I Spanien får vem som helst kalla sig mäklare

Mäklarbranschen i Spaninen ser helt annorlunda ut jämfört med i Sverige. Det enda som förenar dem är att de vill sälja en lägenhet till dig så snabbt som möjligt med minsta möjliga jobb. I Sverige har en enda mäklare hand om försäljningen av en viss lägenhet. I Spanien kan alla mäklare sälja nästan alla objekt. Det är bankåtertagen som är undantagna, som jag har förstått det. Det är också en mer komplicerad process att sälja bankåtertag (det ska vara någon sorts vänteperiod innan köpare lägger buden), så inte alla mäklare vill ta sig an dessa objekt.

Det kan poppa upp mäklare från ingenstans som sedan slår igen då turistsäsongen är över. Kolla med den mäklare du hittar att det verkligen är en som har erfarenhet och som finns kvar när säsongen är över – du kan behöva ha kontakt med dem igen. Och en som bara dyker upp periodvis, undrar jag verkligen om de har full koll på allt som krävs för en försäljning.

Om du skriver en fråga i någon av de många FB-grupperna som säger att du letar lägenhet eller hus, så kommer du att få PM (meddelanden) från både etablerade mäklare och hobbymäklare. Vi blev själva rätt aggressivt ansatta av en mäklare: Jag tror gott om människor och när vi helt oombett får ett erbjudande om ett radhus med ”location, location, location” till ett bra pris, så blir jag givetvis intresserad. Det handlar om något sorts bankåtertag med strandnära läge. Vi ska betala in reservationsavgift (som vi skulle få tillbaka om vi ångrade oss) utan att ha fått se mer än Google Street View-bilder och jag gissar på att vi sedan hade haft ytterligare någon vecka på oss att betala in handpenningen. Vi sitter då alltså i Umeå. Rätt långt borta. Vi får ingen planlösning och inga svar över huvud taget på våra frågor. Vi funderar på att sätta oss på första bästa flyg ner, för kan vi då verkligen missa ett sådant kanontillfälle som kan komma att hyras ut för 1.000€/vecka under högsäsong? Ja, vi säger i alla fall nej, då det hela känns helt fel och varken läge eller hus alls är det vi hade pratat om från början.

Vi åker förbi området då vi reser ner till Costa Blanca nästa gång och visst känner jag en viss oro i magen innan vi anländer: Tänk om det visar sig ändå vara världens mysigaste hus med fantastiskt läge? Det är det dock inte alls. Snarare tvärtom: Jag får känslan av övergivet hus i Vilda Västern och i en av lägenheterna bor det uppenbarligen en familj med en hund som står och skäller bakom grinden. Vi hade definitvt inte trivts i den radhuslängan, trots att det lligger helt nära havet och har ”location, location, location”.

Edit: 5 månader senare finns minst 3 objekt kvar till försäljning från detta ”fantastiska” tillfälle som inte kunde vänta på att vi skulle åka ner 6 veckor senare. Så skönt att vi tackade nej till detta erbjudande. Uppenbarligen räcker det inte med ”location, location, location” för att objekt ska säljas.

Om något känns för bra, så är det troligen det och magkänslan ljuger aldrig.
Så pass upp med snabba och alldeles för bra erbjudanden som du får via FB!

Sjukvård (akut) + vistelse

Det råder en hel del förvirring kring vilka rättigheter man har som utlänning i Spanien, men som EU-medborgare har vi alltid rätt till fri akutsjukvård (gäller alla EU/EES-länder). Om du fortfarande är skriven i Sverige så måste du ha med ditt “blå EU-kort” som bevisar att du har rätt till akut sjukvård i det EU/EES-land du befinner dig i. Du måste också ha med passet. Det “blå EU-kortet” beställs från försäkringskassan och gäller i 3 år. Res aldrig någonstans i EU/EES utan detta kort tillsammans med ditt pass! 
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/

Hemförsäkringen gäller ofta bara i 45 dagar. Efter det måste du teckna en egen utökad reseförsäkring. Den försäkringen måste också tecknas innan de 45 dagarna har gått och helst tidigare, så att betalningen verkligen har nått försäkringsbolaget innan de 45 dagarna är slut. Kolla dock med just ditt försäkringsbolag vad som gäller för just dig, så att du inte står utan skydd!

Om jag förstått det rätt så:
Du får bara vara max 90 dagar i sträck i Spanien som EU-medborgare. Efter det måste du registrera dig hos den lokala polisen. Du registeras då i deras utlänningsregister och de har rätt att kontrollera att du har tillräckligt med försörjning för att fortsätta vara i landet och att du är försäkrad och har en bostad.
Vistas du mer än 183 dagar i Spanien, så anses du som resident, dvs boende där och är skattskyldig där.

Kommentarer du kommer att få när du berättar om ditt val

torrevieja

Vi har mötts av många uppmuntrande hejja-rop för vårt val att köpa lägenhet i Torrevieja och många är glada tillsammans med oss och säger ”Grattis”. Ställer du frågor på internet (tänker då främst på Facebook), så kommer du också att få höra en hel del negativt över just ditt val. Så här bemöter jag dem för egen del:

“Ja, jag vill då inte bo där det finns en massa andra svenskar.”
Mitt svar: Jag är ju svensk! Jag talar inte spanska. Även om jag försöker lära mig de mest grundläggande i språket så kommer det att ta lång tid innan jag behärskar det spanska språket och det kommer att ta lång tid innan jag kan föra en avslappnad middagskonversation och förstå de fina nyanserna som följer då goda vänner träffas, umgås och skämtar med varandra. Än mindre försöka förklara någon teknisk detalj för en hantverkare. Visst finns det Google Translate som många använder sig av numer men nog ser jag det som en fördel att jag kan få hjälp på engelska eller svenska på banken eller vårdcentralen. Det finns med all sannolikhet en större chans att du träffar på en spanjor som pratar engelska eller någon som har svenska rötter om du bor i en s.k. turistort. Vi hittade snabbt fina vänner i Torrevieja, vilket varit oerhört värdefullt för att snabbt lära sig hur saker fungerar.

