Thomann Basblockflöjt vs. Yamaha Basblockflöjt

Jag har sakta men säkert gått från små till stora blockflöjter. Jag älskar den mjuka tonen i de större modellerna. Det är nästan meditativt att sitta och spela något sakta och mjukt och vara ett med musiken. Jag är bara en hobbyspelare och jag spelar bara för mig hemma i vardagsrummet. Jag kan dock med nöd och näppe och träning hantera min tenorflöjt, även om det ska vara en modell för mindre händer (jag har superkorta fingrar). Jag har därför varit tveksam till att köpa en basblockflöjt, men efter att ha läst på så sägs det nästan överallt att det fingermässigt ofta är enklare att spela på en basblockflöjt än en tenorflöjt pga klaffarna. Däremot kräver den något mer luft (naturligt nog).

Det finns en Youtube-video med ljudklipp som komplement till detta blogg inlägg! Det är ganska läskigt och nervöst att spela in sig själv, men jag har gjort ett försök.

Eftersom jag inte visste om jag kunde spela på en basblockflöjt över huvud taget så bestämde jag mig för att köpa en i plast. Rätt snabbt utkristalliserade sig två modeller som mest populära:

Det finns ett antal recensioner på framför allt Youtube som jämför dessa två. Håller man på med en hobby ska man ha bra saker, så man vill fortsätta att utvecklas och inte avskräckas. Jag bestämde mig därför för att köpa Yamahas modell, då den både fått goda omdömen, men också för att jag vet att Yamaha är ett märke att lita på. Yamaha gör aldrig några dåliga instrument.

Och ja – jag kunde spela på den! Det var ärligt talat en helt ny värld som öppnade sig och jag älskar både ljudet och känslan av den större flöjten i mina händer. Greppen är betydligt enklare att nå än tenorflöjten, just pga klaffarna. Jag får andas lite oftare, men tänker att det handlar om att träna, träna och träna. Men blockflöjtsspel är till en del för mig att träna just andningen och det känns att det sakta går framåt. Det är några grepp som skiljer sig från andra F-flöjter, men på det stora hela så är detta en F-flöjt precis som altblockflöjten och spelas med samma grepp. I princip så satte jag basblockflöjten i handen och spelade utan några som helst problem, utan bara med ren njutning.

Eftersom jag nu behöver dubbla uppsättningar av flöjter och denna storlek inte är speciellt lättransporterad (den får inte plats i en kabinväska), så bestämde jag mig för att trots allt våga prova köpa Thomanns basblockflöjt. Både för att jämföra men också för att den är så otroligt billig.

Thomann har länge haft en hel uppsättning med blockflöjter i sitt sortiment: Alltifrån den pyttelilla garklein till basblockflöjt. De har alla varit i matt svart plast. De får ofta tveksamma recensioner och slutsatsen är oftast att det är ett OK instrument att starta med som nybörjare. Den enda storleken jag testat tidigare är deras tenorblockflöjt och den tycker jag inte om. Jag har stora svårigheter att spela på den och har svårt att både täcka hålen och trycka ner klaffen längst ner. Men en tenorblockflöjt är en tenorblockflöjt och nu var det en basblockflöjt som var aktuell.

Jag misstänker att Thomann har gjort en uppgradering av sina blockflöjter då (nästan) alla blockflöjtsmodeller nu finns i både den ursprungliga matta färgen men också i en blank svart färg. Jag valde givetvis den blanka varianten eftersom jag tycker den är snyggare. Den kanske är något halare att hålla i, men den känns ändå elegantare.

Finns det då någon mer skillnad än bara märke och pris? Här är mina erfarenheter.

Utseendemässigt är de nästan identiska förutom färgen: Thomann är svart och Yamaha är mörkt brun. Bägge med beige dekorationer. Jag är rätt säker på att Thomann har uppgraderat sin modellserie, då en del som jag ser inte stämmer med vad jag ser andra säga om denna modell på nätet. Förut fanns alla modeller enbart i matt svart färg. Nu finns det en alternativ blank modell också.

