Hur är det egentligen med mjölk?

Vilken typ av mejeriprodukter man väljer: Vanliga eller light, beror till en del på vilken metod man har valt.

  1. Om man äter enligt lågt GI-principen som t.ex. Montignac eller Fedon Lindberg så rekommenderar de att man ska välja light-produkter av mejeriprodukter som mjölk och grädde. Däremot så tror jag inte att de skulle rekommendera de produkter som är i princip fettfria och där fettet istället har ersatts med olika former av stärkelse, socker eller andra snabba kolhydrater. Jämför kolhydratinnehållet på produkterna, så ser du snabbt vilka produkter som bara har fått fettet reducerat (t.ex. minimjölk) jämfört med de som fått fettet utbytt mot sämre innehåll (t.ex. 0,1%-ig fruktyoghurt).
  2. Äter man enligt lågkolhydratprincipen så är det antalet kolhydrater som räknas. De mängder mjölk man använder är små. Själv har jag bara mjölk i kaffet och skulle jag använda minimjölk skulle jag behöva tredubbla mängden mjölk för att uppnå samma effekt: Mer mjölk = mer kolhydrater, vilket inte är önskvärt.
    Är man rädd för fullfeta mejeriprodukter och animaliskt fett kan man välja att gå ner på mellan-läget (mellangrädde, mellanmjölk etc). Lågfett-produkter typ minifraiche innehåller sådant som modifierad stärkelse, vilket jag inte ser som något vi ska äta om vi kan undvika det. Man ska sträva efter att äta så naturlig och oprocessad mat som möjligt.

Light-glass och sockerfritt godis, får man äta det?

Light-glass är oftast sötad med aspartam och sockerfritt godis innehåller oftast olika former av sockeralkoholer.
Här tror jag att man måste prova sig fram och se vad som fungerar för egen del. Många beskriver att just sockerfritt godis ger ett ”sug”, medan andra kan äta det utan problem.
Många light-glassar är inte bara sockerfria utan även lågfettprodukter, vilket innebär att de innehåller olika former av stärkelse = mer kolhydrater än man förväntar sig.
Jag äter själv light-glass i små mängder, men väljer då den sort som innehåller så lite kolhydrater som möjligt. Hemglass har 2,2 gram kolhydrater/glasspinne, vilket väl får anses som mycket bra. Hemglass strut har däremot 12 gram kolhydrater (pga rånet?) medan bägare innehåller 8,3 gram kolhydrater. Så det gäller att välja rätt light-glass.
Tillsätt gärna en klick grädde till light-glassen för att få den att smaka godare!

Vad äter du egentligen för mat? Jag vill ha recept!

Faktum är att vi härhemma äter helt vanlig mat! Det är bara det att vi äter det godaste och jag hoppar alltid över riset, pastan, mjölet och potatisen. Jag är själv inte intresserad av vare sig matlagning elle bakning och följer ytterst sällan recept.

Exempel på vad vi äter här hemma:

