Hundhandlare inför rätta

En hundhandlare någonstans i närheten av Umeå står inför rätta. Jag har faktiskt ingen aning om vem det är, vilket är tur. För jag hade aldrig kunnat hålla mun om jag känt till de förhållanden som beskrivs i artikeln. Det är väl rätt tydligt att det är en människa som insett att det är lätt att tjäna pengar på att producera blandrashundar av dvärghundsstorlek just nu.
Men verkligheten kommer ofta ifatt en.

Samtidigt som busk-avlaren verkar minst sagt oseriös, så är jag trots allt fundersam över hur godtrogna köpare det finns. Att man väljer en blandras är en sak. Jag kan till viss del förstå argumentet att man väljer en billigare hund om man inte är intresserad av att tävla med den. Å andra sidan så är garantierna bra mycket sämre, prognosen för hundens framtid vad det gäller sjukdomar, temperament och utseende en ren chansning då det inte finns någon som helst kontroll på avelsmaterialet. En blandrasuppfödare har heller ingen stor organisation med gott renommé i ryggen som Svenska Kennelklubben. Blandrasuppfödarna står helt och hållet utanför denna etablerade organisation. Är man medlem i SKK så får man INTE föda upp blandraser!

Är man totalt ny inom hunderiet: Åker man verkligen hem till första bästa annonsör på Blocket.Se, slänger upp ett antal tusenlappar, skriver på konstiga fodervärdsavtal och tar sedan hem valpen utan att fundera på om det är ett vettigt köp eller avtal som man ingått?

Tror att ett endaste telefonsamtal till någon redan hundägande bekant hade gjort det helt klart att detta absolut inte handlar om en seriös uppfödare på något plan. Ett enda telefonsamtal till SKK om hur ett fodervärdsavtal ska se ut hade klargjort att detta inte var skäligt. Hur lite kollar man egentligen om man köper en familjemedlem som ska vara med en i förhoppningsvis 10-15 år framåt?

Tror att det kan finnas två svar:

  1. Man hör ofta att folk tror sig “rädda” hundar från oseriösa människor. Man “räddar” ingen. Man ger hundhandlaren pengar, som den sedan kan fortsätta sin fula verksamhet för. Och den tjänar pengar på affären.
  2. Man såg sin chans till att få en “billig” hund – men chansningen gick inte hem.

Ska du köpa hund: Kontakta SKK och be om råd innan köpet! Ta också hjälp av alla du känner som är seriösa hundägare och be om hjälp, råd och tips. Tror du kommer få mer hjälp och vägledning än du någonsin trodde, då vi vill att alla hundägare ska tycka det är kul att ha hund och du ska välja en hund som passar in i vardagslivet.

Hundhelg i Sundsvall

Haft en trevlig Cavalierhelg i Sundsvall. Oj, vad vi är trötta allihop!

Cavalierspecial på lördag och SKK-utställning på söndag. Jag ställde Diva och Linn ställde Cindy i barn med hund på lördag och juniorhandling på söndag. En kul kommentar på söndagen om Cindy var att domaren önskade en “gladare hund”. Och Cindy som var jättelycklig och jobbade och kämpade och viftade på svansen hela tiden. Hon kan väl inte hjälpa att hon är världens coolast hund med Nalle Puh- temperament och en uppsyn som Ior? Men ännu bättre godis kanske ger ännu mer fart?

Trevlig gemensam middag med massor av Cavaliermänniskor. Men jag var så trött att hela flocken somnade före kl 22. Det hade varit en lång och händelserik dag.

Linn och Cindy vann barn med hund på lördagen. De gjorde ett jättefint jobb på söndagen men blev trots det oplacerade. Att ställa i juniorhandling känns som bland det svåraste man kan göra eftersom det är föraren som bedöms i minsta detalj och bedömningen tar mycket längre tid än i vanliga klasser.

