Efter att ha skrivit ett par texter som handlar om vardagslydnad, så inser jag att ett par saker återkommer hela tiden. Det handlar om grunden i alla träning och sedan är det bara den speciella situationen som gäller som ska anpassas efter dina behov.
- Du måste som förare alltid ligga steget före! Du måste vara den som läser av omgivningen lika snabbt som din hund och den som upptäcker saker som kan trigga ett beteende hos din hund. Visst kan det vara svårt att reagera snabbare än t.ex. en Belgare (som ju reagerar på en nanosekund – du måste då reagera på en halv nanosekund. Svårt men absolut inte omöjligt! 🙂 )
- Ha redan innan bestäm vad du ska göra då situationen uppkommer: Se till att hunden tar kontakt, stannar, lägger sig ner, kommer på inkallning, ökar tempot eller något annat som passar sitautionen ifråga.
- Träna hemma först. Om du i en situation vill att hunden t.ex. ska ta kontakt så måste du redan hemma i lugn och ro, utan störning, har tränat in både beteende och kommando. Säger du "Gå fint", så ska hunden veta vad det innebär.
- Se till att du har en verklig belöning med dig. Även belöningen ska du ha tränat på redan hemma. Du måste veta om din hund är en hund som ser godis som belöning, vill ha en leksak eller bara nöjer sig med din röst. Jag tillhör nog dem som belönar rätt mycket, men hellre en belöning för mycket än en för liten. Och har man godis med sig ska det vara något som hunden gillar: Hundar är olika och det kan vara allt ifrån deras vanliga torrfoder, Euroshoppers torrfoder eller torkad lever.
- Bry dig inte om vad andra tycker! Innan beteendet är befäst så kan man behöva prata konstant, med hög, glad och pipig röst. Man kan behöva ta ett par danssteg för att behålla hunden uppmärksamhet, man kan behöva pipa med en leksak och man kan behöva gå omkring med en halv köttbulle hängades i mungipan. Men om det för träningen framåt och får hunden att göra rätt är det mindre intressant vad grannarna sedan kommer att prata om.
- Var inte rädd för att säga "Nej!", men var också extremt noga med att säga "Bra!" i samma ögonblick som hunden gör rätt. Och hellre ett "Nej!" för lite och ett "Bra!" för mycket. Ett felaktigt beteende kan ibland ignoreras, men ett korrekt beteende ska alltid belönas.
- Tjata dock aldrig några kommandon! En gång räcker. Hundar har bättre hörsel än oss…
- Se till att hunden aldrig får göra fel. Varje gång den kommer undan med att vara olydig har den vunnit en seger och ju oftare det händer – desto svårare är det att komma tillrätta med det. Ofta innebär det att hunden måste vara kopplad för att den inte ska kunna dra iväg för långt och hitta på egna initiativ.
- På samma sätt är det också viktigt att hunden verkligen får lyckas. Ta allt stegivs och förvänta dig inget perfekt resultat första gången. Öka sedan svårighetsgraden allteftersom.
- Man får visa ett rimligt stort missnöje mot sin hund. Har den inte gjort som den ska får man visa det. Jag brukar "grymta lite" för att sedan gå vidare. Att verkligen skälla och vara arg på den gör dock oftast mer skada än nytta.
- En kopplad hund lär sig också att vara nära matte/husse och få vägledning därifrån.
- Lär dig också din egen ras medfödda egenskaper. Hundar har olika ursprung och genom att studera detta kan man förstå varför en hund gör som den gör i olika situationer. Man förstår helt enkelt hur den tänker och varför den reagerar som den gör. Det blir då i regel lättare att få bukt med vissa beteende då man inser att det man själv trodde var ren olydnad i själva verket bara är dess naturliga och starka instinkter som slår till. Förhoppningsvis närmar man sig problemet på ett annat sätt då.