Kategori: LCHF-sida: FAQ – Flitigt Frågade Frågor

Javisst går det att kombinera 5:2-dieten med LCHF. Matdagboken anger både kolhydrater och kalorier, så du kan använda den för att räkna ut hur mycket du kan äta av båda sorterna. LCHF ger erkänt mindre hunger då man drar ner på kaloriantalet, så det är en ideal kombination, om man verkligen vill boosta en viktnedgång.

Jag skulle tro att kombinera LCHF med 5:2-dieten också skulle kunna sätta fart på viktnedgången om man hamnat på en platå.

När jag började att lösa om low carb, så var det Atkins som var synonymt med low carb. Det har alltid funnits flera olika tolkningar av low carb med olika benämningar, men alla har haft samma grund: Håll ner på kolhydraterna! Och nu har vi fått en till variant: LCHF. 

Jag har förstått att många instinktivt vände sig mot att kalla sig Atkins-anhängare. Kanske för att hans koncept blivit alltmer kommersialiserat med diverse mer eller mindre tveksamma produkter till försäljning som följd. Man har då försökt hitta andra namn på kosten eftersom lågkolhydratkost är ett rätt krångligt begrepp att använda och ofta förväxlas med lågkalorikost. Tror dock att de flesta som ger ut böcker även efter Atkins vill tjäna lite pengar på dem och på kringjobb och kringprodukter – hur mycket man tjänar handlar bara om hur mycket man lyckas marknadsföra sig själv. Få ger ut böcker utan att vilja tjäna pengar på dem.

Det som skiljer de olika tolkningarna åt när det gäller kosten, är nog egentligen hur man ska fylla ut det tomrum som uppstår då man tar bort en stor del av kolhydraterna ur kosten. Vissa behåller en del i form av lågt GI-mat och grönsaker, andra betonar mer protein och andra vill öka på fettet istället. Min egen – lite elaka tolkning – är att alla författare måste ju hitta sin egna poäng för att kunna ge ut böcker. För vem vill läsa en bok som heter: ”Så här åt Banting på 1800-talet- det funkar även idag!”

Under de senaste åren har man börjat prata om low carb high fat (LCHF) – eller på svenska: Lite kolhydrater och mycket fett. Detta begrepp används dock mest av en viss grupp i Sverige just nu, har jag förstått. Gissar att man lagt dit HF-delen mest för att betona att bara för att man tar bort kolhydraterna, så ska man inte öka mängden protein utan istället fylla ut med fett, för att få i sig tillräckligt med kalorier och uppnå mättnadskänsla. Man betonar också att mättat fett inte alls är den hälsofara som man under årtionden skrämt oss med. Dessutom är det ju så att alla ”gurus” vill beskriva just sin metod som revolutionerande och försöker därför hitta ett namn som ska förknippas med just dem.

LCHF-begreppet är alltså bara ytterligare en tolkning av grundbegreppet low carb. Dvs samma metod som Banting skrev om redan 1863.

Som så mycket annat är även detta invididuellt – beroende på vad man "tål" och inte "tål", vad som sätter igång suget och vad som inte gör det. Sockerfria halstabletter innehåller ofta mycket sorbitol, som är en sockeralkohol, och således rätt mycket kolhydrater. För vissa triggar det blodsockret, för andra inte. Vad som däremot triggas är magaktiviteten och har man problem med trög mage så är det problemet ofta ”löst” efter en ask Läkerol! Så varsamhet med halstabletter – hur sockerfria de än anges vara. Vi som äter low carb, blir ju dessutom ofta känsligare för artificiella sötningsmedel och reagerar kraftigare på dess effekter.

Sockerfria tuggummin har även dessa ett rätt högt kolhydratinnehåll på innehållsförteckningen. Ärligt talat har jag aldrig förstått hur många av dessa som faktiskt lösgörs från tuggummit, men jag gissar på att de flesta trots allt stannar kvar i själva tuggummit? Det finns dock andra problem med tuggummi: Eftersom man tuggar med käkarna, så tror kroppen att det är mat på väg. De innehåller dessutom någon form av sötningsmedel och man kan alltså trigga insulinet på två olika sätt.

Ett tips då man verkligen känner att man vill ha något att tugga på är att köpa hela kardemummakärnor och tugga på dessa. Man får lite känsla av kanelbulle och en god smak i munnen utan att behöva tugga så mycket.