Hur det gick för Diva? Tyvärr åkte både hon och syrran ut med ett blått band på lördagen- uppenbarligen såg domaren något han ogillade på båda syskonen. Rött band på söndagen och en jättefin bedömning, så då kände vi oss nöjda och glada.

Synd att det är så länge nu till nästa utställning. Det är så kul!

cavalier king charles spaniel

Tjejerna väntar spänt på sin tur. De älskar att var på utställning!

cavalier king charles spaniel diva

Linn och Cindy tränar inför juniorhandlingen.

cavalier king charles spaniel diva

Och här är de i full aktion i ringen.

Tack och lov för DNA – låt vargen leva

Äntligen slipper vargen få skulden för alla skadade djur. DNA-analysen har kommit ikapp de som ropar “varg!!!” så fort de får sina djur skadade. DNA ljuger inte. Stora hundar är fullt kapabla att skada får och andra djur om de är tillräckligt triggade.

Sedan är jag fascinerad över hur förvånad man är att djur som går helt fritt ute – med bara ett stängsel mellan sig och alla faror som lurar i skogen – blir attackerade av vilda djur. Hund, björn, räv, varg, tjuvar, missdådare eller vad som nu rör sig i skogarna. Varför tittar man inte på hur man gjort i alla tider och haft en stor herdehund som vaktat flocken mycket effektivt mot rovdjur och tjuvar? Herdehundar har använts i alla tider – varför inte nu?

Avstängd exteriördomare i Västerbotten

Ser till min förvåning att en av våra ledande hund-människor i Västerbotten är avstängd som exteriör- och jaktprovsdomare i två år pga misstänkt fusk. Det känns lite (o)lustigt att man kan ha kvar sina förtroendeuppdrag i den lokala klubben och representera oss medlemmar, samtidigt som man är avstängd från att utöva sina funktionärsuppdrag eftersom man misstänks ha fuskat. Men det som är självklart för en, är inte alltid självklart för en annan.

Sjukvårdsupplysning för djurägare

Det vore ju kanonbra om detta förslag går igenom. Alla husdjursägare vet nog vilket elände det är att försöka få tag på en veterinär utanför telefontid. Och då menar jag inte på konstiga tider som helgnätter, utan utanför ordinarie telefontider som brukar vara mellan klockan 8 och 9. Och på måndagmorgnar är det helt hopplöst att ens komma fram då.

Mycket kan man ju dessutom lösa själv genom hemsjukvård, men behöver assistans och vägledning för hur man ska gå till väga. Ett jättebra förslag!

Cavalierer ska alltid vara nära

Stod och sorterade tvätt. Hundburen är ett perfekt ställe att samla ren tvätt ovanpå. Tappade ett par jeans på golvet och hann inte mer än vända mig om för att plocka upp dem, förrän Cindy lade sig och sov på dem.

“Det här måste upp på bloggen. Vad rolig Cindy är!” säger jag till dottern. Går och sätter mig vid datorn för att skicka upp det på internet och hinner inte mer än sätta mig ner förrän två Cavalierer ligger bredvid mig igen – och sover. Och jag märkte inte ens att de hoppade dit!

Undrar vad som är mest fascinerande:

  • Att de verkar sova hårt, men har total koll på hur jag rör mig i lägenheten?
  • Eller att de så tyst kan smyga efter en på sina mjuka tassar att de alltid är i närheten – utan att man märker det?

Mysiga hundar är de i alla fall.

Inofficiell Cavalierutställning


Idag var det inofficiell Cavalier-utställning på Ön. Diva ställdes i Unghundsklass och hon blev placerad på andra plats (av fem om jag kommer ihåg rätt). Diva visade sig kanonfint och stod så jättefint med bakbenen ordentligt vinklade och halsen sträckt som på en liten svan. Och travade verkligen jättesnyggt i rörelse. Diva är ju den piggare av de två och det gnistrar verkligen om henne, när hon kommer in i ringen. Det känns som hennes rätta element.