  • Huvudrätter
    • Köttfärsbiffar/köttbullar: Gjorda på köttfärs (nöt-, bland- eller lammfärs och ett par ägg. Ev. lite grädde också, men alltid utan ströbröd)
    • Tacos: Tacoskryddad köttfärs, riven ost, hackad lök, tacosås, hackad gurka och sallad
    • Omelett med någon fyllning: Antingen direkt i själva smeten (skinka/räkor) eller en svampstuvning gjord på samma sätt som såsen nedan (reder aldrig såser med någon typ av mjöl!).
    • Korv med lite kolhydrater (aldrig mer än 4 gram/100 gram – helst dock bara 1-2 gram/100 gram)
    • Stekt kött, lax eller kyckling
    • Revbensspjäll, kotletter, skinka
    • Grillspett med kött, champinjoner, lök och zucchini
    • Lever stekt i bitar med hackad bacon
    • Grillad lågkolhydratig korv med baconskivor lindade runt
    • Köttfärssås med krossade tomater
    • Strimlad lövbiff i gräddsås med champinjoner (och ev. lite hackad bacon)
    • Sallad på tonfisk, hackad lök, kokt ägg, majonnäs och grönsallad
    • Kycklingfilé fylld med ädelost
    • Grekisk sallad
    • Räkor, kokt ägg, västkustsallad, rom och hackad lök
    • Råbiff (fint malt nötkött, kapris, äggula och hackad lök)
    • Burgundisk gryta (kött, champinjoner, bacon och rödvin)
  • Tillbehör
    • Sås gjord på grädde och/eller creme fraiche (ju mer creme fraiche – desto tjockare sås).
    • Tzatziki (matlagningsyoghurt, vitlök och gurka)
    • Majonnäs, eventuellt smaksatt med curry eller chilisås
    • Wokade grönsaker och en klick smör över
    • Kokt broccoli eller blomkål med smält ost över (lägg ost på och smält i micron)
    • Dijonsenap
    • Västkustsallad
    • Grönsaksspett
    • Smält ost: Dvs toppar ofta maten med att strö över rejält med riven ost. Både vackert och gott.
    • Grönsallad
    • Kålrabbi: Skivad och kokt i saltat vatten eller grovt riven och stekt i olja.
  • Drycker
    • Till vardags: Vatten (kran eller mineral), kaffe, te, light-dricka. 
    • Torrt rött, vitt eller rosé vin. Torr cider. Ren sprit som vodka (vaniljvodka och light-cola är en helt OK drink! 🙂 )
  • Efterrätter
    • Ostbricka med oliver
    • Mörk choklad eller sockerfri choklad
    • (Vispad) grädde med bär
    • Hemgjord sockerfri glass (grädde, bär och ev. sötningsmedel)
    • Choklad gjord på kakao, grädde, vatten och ev. sötningsmedel (ev. också kokosmjölk)
  • Smårätter/snacks
    • Nötter av alla de slag
    • Salami
    • Ägg i alla former: Kokta, stekta, omelett
    • Äggröra (gjord på ägg, grädde, lite smör och ost blir supergott)
    • Skivat äpple med skivad brie-ost som ”pålägg”
    • Ost av alla de sorter
    • Hembakat lågkolhydratbröd
    • Heta räkor (räkor i rejält med olja, vitlök, färsk chilipeppar läggs i en ugnfast form som sedan hettas upp i ugnen)
    • Färska räkor/kräftor
    • Paté
    • Dippade grönsaker med dip gjord på gräddfil (smaksätt med t.ex. vitlök)
    • Räk-, kräft-, svampsoppa (men bara redd med grädde)
    • Makrill i tomatsås

Varför fungerar det här egentligen?

Det finns ett antal olika teorier om varför lågkolhydratkost fungerar. Jag har försökt samla ihop lite tankar som jag sett om detta och själv grupperat dem.

  • Stenåldersteorin
    Från början var vi jägare och levde på mat som kött, frön och annat som vi kunde samla in under våra vandringar. Evolutionen har gjort att vi anpassat vår ämnesomsättning till att även kunna äta säd. Dock har inte alla människor anpassat sig till detta utan mår fortfarande bäst på en kost som är uppbyggd på samma sätt som på jägartiden.
  • Förbränningsteorin
    Fett är inte ett lika lättillgängligt bränsle för kroppen som kolhydrater. Kroppen behöver därför bearbeta fettet mer och den processen kräver mer energi än omvandlingen av kolhydrater.
  • Fettförbränningsteorin
    När vi bantar vill vi inte förbränna muskler utan fett. För att förbränna kroppsfettet, måste vi lära kroppen att göra just detta och tillsätta fett. Detta gör vi genom att dra ner på kolhydraterna så att kroppen tvingas använda fett som bränsle istället.
  • Insulinteorin
    När vi äter lågkolhydratkost håller vi blodsockret på en låg och jämn nivå. I och med detta utsöndras minimalt med insulin. Finns det inget insulin kan inte fett lagras .
  • Aptitteorin
    Eftersom kroppen får tillbaka sin förmåga att rätt signalera när den fått nog, d.v.s. aptitregleringen, så kommer vi inte att äta mer kalorier än vad vi behöver.

Personligen tror jag inte det är en bara en orsak till att detta fungerar utan en kombination av saker. Min korta version brukar vara ”Stenåldersteorin”, men sanningen tror jag är att man drar fördel av alla olika punkterna ovan i en lågkolhydratkost. Och den sista punkten, att aptitregleringen fungerar normalt, tror jag är anledningen till att man sedan kan hålla sin nya vikt utan att känna att man gör några uppoffringar, går omkring hungrig eller ”håller igen” på maten. ?ɂÄìverger man lågkolhydratkosten, kommer kolhydraterna direkt att ge ökad aptit och man har snart fått tillbaka sina gamla kilon.