”Vi tänker köpa bostad där det inte finns en massa svenskar.”
Mitt svar: Bara för att det inte bor en massa svenska i ditt område, så behöver det inte vara spanjorer som fyller ut istället. Det finns stora grupper med britter, fransmän, norrmän, ryssar, belgare, holländare och andra utlänningar. Jag upplever dessutom som att det i många av de hus som byggdes precis före krisen är ett generationskifte. Så bara för att det bor en spanjor i huset/lägenheten, så behöver det inte flytta in en annan spanjor (vi köpte t.ex. av en spansk familj som bor i Madrid). Du vet vilka grannar du har, men inte vilka du får.

”Torrevieja är ju inte pittoreskt alls. Tacka vet jag <valfri by med vitkalkade hus>.”
Mitt svar: Visst är det vackert med vitkalkade hus, men det är inte det enda som gör att ett ställe känns äkta, mysigt, genuint, välkomnande, pittoreskt etc. Isåfall skulle alla de sockerbits-formade nybyggda husen i de stora urbanisationerna långt utanför centrum också kallas för pittoreska, vilket de inte med all vilja i världen kan göras. Torrevieja har få vitkalkade hus, men det finns massor med bungalows av äldre typ kvar mitt i sta’n, som är hur gulliga som helst. Många hänger ut blommor på sina balkonger, gatorna är smala, övriga hus är max 4-5 våningar höga och det är stor variation i hur de är byggda med både smala hus och breda stora komplex. Det är hemtrevligt och personligt – något som jag uppskattar. Och Torrevieja har en stor kyrka kvar mitt i ”byn”. Staden har aldrig varit någon storstad med katedral, borg eller palats, och det ger en helt annan typ av bebyggelse som har sin egen charm.

“Jag skulle då välja ett ställe som var spanskt och inte så turistiskt som <valfri ort>.”
Mitt svar: Hur många genuint spanska ställen (som många föreställer sig det) utan turistbebyggelse finns det egentligen kvar efter kusten på Costa Blanca? Och är det verkligen i sådan bostäder som vi vill bo? Jag vill inte bo i ett gammalt stenhus eller grotta där man tar ut stolen framför ytterdörren utan jag vill ha en lägenhet med stor balkong där vi kan njuta av solen och värmen en bit ovanför marken och gatan. Det finns alltid kvar en liten gammal stadskärna hos de flesta orter, men turismen är en stor industri i Spanien och det byggs överallt och förtätas ännu mer. Ska man bo det som ofta benämns som genuint spanskt, så hamnar du en bra bit inåt landet och rejält långt från havet (och då pratar vi många mil!). Och även om själva staden du bor i har en riktigt gammal och genuin stadskärna kvar, så är nog risken stor att du själv ändå kommer att bo en bra bit därifrån i ett för turister byggt område.

”Du kan ju inte bo i <valfri ort>. Titta istället norrut/söderut efter kusten – det är väldigt mycket trevligare där.”
Mitt svar: Det är du som ska trivas, inte någon annan. Du ska känna att platsen passar både dig och din plånbok. För egen del så bor jag hellre i en stor lägenhet på en plats jag har råd med än i en pytteliten lägenhet på en dyrare plats som andra anser är bra mycket ”finare”. Om du frågar efter rekommendation på t.ex. Facebook om tips om var du ska bo så kommer alla att rekommendera just den plats där de själva bor på. Var någonstans känslan av att ”komma hem” infinner sig är väldigt olika för olika människor och även i vilket stadie av livet du befinner dig i. Gå på din egen magkänsla och lyssna inte på precis allt som alla andra säger till dig om olika platser. Vi kände oss direkt hemma i Torrevieja, en riktig stad med ett riktigt centrum och en av de bästa strandpromenaderna jag gått efter och för oss väldigt spansk med sina låga gamla hus. Torrevieja är inte en av de s.k. ”vita byarna”, men nog är det väldigt spanskt och väldigt mysigt ändå.

“Jag skulle då inte vilja umgås bara med svenskar om vi bodde i Spanien”.
Mitt svar: Du umgås med precis vem du vill och ingen kommer att tvinga någon. Vi vill dock ha ett socialt liv. Vi talar bägge flytande engelska, men vår spanska har väldigt mycket mer att önska. Jag kan inte ha en vanlig vardagskonversation över en middag och dessutom kunna hänga med på skämt etc. Allt det som gör och bygger sociala relationer. Jag tycker det är trevligt om vi kan delta i aktiviteter där vi kan vara en del och förstå och göra oss förstådda. Handen nu på hjärtat alla svenskar: Hur många umgås ni själva med som inte pratar flytande svenska eller engelska (om du nu pratar det språket också)? Hur många har ni hemma på middag hos er som bara kan få fram lite knaggliga fraser på ett språk som du förstår? Varför skulle spanjorer vara annorlunda gentemot oss turister i Spanien? Det är säkert stor skillnad om du jobbar och bor permanent i Spanien, men vi kommer ju ner som turister de första åren. Jag är tvärtom jätteglad för de svenska kontakter vi har knutit därnere – det gör att vi känner oss välkomna och ”hemma”.
Vi hoppas senare hitta en församling där de pratar spanska men översätter till engelska, så att vi kan förstå vad som undervisas och där vi kan känna oss hemma och på så sätt ”komma in i” det spanska samhället mer. 