Växer hon bara till sig lite i kroppen, så kommer vi att ha en rolig nästa sommar. Då är hon förhoppningsvis i perfekt utställningskondition. Jag tycker verkligen att jag har en potentiell champion. Hellre en hund som utvecklas lite sent som man kan ha roligt med i många år, än en som utvecklas snabbt och sedan blir för “tung”.

Cindy blev aldrig någon utställningsstjärna, men hon är världen goaste, snällaste, mysigaste hund och hade så roligt idag med Linn. Först “Barn med hund”, där de båda gjorde ett jättefint jobb. Sedan tränade de agility och Cindy är så lugn och säker på hindren numera. Känns ibland som vi borde tävla med henne. Vill gå en kurs även med Diva, som jag tror kommer att bli snabb som en liten vessla på agility-banan.

Efter utställningen var det surströmmingsmiddag (eller varmkorv) och det var en enorm uppslutning. Man tog med hela familjen och åt middag. Mycket trevligt. Rätt snabbt så försvann barnen ett efter ett och tittade man ut genom fönstret, kunde man se dem komma med var sin Cavalier på agility-banan. Det är ju en av de bästa sakerna med Cavalierer: De är så genuint snälla, tycker allt är så kul och så perfekta kompisar till barn. Det var härligt att se barnen jobba seriöst med sina hundar helt på egen hand. Och ett helt gäng med Cavalierer som jobbade uppmärksamt med sina småmattar/småhussar med svansar som konstant viftade, för att det var så himla kul. Hela gänget såg så glada ut.

Dukat upp för surströmming

Att ha Cavalierer innebär inte bara att gå långa promenader och dammsuga hundhår. Det händer en hel del trevligt också som är direkt Cavalier-relaterat. Cavalier-folk är till stor del som sina hundar: Glada, sociala och lättsamma att umgås med. Så imorgon är det först inofficiell utställning och sedan surströmmingsmiddag. Vi förberedde dukningen ikväll, så kvällen innan ser det ut så här:

Men surströmming är definitivt inte low carb och det här är typiska gånger då ätandet är mer socialt än gott: För surströmming luktar definitivt inte gott. Och smakar bara salt. Men själva känslan av att göra en “klämma” av tunnbröd, färskpotatis, lök och surströmming är oslagbar. Och att sedan försöka äta den innan brödet hunnit bli så mjukt att allt bara rasar samman. Och diskussionerna om hur man ska rensa strömmingen och hur många man ska äta. Det är norrländsk tradition av yppersta klass och något man inte ska förstöra.
Så i morgon tänker jag i varje fall äta en rejäl surströmmingsklämma.

Ser fram emot en trevlig lördag!

Cavalierer som solar


Min vackra Diva Ballerina


En riktigt varm dag igen. Men det fläktade skönt. Hade ingen lust att åka till havet, då jag var ensam hemma, så jag hämtade en gammal madrass och lade mig på gräsmattan ute på gården. Cavalier-flickorna vill ju alltid vara nära matte, så de fick också följa med. Men det var alldeles för hett, tyckte Cindy.


Båda tjejerna ser något spännande när jag försökte fota dem samtidigt. Månntro om det var Trapphuspolisen, som kom ut just då? Hon är nämligen inte så förtjust i att jag ligger och solar på gården. Men hon är inte så mycket att bry sig om. Sola är skönt!


Jag gjorde ett provisoriskt skydd mot skuggan med en handduk och en trädgårdsstol. Tjejerna kröp dit direkt och förstod att det var menat för dem. Men man måste hålla koll på vad som händer runt om.


Efter en stund kan man i varje fall lägga sig ner.


Och till slut tar den berömda Cavalier-tröttheten över och man lägger sig och sover.


Och så här ser man ut när man sover riktigt hårt. Diva snarkade så det hördes över hela gården. Kanske därför Trapphuspolisen satt och hostade, harklade sig, stampade i marken och gjorde allehanda ljud för att försöka få bort oss? Till slut låg jag och småfnittrade på madrassen, eftersom hela situationen var så surrealistisk.

