda dieterna är egentligen desamma: Att hålla blodsockret på en så jämn nivå som möjligt och därmed minska insulinutsöndringen. Ingen insulinutsöndring = ingen lagring av fett.

Vilken dietplan ska jag välja? Vilken är bäst?

Mitt förslag är att: Läs på så mycket det går innan och välj sedan en av planerna som du tror på. Välj en som du känner passar dig vad det gäller filosofi och mat som ingår och efter vilket schema man har lagt upp måltiderna. Huvudsaken är att man väljer ut en diet och följer den till punkt och pricka. Köp den bok som hör till dieten och läs hela boken från början till slut innan du sätter igång. När man sedan kommit in i dieten och börjat känna efter vad som känns bra och dåligt med den kan man börja snegla på andra dieter och anpassa sin egen meny efter dessa. Jag började ju med Montignac och gick sakta men säkert över till Atkins. Andra kanske vill göra en rivstart med Atkins för att så småningom gå över till något annat mer modest i kolhydratväg. Många av dessa dieter är också nästan kopior av andra och i vissa delar överlappar de istället varandra: Somersizing är t.ex. i princip en exakt kopia av Montignac. Sugar Busters bygger på samma principer men fokuserar på att det är sockret som ska bort. Atkins jämnviktsdiet påminner väldigt mycket om Montignac. Protein Power påminner mycket om Atkins men utgår ifrån vilket behov varje individ av proteiner när man sätter samman en dags meny. Carbohydrate Addicts har ett belöningsmål/dag där man får äta kolhydrater. Men blanda inte olika dieter i början – då du lätt får en obalans i kosten – och ge inte upp en diet för lätt bara för att du inte får ett tillräckligt snabbt resultat.