”Ni har väl lärt er spanska nu. Det är ju ett så lätt språk.  Una cerveza, por favor… bara… typ…”
Nej, men vi kämpar. Och vi vill verkligen lära oss att prata flytande spanska, så att vi kan föra vardagliga samtal. För att lära sig spanska, så krävs det mycket jobb, tid och träning. Det finns massor med olika verbformer som är helt annorlunda än hur vi tänker på svenska. Vi kämpar och försöker, men enkelt är det inte. Det är tur att vi är språkintresserade, så att vi har uthållighet och intresset, för inget kommer gratis. Det är dock en skön känsla varje gång jag lyckas svara på spanska och inser att mottagaren faktiskt förstod mig och jag förstod den. Små steg i taget för att nå målet och kunna röra sig hemtamt bland spanjorer.

“Varför frågar du om <valfri produkt> finns att köpa i Spanien? Spanien är inget U-land och allt som finns i Sverige finns hemma. Utom då Kalles kaviar, men det kan du väl klara dig utan?”
Mitt svar: Spanien är verkligen inget U-land. De har helt fantastiska affärer med hur mycket varor och mat som helst att köpa. Det är verkligen ingen brist på saker man kan köpa. Jag tycker det är jättespännande att botanisera bland allt nytt, men visst är det ibland svårt att förstå exakt vad flaskor och kartonger innehåller. Det är ingen skam att fråga var jag hittar något speciellt som jag söker. Och vill jag ha Kalles kaviar till mina spanska frukostägg, så är det helt upp till mig. Och det är helt OK att fråga var jag kan köpa den.

“Jag blir lite irriterad om jag är på ett ställe där det pratas andra språk än spanska. Jag vill vara där det bara finns spanjorer.”
Mitt svar: Det känns verkligen som en svår sak att uppnå i ett turistland som Spanien: Att vara den enda utlänningen i byn. Om du bestämt dig för att besöka en plats som du tycker om, varför skulle då inte andra utlänningar vara välkomna att besöka samma plats bara för att du råkar var där? 

”Jag såg på det engelska TV-programmet ”En plats i solen” om familjer som sökte hus på Costa Blanca. De hade en jätteliten budget – ändå tittade de på stora fina hus med pool. Ni måste ju ha betalat alldeles för mycket för er lägenhet!”
Mitt svar: ”En plats i solen” är ett jätteintressant program och speciellt om du känner till orterna som de besöker. Jag noterade i alla fall att de som hade snäv budget inte tittade på lägenheter eller hus inne i någon centralort. Alla bostäder krävde bil för att ta sig till affärer och restauranger. Ingen hamnade heller nära någon strand utan det behövdes bil även för detta. De med snävast budget tittade bara på hus 4 mil från kusten. Damen som skulle ”do shopping and clubbing” med sina döttrar hänvisades till taxi för att ta sig till detta. Lägenheten en familj tittade på i Villamartin hade bara ett sovrum (de behövde två) eftersom deras budget inte räckte till större. Så kort sagt: Du måste ha realistiska förväntningar på priserna och precis som i Sverige så är det dyrare att bo i sta’n och på platser som är nära service och strand. 

”Vaddå behöver bil? Taxi är ju billigt. Eller ta bussen!”
Mitt svar: Taxi är inte alls speciellt billigt i Spanien, tycker jag. Det drar snabbt ihop om du ska betala ett antal €uros så fort du ska åka någonstans. Ibland känner jag det som att bara för att vi svenskar kommer till Spanien, så ska vi plötsligt uppträda som om vi vore rika krösusar som kan kasta runt pengar till höger och vänster åt folk som ska utföra tjänster åt oss. Jag ser nog bussen som första alternativet till egen bil, men du behöver själv ta reda på exakt hur busstrafiken ser ut genom ditt område. Jag är väl inte så imponerad av turtätheten och informationen kring när och var bussarna går. För oss slutar det ofta med att vi tar buss ena vägen och går/taxi andra vägen. Du behöver kolla själv hur ofta bussarna går: Är det så att det går bussar varje timme eller oftare? Går de året runt? Var stannar de? Om du vill åka flygbuss så finns det inga bussar som stämmer med tidigaste och senaste flyget från Alicante. Dessutom går flygbussen direkt till Torrevieja utan stopp och stannar på busstationen. Om du ska åka längre än så, så är det byte till ny buss (=ny biljett) eller taxi.

”Vaddå taxi eller buss till och från Alicante flygplats och Torrevieja. Det är billigare att hyra bil!”
Mitt svar: Om du bara ska vara en kortare tid och under lågsäsong i Torrevieja, så är det samma pris att hyra egen bil som att ta taxi. Ta dock med i beaktning om du vill köra på nya vägar mitt i natten. Visserligen är trafiken inte värre än i en svensk storstad och det är väl skyltat, men det kan vara tufft att sätta sig direkt i bilen efter en lång flygresa och köra till sitt nya boende mitt i natten. Behöver du inte bilen under din vistelse, så kan taxi ändå vara ett bra alternativ istället för att leta parkeringar och oroa sig för att något ska hända med bilen då den står parkerad på gatan.