Men jag och Cavalier-tjejerna hade ett par riktigt sköna timmar ute på gräsmattan.

Sommaruppdatering

Ja, jag har varit dålig på att blogga i sommar. Ja, det har funnits saker att visa och bilder att lägga upp. Ja, jag har prioriterat annat.

Bra mat, solsken, slippa-sitta-still-vid-skrivbord, resor och avkoppling gör under för själen. Måste säga att jag inte känt mig så smal, fräsch, solbränd, solblekt i håret och avstressad på länge. Det är först när man går ner i varv, som man verkligen inser hur stressig och påfrestande vintern har varit.
Måste skaffa nya och bättre vardagsrutiner till vintern, så att vi får mer tid över för återhämtning för själen. Måste också skaffa nya och bättre rutiner för att maten ska fungera: Man får inte skylla på ett tomt kylskåp eller tidsbrist, för att äta mat som är “nästan” godkänd (på gränsen till fusk alltså). För mycket sådan mat i längden är inte alls bra för vikten.
Inser också att jag måste lära mig att tålamod är en dygd, men det är inte så himla enkelt då jag ser lösningarna klara och tydliga framför mig: Uppenbara och oundvikliga, men att jag då ändå inte får hjälpa till med att ordna upp saker och ting är frustrerande. Tålamod, Maria, tålamod…
Jag har verkligen ätit korrekt den senaste tiden och känner hur jag bara blir lättare och lättare i kroppen. Avvikelserna från low carb har varit mycket små: Skulle äta frukost på färjan från Riga och det enda som fanns var mackor, så jag åt en med tonfiskröra och fick lida genom magont resten av dagen pga den. I övrigt har jag ätit helt korrekt och det känns verkligen i hela kroppen.
Långa bilresor är dock ett tillfälle som jag har mycket svårt att hitta bra mat att äta, för att hålla mig pigg hela tiden. Det blir ju en hel del tid i Mitsubishin under sommaren och det gäller att hålla sig alert: Trafiken är bitvis rätt tuff och intensiv och många timmar bakom ratten gör en lätt seg. Sockerfri RedBull är i varje fall effektivare än kaffe som uppiggare, har jag insett.
Och så en sommarbild på mina söta små tjejer som ligger under ett träd och tar igen sig i värmen.

Hundtvål

Fick en hundtvål från Klockargårdens av en bekant, som svär på att fästingangreppen minskat sedan de börjat använda den. När nu ändå småjyckarna skulle söderut, så badade vi dem med den. Måste säga att resultatet blev kanonbra: Lika mjuka i pälsen som efter dyra hundschampon och lika vita som efter galltvål. Och de luktade jättegott. Bästa hundschampot hittills! Och naturlig innehåll utan en massa E-saker.

Vill gärna köpa en för eget bruk också, men var hittar man dem i Umeå? Ska försöka stanna i Norberg när jag kör söderut och bunkra upp lite tvål.

Cindy har fått sommarfrisyr

Cindy har så mycket päls! Och med tanke på att hon ska vara på “kollo” en stor del av sommaren i ett fästingrikt område, så kändes det rätt att klippa ner hennes långa behäng på undersidan. Tror jag klippte bort lika mycket päls som skulle räcka till minst en Chihuahua och då tog jag ändå inte speciellt mycket.

Jag är tyvärr ingen bra hundfrisör, men resultatet ser inte alltför tokigt ut. Men så är också Cindy det snällaste och mest lättsamma man kan hålla på med: Finner sig tålmodigt i vad än matte hittar på med henne.