Det här är en fråga som jag har dragit på svaret lite. Dels för att det är så individuellt och dels för att inte inge falska förhoppningar. Hur mycket man går ner i vikt är mycket individuellt. Många går inte ner ett kilo men minskar istället i omfång och kläderna sitter p.g.a. det lösare. Så mitt första råd är att tycker du att du inte minskar i vikt: Ta fram måttbandet och mät dig istället! Den här kosten hjälper till att bygga muskler och muskler väger mer än fett men ger en snyggare kropp!
Den första inledande tiden på low carb tappas kroppen på vatten. Det brukar ge 2-3 kg i viktminskning under den fösta veckan. När kroppen är tömd på vatten kan man börja räkna all viktminskning som förlorat fett. Om du går ner 0,5-1 kg/vecka så ska du känna dig mycket stolt och nöjd över dig själv. Detta är ingen mirakelmetod, vi svälter oss inte och fett kan inte försvinna hur snabbt som helst från kroppen. Dessutom så ökar man väldigt ofta i muskelmassa. Det här är ingen mirakelmetod, utan det handlar om långsiktigt, konsekvent och hårt arbete för att nå sitt mål.
Efter 6 veckor är det inte ovanligt att man hamnar på en platå. Kroppen verkar behöva stanna upp och återhämta sig, och man har också ofta kommit i ett läge då kroppen ökar mer i muskelmassa än vad den förlorar i fett. Ta i första hand fram måttbandet och börja mäta dig. Kanske minskar du fortfarande i omfång? Fortsätt i vilket fall på den väg du startat och ge inte upp! Platåerna brukar ge med sig efter ett tag. Om du verkligen har hamnat på en äkta platå, dvs du minskar varken i omfång eller i vikt under en månad eller mer, så är det läge att se över sin kost. Titta mer på det avsnitt som handlar just om platåer.

Tyvärr så har jag inte hittat en enda färdiglagad köttbulle som jag tycker är OK ur lowcarb-synpunkt. De innehåller alltid en massa stärkelse och ligger ofta rätt högt kolhdyratmässigt. När det handlar om köttbullar så blir det till att göra egna. Jag blandar köttfärsen med lämpligt antal ägg + kryddor och gör en stor sats och fryser ner. Är dessutom godare än de flesta färdigköpta som jag har provat.

Däremot så finns det en hel del sorter av förgjorda frysta hamburgare som är gjorda på 100% nötkött. Vet att i varje fall Tulip och Signum har var sin sort, men läs på innehållsförteckningen och se om du hittar fler. Det som kallas för "Stekburgare" och annat behöver du aldrig ens lyfta upp ur frysdisken: De kallas för annat bara för att de innehåller för lite kött för att kallas för "Hamburgare". 

När det gäller korv så gäller det att lusläsa förpackningarna. Själv så äter jag bara korv som ligger <5 gram kolhydrater/100 gram, men ju mindre desto bättre. Ett hett tips är att leta efter tysk korv i första hand och finsk och dansk i andra hand. Den traditionella danska "rødpølsen" är t.ex. bra mycket bättre än vår svenska traditionella varmkorv (i varje fall sorten som sälja av Gøl). Det finns flera sorter på Lidl som innehåller >100% kött! – det ni Bockwürst i höga glasburkar säljs bl.a. på Willys. Lithells Kabanoss är ett annat exempel på korv som är OK. Många kryddade korvar innehåller rätt lite kolhdyrater, men handlar det om "vanlig" korv så får man vara uppmärksam och lusläsa förpackningarna. En tillverkares Wienerkorv kan vara helt godkänd, medan en annans kan vara proppfull av kolhydrater.

Däremot så ska man passa sig för vanlig varmkorv, falukorv etc. De innehåller i regel alldeles för mycket stärkelse (ofta potatismjöl). Om inte kolhydratantalet finns angivet så gå på köttmängden i korven. Även om det inte säger hela sanningen, så ju mer kött och fetare korv – desto mindre kolhydrater får man plats med.

Det här är säkert olika men i varje fall jag fick det. Jag blev darrig, mådde illa, yrsel, kände det som om blodet rusade – jag mådde helt enkelt riktigt dåligt. Det tog cirka en vecka innan jag mådde som vanligt igen. Jag slutade tvärt med socker, pasta, potatis etc, men jag kan också tänka mig att man kan ta det lite försiktigare än vad jag gjorde: Plocka bort en sak i taget istället för att ta bort allt på en gång. Det gäller dock att då vara ståndaktig och inte börja fuska för de är man snabbt tillbaka i sina gamla vanor igen.

Helt utan kolhydrater blir man ju inte. Det finns kolhydrater i det mesta vi äter tillsammans med köttet eller fisken: Grönsakerna, osten, oliver, grädde. Det är bara det att man äter betydligt mindre kolhydrater än vad som anses som normalt. Det fina med kroppen är att den anpassar sin metabolism: Finns det för lite kolhydrater för att ”driva runt maskineriet” så tar den till den energi den hittar – fett i det här fallet.

Ja, det gör man, man behöver varken räkna kalorier eller points. Men man kommer att räkna annat istället. Följer man en kost som utgår från lågt GI måste man hålla reda på vilka livsmedel som har låga GI-värden. Följer man en lågkolhydratkost måste man hålla reda på hur många kolhydrater man äter varje dag. Jag tycker dock att man enklare kommer in i det här räknandet då det finns ganska enkla regler att hålla sig efter. Det räcker i regel att man för matdagbok ett par dagar för att man ska se hur man ligger till.

Nja, riktigt på det viset är det nog inte. De som är ”gurus” inom området säger att man ska äta sig mätt – men inte proppmätt. Man ska alltså sluta när man känner sig nöjd. När man har ätit efter detta schema ett tag och inte längre har dessa toppar och dalar i blodsockret kommer man troligen automatisk att äta mindre än förut.