Antal rum och kvadratmeter

Spanjorerna anger inte storleken på lägenheter och hus på samma sätt som vi i Sverige gör:

  • Lägenheternas utformning anges genom att man räknar upp antalet sovrum och badrum. Det vi skulle kalla för en 2:a blir alltså en lägenhet med 1 sovrum och 1 badrum. Vardagsrum förväntas alltid finnas och någon sorts större eller mindre kök eller köksdel. Många gånger är köken enbart arbetskök och du ställer matbordet i vardagsrummet. Det vi skulle kalla för 1:a benämns som “studio”.
  • Lägenheternas yta anges ofta som byggyta i kvadratmeter, dvs även inklusive balkong och andra externa utrymmen. Det blir alltså oftast en betydligt mindre boendeyta i praktiken. Ibland anges både byggyta och boyta.
  • Det är inte säkert att det finns vitvaror med i köpet. Många gånger är lägenheterna helt rensade på allt som går att ta bort som spis, kyl/frys, tvättmaskin och i vissa fall till och med delar av köksinredningen.
  • Många lägenhetshus har stora schakt inbyggda. Detta för att även rummen som ligger inne i byggnaden ska kunna ha fönster. Lägenheten som ligger längst ner i schaktet (dvs bottenvåningen), har tillgång till utrymmet och använder det för att lagra städutrustning eller hänga tvätt.
  • Om det finns en gemensam takterass, så är den verkligen gemensam. Ofta finns det klädlinor upphängda, där alla boende i husen får samsas om att hänga upp sin tvätt. Du får heller inte lämna egna lösa saker på takterassen, utan bär du upp bord och stolar, så får du vackert bära ned dem igen då du är klar med middagen.

Facebook-grupper

Om du som mig vill vara så förberedd som möjligt och försöka ta reda på allt du bara kan, så finns det massor med info att läsa på internet. Till god hjälp är t.ex. olika grupper på Facebook. Det finns grupper för “Svenskar i Spanien”, ”Nordbor i Costa Blanca”, “Svenskar i Torrevieja” och sedan ner till “Svenskar i kvarteret du bor i” att delta i. Gå med i en eller flera av dessa grupper. Läs igenom gamla inlägg och ställ sedan frågor om det du inte lyckats hitta svaren själv på.

Tips för hur du beter dig i en Facebook-grupp:

  • Du är medlem i en ofta stor grupp. Alla medlemmar i gruppen kommer att få en notifiering om vad du skriver. Inlägg som “Tack för insläpp” upplevs av många som onödiga och tjatiga. Ställ en fråga istället.
  • Läs först igenom gamla inlägg för att se om det du vill veta redan diskuterats där. Det blir också rätt tjatigt om varje ny medlem ställer frågan: “Hur tar jag mig från flygplatsen?” när det redan diskuterats minst en gång per dag.
  • Var tydlig då du frågar något? Du kommer att få bättre svar om du skriver kort och koncist utan extra info. Alltför långa inlägg (och framför allt frågor) brukar få orka läsa.
  • Om du frågar vilka ställen som är bra att bo på i Spanien, så kommer alla att svara den plats där de själva bor på.
  • Om någon svarat på en fråga om t.ex. vilken advokat ska vi kontakta, så tryck på “Gilla”-knappen istället för att upprepa samma svar en gång till.
  • Skriv aldrig bara “Följer” för att få ta del av svar som kommer att komma. Det finns en liten knapp vid varje inlägg man kan klicka på. Där kan du välja “Slå på aviseringar för det här inlägget” och då kommer du att på samma sätt få en notifiering varje gång någon svarat i tråden.

Länkar till bostäder till salu i Spanien

Det finns flera sajter för att hitta lediga hus och lägenheter både till salu och till uthyrning i Spanien. Detta är några vanliga:

Men även svenska sajter har en hel del objekt även i utlandet:

Lär dig prata spanska flytande

Eftersom jag inte kunde ett ord med spanska, så var detta den del som vi satte igång med först. För tänker vi tillbringa en del i tid i Spanien, så vill jag kunna språket. Jag brukar ofta ha med mig en liten reseparlör till alla länder vi åker till, men denna gång krävs det en mer planerad inlärning. Det finns flera bra appar numera att använda. Många erbjuder några grundlektioner gratis, men sedan börjar det kosta. De appar jag testat är:

  • Duolingo: https://www.duolingo.com/ Denna app kostar ingenting om du kan acceptera annonser och inte har behov av att ladda ner lektionerna off-line. Vill du lära dig spanska, så är grundspråket engelska, så att vara bra på engelska känns som ett måste om inte ska bli för ofokuserad och tänka för mycket på engelskan. Trots det så är detta min favorit-app (som för övrigt fungerar ännu bättre om du kör den via webb:en). Det är korta lektioner som byggs upp på ett smart sätt. Meningarna känns emellanåt konstruerade, men gör å andra sidan att du verkligen tänker på vad du skriver. Det är tyvärr väldigt lite grammatik i denna, även om det finns några korta faktarutor kopplade till vissa lektioner.
  • Babbel: https://se.babbel.com/ Detta är den app som vi valt att använda och fortsätter att använda kontinuerligt. Den kostar en slant, men jämfört med vad det kostar att gå på t.ex. en studiecirkel så upplever jag den som enormt prisvärd. Här har du svenska som grundspråk när du lär dig spanska. Eftersom det är en betal-app finns det inga annonser och alla lektioner kan laddas ner off-line, så att du inte alltid är beroende av internet för att kunna genomföra en lektion. Den går också att köra via webb:en. Här finns både ordförståelse och grammatik, men jag tycker att de går lite väl snabbt fram. 
  • Mondly: https://www.mondly.com är en app som påminner mycket om Duolingo. Jag har inte kört spanska på den själv, men min dotter kör finska via den och är jättenöjd. 
  • WordDive: https://www.worddive.com är en app som jag blir allt mer förtjust i. Det är korta intensiva lektioner som känns varierade.  Hela appen känns väldigt nytänkande och inte bara en digitaliserad lärbok eller memory-kort. Det finns även grammatik och språktips med. Du kan få testa 2 veckor gratis men sedan måste du starta en prenumeration. Även om WordDive är en trevlig app och tillhör mina favoriter, så kan det ändå kännas som att den är väl dyr.
  • Memrise https://www.memrise.com/ är ytterligare en app att testa och se om den passar dig.