Cavalier-träff


Så många som kom – verkligen jätteroligt. Och som vanligt mycket trevligt och hundarna tyckte det var lika roligt som oss tvåbenta. Först en gemensam promenad på 4 km och efter det plockade alla fram sitt medhavda fika och försökte hålla undan hundarna från mackorna. Det är så skönt också med Cavaliererna eftersom de är lika glada hela tiden och det blir aldrig något bråk hundarna emellan. Massor med viftande svansar bara.

Påminner om att vi startar gemensam lydnadsträning för alla intresserade, med start onsdag 20/5 kl 18.00. Vi träffas på Bräntbergsbackens parkering.
Glöm inte heller utställningsträningen den 12/5 samma tid – samma plats!

Cavalierer på promenad


Cindy, Diva och Michelle.

Soligt och vackert idag, men det blåste kallt. Hundarna gick lösa största delen av den 8 km långa promenaden och rusade runt som galningar. Cavalierer kan verkligen ha roligt tillsammans och bara springa, springa, springa. Det var först när de blev uppkopplade som de stod tillräckligt stilla hela gänget för att kunna fotas.

Baddags


Så här söt är man när man håller på att blåsas torr efter badning. Det är lite trixigt att bada och blåsa hundarna helt ensam, så det är tur att de är så otroligt duktiga och lätta att ha och göra med. Diva finner sig i det mesta och Cindy accepterar läget. Men lite godis efteråt brukar göra dem båda bra humör igen. Cindy är just nu i den tristaste delen av pälsfällningen: All underull är borta och bara de matta lockiga täckhåren återstår. Ett bad gör dock en hel del nytta så att gammal päls lossar.

R.I.P Glenda – LP Korad Rödådaelen’s Glenda J

Sov gott vår underbara Glenda. Från att ha varit en pigg och aktiv 13-åring tynade hon plötsligt bara bort. Hon skulle ha fyllt 14 år i juni, men hann tyvärr inte uppleva det. Du är för alltid den största personligheten och den vackraste hunden vi träffat. Unik och speciell på alla sätt. Så idag fick hon ta sin sista promenad över regnbågsbron. Vi kommer att sakna dig.

Årsmöte med Cavaliersällskapet

Ett riktigt bra årsmöte!

Först en oerhört intressant föreläsning om Cavalierernas hjärtproblem av Clarence Kvart (professor vid SLU, hjärtspecialist och Cavalierägare). Budskapet var att man borde höja gränsen på fria föräldrar till 5 år, för att på så sätt sålla bort tillräckligt många sjuka djur, utan att för den skull få en alltför liten avelsbas. Det känns inte som en alltför stor eftergift för att förbättra hjärtstatistiken på Cavalieren. Men trots allt så är många Cavalierer rätt långlivade, trots att de fått blåsljud och kan leva ett långt och bra hundliv, trots diagnos.

Vi fick också en uppmaning från styrelsen om att vi inte ska glömma bort att vara uppmärksamma även på SM (syringomyelia), eftersom det orsakar ett faktiskt fysiskt lidande hos hunden i vardagen. Det är idag inget stort problem, men bättre att vara uppmärksam än att blunda helt och plötsligt stå med ett stort problem på halsen.

Sedan det traditionella årsmötet, som var föredömligt snabbt avverkat utan att bli slarvigt.
En dag som var både givande och trevlig. Som det mesta som händer inom Cavalier-världen. Cavalier-folk är ofta lika sociala och trevliga som sina hundar.

Utställningsträning

Precis som på en riktig utställning blir det en del väntan. Och tränar man hund, så har man inte finkläderna på sig precis.

Linn tränade Cindy och jag tränade Diva. Båda Cavalier-tjejerna var jätteduktiga och Linn var duktigare än sin mamma. I utslagstävlingen på slutet, kom Linn till final medan hennes mamma åkte ut långt före. Linn och Cindy är verkligen ett fint team i ringen.

Cindy hade full koll på allt som hände – även då hon satt utanför ringen och väntade.

Sötaste valpen var i varje fall en liten Berger des pyrénées á Face race på 4 månader. En liten blue merle-tik som var helt bedårande.