Vad skiljer Montignac från Atkins?

Vad skiljer Montignac från Atkins?
På mina huvudsidor har jag beskrivit en lågkolhydratkost (low carb), populärt kallad för Atkins. Atkins är dock bara en person som gjort en variant av low carb – det finns flera andra gurus också. Min start var dock Montignac (lågt GI).
Vad är då skillnaden?

Atkins (low carb / lågkolhydratkost): Här räknas bara antalet kolhydrater som man äter. Atkins sätter upp en gräns för hur många kolhydrater man får äta per dag under olika faser av dieten (från 20 gram och uppåt). Hur mycket kolhydrater ett livsmedel innehåller står i princip alltid angivet på innehållsförteckning, så det är enkelt att räkna ut själv hur mycket man får i sig. För att kroppen ska få tillräckligt med energi, och få igång fettförbränningen, måste man öka på andelen fett i kosten. Ligger man på de lägre nivåerna som Atkins anger, hamnar man i ketos, vilket är ett läge då kroppen använder fett som bränsle istället för kolhydrater.

Montignac (low GI diet / lågt GI-kost): Är en diet som utgår ifrån lågt GI. Här tittar man endast på vilket GI-värde olika livsmedel har och väljer de livsmedel som har ett GI-värde lägre än en visst bestämd nivå. GI-värden finns inte utsatta på innehållsförteckningar i Sverige, så man får själv kontrollera dessa i de olika tabeller som finns på nätet. Montignac förespråkar bara fett typ olivolja och nötter. Eftersom man inte drar ned på antalet kolhydrater i samma utsträckning som hos Atkins, så kan man inte vara lika frikostig med fettet i maten. Montignac bygger också på en teori om hur man ska kombinera fett/protein/kolhydrater och har därför två typer av måltider.
En typ som kallas för "proteinmåltider" som är sammansatta precis som Atkins måltider, dvs av protein + fett.
En typ som kallas för "kolhydratmåltider" som är sammansatta av bara kolhydrater (inget fett!).
Man hamnar i regel inte i ketos om man följer Montignac.

Likheter: Ingen av dem räknar i första hand kalorier, utan koncentrerar sig på GI-värde eller kolhydrater.
Angreppssättet för båda dieterna är egentligen desamma: Att hålla blodsockret på en så jämn nivå som möjligt och därmed minska insulinutsöndringen. Ingen insulinutsöndring = ingen lagring av fett.

Vilken dietplan ska jag välja? Vilken är bäst?

Mitt förslag är att: Läs på så mycket det går innan och välj sedan en av planerna som du tror på. Välj en som du känner passar dig vad det gäller filosofi och mat som ingår och efter vilket schema man har lagt upp måltiderna. Huvudsaken är att man väljer ut en diet och följer den till punkt och pricka. Köp den bok som hör till dieten och läs hela boken från början till slut innan du sätter igång. När man sedan kommit in i dieten och börjat känna efter vad som känns bra och dåligt med den kan man börja snegla på andra dieter och anpassa sin egen meny efter dessa. Jag började ju med Montignac och gick sakta men säkert över till Atkins. Andra kanske vill göra en rivstart med Atkins för att så småningom gå över till något annat mer modest i kolhydratväg. Många av dessa dieter är också nästan kopior av andra och i vissa delar överlappar de istället varandra: Somersizing är t.ex. i princip en exakt kopia av Montignac. Sugar Busters bygger på samma principer men fokuserar på att det är sockret som ska bort. Atkins jämnviktsdiet påminner väldigt mycket om Montignac. Protein Power påminner mycket om Atkins men utgår ifrån vilket behov varje individ av proteiner när man sätter samman en dags meny. Carbohydrate Addicts har ett belöningsmål/dag där man får äta kolhydrater. Men blanda inte olika dieter i början – då du lätt får en obalans i kosten – och ge inte upp en diet för lätt bara för att du inte får ett tillräckligt snabbt resultat.