Jag är förvånad över hur mycket du lär dig genom att köra dessa appar. De är varierande och pedagogiska. Det jag inte gillar i alla fall med Babbel, är att har jag klarat av en lektion så kan jag inte bläddra igenom dessa för att t.ex. påminna mig om ett oregelbundet verb, utan då måste lektionen göras om helt och hållet. Tips är därför att ha en anteckningsbok vid sidan om och skriva ner verb och ord, som du känner är svåra att komma ihåg. Det ger också en bättre inlärning om du själv måste forma orden med en penna, istället för att bara mata in dem via mobilens tangentbord. Wikipedia har en riktigt bra kortkurs i spansk grammatik. https://sv.wikipedia.org/wiki/Spansk_grammatik

Det vi dock känner är att vi förvånande fort lärt oss läsa enkla spanska meningar och att vi också förstår enkla spanska talade meningar. Det som däremot är eftersatt är att lära sig prata spanska. Meningarna som du ska säga är så tillrättalagda att det blir mer mekanisk inlärning istället för att du spontant får tänka fram orden. Jag hoppas vi kan gå någon sorts kurs där vi kan få denna del också. Jag har växlat mellan Babbel och Duolingo både för att få lite omväxling men också för att de fokuserar på olika saker.

Om du inte har läst spanska i skolan, så kan du också läsa spanska inom den kommunala vuxenutbildningen. Jag valde att läsa Spanska 1 via vår kommuns Komvux, men på distans. För min kommun är det Hermods som i skivandes stund håller i den. Jag kan tipsa om att läsa språk via distans och via Hermods inte är att rekommendera. Välj istället en kurs där du har kontinuerliga muntliga övningar tillsammans med din lärare och/eller klasskamrater. För att lära sig att prata, måste man själv få prata.

Flera universitet har också nybörjarkurser, även om spanska inte är det språk med mest utbud. I regel så är en nybörjarkurs på universitetet upplagd så att du läser du 7,5 poäng för att läsa in en årskurs på gymnasiet (ett år brukar vara en lärobok). Dvs du läser en lärobok på en halv termin å halvfart. Ett rätt snabbt tempo alltså, så du behöver nog vara förbredd innan du sätter igång med detta. Jag har ännu inte vågat ta detta steg, men det kommer.

Vi köper också:

  • En rejäl ordbok att ha som uppslagsbok.
  • En grammatikbok att ha som uppslagsbok.
  • Som komplement till appen Babbel har jag också köpt en traditionell lärobok i Spanska. Jag tittade vilka alternativ som fanns för nybörjare på gymnasienivå och fastnade för Caminando, som finns för hela gymnasiets olika kurser. Till denna finns det också ljudfiler och det är ett bra komplement till apparna att gå igenom övningar på traditionellt vis.

E. Dagen vi hittade vår lägenhet

Ny dag nya möjligheter och ny träff med samma mäklare igen för en andra tur med lägenhetsvisning. Vi startar dagen med att återigen försöka komma in i en lägenhet som en dam sagt att hon inte ville visa under en helgdag, men nu är det måndag och vardag. Inte heller då vill damen ifråga visa den, så vi får se en likadan. Då ligger den direkt mot norr, vilket inte är intressant för oss. Vi får också se en lägenhet som ligger precis bredvid strandpromenaden. Den är också vänd direkt mot norr. Halvrenoverad och fräsch i alla rum och badrum, men köket är tvunget att göras om helt och hållet och den har en balkong med glest järnstaket, vilket jag tycker är lite obehagligt på tredje våningen. Det är dock norr-läget som avgör att vi tackar nej, annars hade det varit en oerhört stark kandidat.

Vi får också se en riktigt stor lägenhet! Mycket större än vi har förväntat oss: 3 sovrum, 2 badrum, ett rejält vardagsrum som känns ljust och fint. Ingen spansk lång korridor utan ett stort vardagsrum mitt i lägenhet omgiven av tre sovrum, varav ett har ett badrum en suite.

När vi går in i sovrummet så så fastnar vår blick direkt på det stora mörkt bruna träkorset ovanför sängen. Jag stannar till och går närmare och och ser då också de små Jesus-bilderna som hänger ovanför korset. För mig är det ett tecken på de böner vi bett under hela processen: “Gud led oss och ge oss ett tecken på vad du vill att vi ska göra. Ge oss en knuff i rätt riktning när vi gör enligt din vilja, men stoppa oss handfast om vi för något som går emot din plan.” Mäklaren känner oss inte, så ursäktar sig snabbt genom att urskuldande säga att: “Så här gör spanjorerna, ni kan ta bort korset när ni flyttar in.”  Jag sätter mig ner på sängen, vänder mig mot mäklaren och säger: “Snälla, be dem att korset sitter kvar när vi får tillgång till lägenheten.” I det ögonblicken inser jag att detta kommer att bli vår lägenhet.

Lägenheten är snäppet för stor, men eftersom det inte följer med något förråd, så känns det ändå bra med ett extra rum, som dessutom kan användas som gästrum. Ändå har vi ett stort arbetsrum till oss själva. Även om ingen av balkongerna är jättestora, så finns det en större och en mindre fin balkong. Den mindre balkongen med direkt utgång från det stora sovrummet. Tänk att få gå ut där på morgonen och se solen gå upp över havet. Japp, det är havsutsikt om vi hänger ut och tittar över balkongkanten. Läget är precis mitt i city, men efter en relativt lugn stadsgata och eftersom lägenheten ligger på tredje våningen, så kommer vi upp en bit från gatan. Trots att lägenheten ligger på tredje våningen, så känns balkongen trygg och stabil och det är de där typiska vackra vita spanska pelarna på balkongerna som jag önskat mig. Jag sitter i vardagsrummet och känner att jag trivs. Jag sitter i sovrummet och det känns skönt att ha en egen del av lägenheten med eget badrum och allt om vi ville ha gäster. Och givetvis provsitter jag bägge balkongerna. På den ena kan vi sätta ett bord och två stolar på och den andra får man plats med i alla fall två stolar eller en solstol. Lägenheten känns helt enkelt som tillräckligt bra. Läget är helt perfekt med 3 kvarter till stora Mercadonan, 2 kvarter till stora busstationen där flygbussen stannar, nära till stadsbussarna och bara ett par kvarter (400 m) till stranden och strandpromenaden. Kan inte bli bättre om man vill klara sig utan bil. Vi får också veta att det ska ingå en garage-plats vilket känns bra. Innan vi säger hejdå till mäklaren lämnar vi över foton och passkopior, eftersom vi har en stark känsla av att vi nog ska köpa denna lägenhet. Men vi ska inte förhasta oss som förra gången. Så vi åker och äter middag och lägger sedan ett bud på lägenheten.

Jag kan ju aldrig låta bli att Googla och gör så även denna gång. Jag inser då att uppgiften om parkeringen är motstridig. På mäklarens hemsida står det att garage ingår, men på Idealista.Com står det att det kostar 6.000€ extra. Så, vad gäller egentligen? Det var vid denna tidpunkt dags att ta flyget hem till Sverige och Umeå.

Givetvis får vi ett motbud och får också veta att garaget inte ingår. Lite besvikelse blir det nog, då vi tycker att det hade gjort priset till ett riktigt bra pris. Nu känns det väl som att priset är OK, men att vi knappast gör något fynd utan kanske istället betalar lite för mycket. Men vi känner också att lägenheten uppfyller tillräckligt många av våra krav för att vi ska ha svårt att hitta något mostvarande inom rimlig tid. Det är inte heller helt gratis att åka på lägenhetsvisningar, så ett billigare pris kan snabbt ätas upp av flygbiljetter mellan Umeå och Alicante.

Väl hemma blir det därför mycket funderande fram och tillbaka: Kommer vi att kunna spendera tillräckligt mycket tid i Torrevieja för att det ska vara värt allt extra jobb? Är det värt kostnaden för ett egenägt boende, eller ska vi hyra istället? Är det rätt ställe för oss att vara, på? Jag slänger ut en trevare på Facebook, som så ofta annars och frågar hur andra gör och hur länge de kan vara i Spanien. Det verkar som att de som bor där mycket och längre perioder ofta är några sorts egenföretagare där kunderna inte bryr sig om var de jobbar eller att de är (rika) pensionärer. Vi är varken rika eller egenföretagare, men det verkar ändå finnas fler som oss; Det finns också de som jobbar och bara tillbringar sin semester och vissa storhelger i Spanien. 

Vi bestämmer oss för att slå till och gå vidare med köpet.

Summeringen av lägenhetsvisningarna var att vi totalt har vi tittat på 15 olika lägenheter under sammanlagt 1,5 dag. En lägenhetsvisning går alltså snabbt. Om det inte är någon längre körtid mellan lägenheterna så tar inte varje lägenhet mer än max 1/2-timme.

D. Vilodag med sight-seeing

Vi har en vilodag efter detta och vår plan är att den dagen åka på sight-seeing.

Tänk så fort du fastnar för en plats. Vi åker ända upp till Calpe och har bestämt oss för att sova den kommande natten i Alicante. På hotellrummet strax utanför Alicante, sitter vi båda och känner att vi hade velat åka tillbaka till Torrevieja igen… Vi längtar ”hem”. Hem till den mysiga staden med den fantastiska strandpromenaden. Jag har varit på få ställen som har en så fantastisk fin strandpromenad. Strandpromenaden är lätt tillgänglig för alla, den är lång och bred, passerar flera badplatser med fina sandstränder. Själva Torrevieja stad har också en härlig charm: Det är äldre låga hus och smala gator men allt är välskött och omhändertaget och det är helt enkelt väldigt mysigt. Utanför centrumkärnan, så finns givetvis de vanliga urbanisationerna med sina vita radhusområden, som på vilken turistort som helst. Vi har också fått kontakt med en otroligt hjälpsam och vänlig person via Facebook, som gör att vi känner oss väldigt välkomna i staden Torrevieja. Torrevieja känns verkligen snabbt som ”hemma”.

Vi hade redan första dagen åkt söderut för att se hur det såg ut och kändes där, så denna dag kör vi istället norrut, så vi har i alla fall från vägen sett hur det ser ut ända från Calpe i norr till La Manga i söder.

mar de menor la manga

Det är intressant att se det alla pratar om: La Manga är fascinerande på något sätt. Alicante känns bara stressigt. Altea är vackert med vita hus, men opersonligt. Det är supercoolt med skyskraporna i Benidorm. Calpe känns som vilken turistort som helst. Torrevieja är mysigt med trånga gator, låga och höga hus blandat, mycket folk, emellanåt slitet men välskött och till och med en inte alltför hysterisk trafik. Och vem i hela friden vill åka mer än en gång på de branta vägarna i bergen mot Altea? Jag vägrar titta på annat än vägen. Däremot gillar vi både Santa Pola och Guardamar, så dit kommer vi att åka på utflykt. Jag blir också helt kär i en pytteliten by som vi körde förbi på vägen till La Manga – Los Nietos – , men tyvärr går det ju inte att bo så, då vi bara ska vara där på semester och utan bil. Jag blir helt klart mer förtjust i platserna söder om Alicante än norröver. 

Torrevieja har kvar massor av de fina ursprungliga låga husen som en gång utgjorde staden. Dessa små bungalows ligger insprängda mellan 3-4 våningar höga hus och ger en mysig och väldigt spansk atmosfär. När du går förbi dessa låga hus en het sommarkväll kan du titta in i vardagsrummet genom de öppna fönstren och se spanska familjer umgås eller titta på TV.  Torrevieja är inte en stad som haft några stora svulstiga palats eller överdådiga och utsirade administrationsbyggnader, utan det är en gammal fiskeby och en plats för saltproduktion. När först och främst Madrid-borna upptäckte denna pärla vid kusten så byggdes små låga semesterhus åt dem. Tittar du på gamla bilder av staden så är det två byggnader som framträder: Den gamla kyrkan och Casinot. Bägge byggnaderna finns kvar idag, men ser inte lika dominerande ut även om de vackra vita pelarna finns kvar på Casinot. Det är mysigt att gå runt i staden och beundra alla små gamla men välskötta bungalows som ligger mitt i stadsmiljön. Visst finns det nybyggda hus också, vilket inte är så konstigt i en expansiv stad. Men det är charmigt med blandningen av gammalt och nytt. Och väldigt spanskt.

C. Första besöket på Costa Blanca – lägenhetsvisning

Vi åker glada i hågen ner en helg i slutet av augusti. Att det blir den helgen är mer eller mindre en slump och det är väl inte så kul att höra från alla mäklare att detta är den absolut sämsta tiden att åka ner för att titta på lägenheter att köpa, då många är uthyrda. Jag önskar att någon sagt det tidigare, så vi hade kunnat boka om till en senare tid, men nu är vi ju här och förväntar oss att kunna köpa en lägenhet.

Vi är rätt förberedda innan när det gäller hur lägenhetsmarknaden ser ut. Jag har lusläst alla kända sajter som Idealista och Fotocasa. Jag har kollat in priser, lägen och traskat runt med Google Street View för att få en uppfattning om hur omgivningarna såg ut. Ändå känns det som att vi får börja om från noll, då vi väl kommer ner. Vi har dock en klar uppfattning om var vi inte ville bo, vilket i alla fall minskar urvalet en hel del.

Vi har under en längre tid pratat med två olika mäklare om olika objekt. Den ena känner vi börjar svikta i responsen medan den andra verkligen svarar på våra frågor och letar fram nya objekt. Vi känner att vi nog kan begära att mäklaren själv letar i sin jättestora egna databas efter lämpliga objekt och inte bara ta fram det vi hittat på deras hemsida. Hemsidorna är inte alltid heller uppdaterade, då ett objekt kan finnas utlagt hos flera mäklare och många objekt säljs snabb.

Den första mäklaren har dessutom den helt motsägelsefulla tesen att allt blir sålt direkt, så det är ingen idé att vara ute i för god tid med att leta info på internets olika bostadssajter, men samtidigt får vi se objekt som vi själva sett legat ute flera veckor på hemsidan. Även om det inte är någon stor sak att hänga upp sig på, så är detta den enda mäklaren som inte erbjuder sig att hämta upp oss i sin bil utanför vårt hotell inför visningen (som uppdatering kan jag också säga att denna mäklare inte hör av sig efter visningen heller vare sig via telefon eller mail). Så vi bokar in ytterligare en mäklare eftersom vi har tid över och vill utnyttja tiden maximalt för just lägenhetsvisning. Även denne mäklare klagar lika högljutt över att vi är nere på fel tid, men tar snabbt fram 4 lägenheter att visa oss. Tala om intensiva dagar. Vi ser 3 lägenheter en förmiddag. Sedan 4 lägenheter på eftermiddagen.

Avenida de las Habaneras, Torrevieja, Spanien

Dagen därpå är det ytterligare en mäklare vi ska träffa. Alla objekt vi pratat om med denna mäklare innan resan är redan sålda (så där har det gått undan), men denne hade istället plockat fram andra objekt som denne tror att vi kan vara intresserade av. Detta blir den mest intressanta visningen, där flera av de spanska lägenhetsinnehavarna är hemma. På en av balkongerna bor det en Chinchilla i en pytteliten bur, som får mig att tänka på hur bra vår egen lille gnagare bor hemma i Sverige. I en annan lägenhet bor en krumryggad söt spanskt tant som handgripligen tar med mig runt i lägenheten och visar att verkligen allt (“todo”) ingick i köpet; Allt i från tallrikar till strykbrädan bakom dörren i sovrummet. En månad tidigare hade jag inte förstått ett ord av vad hon säger, men Babbel-kursen gör att jag i alla fall emellanåt kan förstå några ord. Och tantens kroppsspråk är inte hellar att ta miste på. Tyvärr så fattar vi inte tycke för hennes lägenhet och inte någon av de övriga heller. Någon har en balkong som vetter mot en alldeles för trafikerad gata. En annan har balkongen mot norr, fast mäklaren hävdar väster (kompassen ljuger aldrig). Ytterligare en annan har visserligen sydväst-balkong men på de smala gatorna i Torrevieja behövs det att du kommer upp till minst 2:a våningen för att verkligen få in sol. Balkongens läge och storlek är viktig för oss. Vill vill ha en rejäl balkong att sitta på och den får inte vara vänd mot norr. Morgonsol, söder eller kvällssol har alla sina för- och nackdelar som också beror på årstiden, så där har vi inte lika stark uppfattning om vad som är bäst. Några andra lägenheter känns bara för slitna och vi har inte budget att helrenovera. Någon annan har enbart en lång trappa som entré upp till våning 1, vilket också går bort. Ett område som sett bra ut på papper och via Google Streetview känns inte alls som vår del av sta’n: Det är mycket mer slitet och att en stor trafikerad väg skiljer husen från stranden gör att mysighetsfaktorn försvinner. Att bo i en ”gated community” (inhägnat område) där husen ligger i en cirkel husen med en pool i mitten, där familjer på semester gapar och skriker i poolen precis framför vår uteplats, känns inte heller som den optimala platsen att åka ner för att varva ner ifrån jobbstressen.

Vår ambitiöse mäklare som verkligen ville att vi ska hitta något, har tagit fram ett äss ur rockärmen i ett område som vi inte alls funderat över: Aldea del Mar. Ett fantastiskt område, ett fantastiskt hus och en underbar lägenhet. Balkongen känns lite väl högt upp i luften, men jag inser ju logiskt att fjärde våningen inte är någonting jämfört med 10:e våningen, där det faktiskt också sitter folk – utan att ramla ner. I vår iver och förtjusning så sa vi bägge att : “Den vill vi ha!

aldea del mar avenida roentgen torrevieja alicante spain spanien españa

Ett absolut krav på lägenhet är också att den ligger nära all service och att vi kan klara oss utan bil. Jag vill kunna åka ner själv tillsammans med dottern, t.ex. och vi ska enkelt kunna köpa mat och då också på ett ställe som har mer än lite utgången smörgåsmat att erbjuda. Vi gick glada hem och tror oss vara lägenhetsägare. Mina tvivel börjar komma och jag återgår ytterligare en gång till att petimeterstudera Google Streetview i närområdet. Själva lägenheten ligger helt perfekt: I en gated community, med vaktmästare och en jättefin pool på baksidan. Omgivningarna är helt OK med havet och stranden bara några kvarter bort. Likaså restauranger och busshållplatser. Det som däremot inte finns är någon mataffär. Jag hittar en liten “hålet-i-väggen”-butik på kartan, som verkligen visar sig vara en pytteliten butik, med mest frukt. Den stora busstationen ligger 2,5 km från lägenheten, så dit krävs det taxi. Den närmaste riktiga mataffären ligger 1,2 km därifrån vilket känns väldigt långt borta då man ska gå den sträckan på ojämna trottoarer i 30 graders hetta. Hur fin än lägenheten är och hur bra affär det ändå skulle vara, så känns det bara så fel. Det skulle bli en massa taxi-åkande, försöka hitta rätt på när bussarna ska gå efter spanska tidtabeller och långa sträckor att gå om vi inte vill det. Efter en ångestfylld natt, där jag är uppe större delen av den natten och skriver listor på vad vi skulle behöva köpa in, så bestämmer vi oss för att tacka nej till just den lägenheten. 

Vi hade sagt innan att vi inte skulle låta oss ryckas med utan hålla huvudet kallt, men ryckas med var precis vad vi hade gjort. Vi skickar ett sms till mäklaren direkt på morgonen, som ringer upp direkt och bestämmer ny tid med oss för nästa dag. Jag skäms över att vi är så obeslutsamma men det är en härligt befriande känsla då vi väl tackat nej. Det måste finnas någon annan lägenhet som passar oss bättre. Och jag är väldigt glad att hon vill ge oss en chans till att hitta vårt drömboende.

Edit: Jag fick kommentaren att detta hus (på bilden ovan) inte alls tillhör Aldea del Mar utan i Atalayas, vilket säkerligen stämmer. Det ligger dock väldigt nära i alla fall (på andra sidan gatan?). Jag fick också ett påpekande om att det finns en Consum-butik närmare och det stämmer. Det finns dels Consum på Habaneras (1,2 km) och dels en Consum vid Diego Ramírez Pastor (750 m). Den första ligger i centrum och den andra ligger helt ensam utan andra affärer, vilket känns ”fel håll” för mig och jag tycker inte heller att vägarna dit är trevliga promenadvägar. Går du genom sta’n så passerar du småbutiker och restauranger. I denna del av staden är det ytterområden och bostadshus. Det kommer att byggas en ny mataffär alldeles i närheten, men så länge den inte är byggd så finns den inte.
Vi bor nu i Torrevieja C så att vi har två stora mataffärer och en liten hålet-i-väggen-butik inom 500 m. Det är att bo i centrum och att ha ”nära till allt” för mig.