Det känns dock skillnad på vikten. Yamahan är mer balanserad och känns lättare när jag lyfter upp den, medan Thomann känns väldigt framtung som om all vikt sitter i övre delen. Väl i spelläge känns det ingen skillnad.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder

Det har pratats mycket om klaffarna på Thomann och att de ska vara störigt ljudliga. När jag tittar på bägge flöjterna så ser klaffarna ut att vara exakt likadana på bägge flöjterna, om än inte monterade på exakt samma sätt. Thomanns klaffar är knäpptysta och låter precis lika lite (eller mycket) som Yamahas. Däremot så är Thomanns klaffar något trögare att trycka ner.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder
Thomann ovan – Yamaha under

Bägge modellerna ser nästan likadana ut, med samma typ av dekoration, samma utsmyckning, likadana klaffar (om än inte exakt samma fastsättning), exakt samma hållare för nackremmen. Bägge flöjterna kommer i 4 delar men Thomann är betydligt lättare att sätta ihop och framför allt ta isär. Jag vet inte om min Yamaha har något tillverkningsfel eller om den bara är gjord så för att den under inga omständigheter ska börja läcka luft, men jag har stora svårigheter att lossa de mittersta delarna med varandra, utan behöver be maken om hjälp för att hålla emot.

Bägge flöjterna har också en böjd vindtunnel. Thomanns vindkanal är något smalare. Men på det stora hela skulle jag kunna tro att de tillverkats i samma form.

Det är väl egentligen mest på tillbehören som du direkt ser vilken flöjt som är den dyrare. Thomannn skickar med en väska som är i plast. Halsremmen känns minst sagt flimsig och kroken känns inte som att den kommer att hålla länge.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder väska bag
Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder neckstrap nackrem

Yamahas väska är en rejäl väska i bomullstyg och halsremmen är rejälare med både ett stabilare band och en kraftigare krok, vilket gör den väldigt mycket bekvämare att använda.

Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder väska bag
Yamaha basblockflöjt Yamaha YRB 302 B II Bass Recorder
Thomann basblockflöjt  Thomann TRB-31B Bass Recorder nackrem neckstrap

Men så till det viktigaste – ljudet! Även om flöjterna ser nästan exakt likadana ut på utsidan, så finns det skillnad på insidan och konstruktionen. Yamaha ger en klar, mjuk, stark otroligt vacker ton. Klaffarna är lätta att trycka ner och spelet flyter på fint. Thomann har definitivt en dovare, robustare, mörkare ton. Jag känner det som att jag tar i när jag spelar, men inte riktigt når ända fram. Klaffarna är också trögare att trycka ner. Däremot så är klaffarna definitivt lika tysta (eller hörbara) som på Yamaha, så ingen skillnad på det ljudet. Jag har lite svårare att ta riktigt höga och riktigt låga toner på Thomann, men det kan ha med träning att göra. Yamaha känns dock helt enkelt mer lättspelad. Till viss del kan jag dock tänka mig att det har att göra med vana vid respektive modell också. Man lär sig ”sin” flöjt.

Slutsatsen blir att Thomanns basblockflöjt är en alldeles utmärkt flöjt att ha som reservflöjt eller om du vill prova på att spela just basblockflöjt. Priset är oslagbart och den är alldeles tillräckligt bra för att kunna användas som första flöjt. Mitt förstahandsval är dock Yamahas basblockflöjt då ljudet och spelkänslan passar mig bättre.

Küng Studio blockflöjt – sopran och tenor

blockflöjt Küng 1311 Studio Soprano Recorder i färgen stained pearwood (päronträ) och en Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ

Det var länge sedan sist, men nu har blockflöjtsförrådet uppgraderats ordentligt. Jag har länge spelat på mina plastflöjter enbart, men nu har har jag tagit ett kliv uppåt. Jag tycker mest om att spela på min sopranflöjt och min tenorflöjt, så det blev var sin sådan.

Jag är en riktig amatörspelare som endast plågar min make med flöjtmusik, så jag behöver en flöjt som är lättspelad. Det blev en Küng 1311 Studio Soprano Recorder i färgen stained pearwood (päronträ) och en Küng 1511 Studio Tenor Recorder i samma färg: stained pearwood (päronträ). Jag valde päronträ för att det är både ett prisvärt träslag och väldigt lätt. Jag valde den mörkare färgen stained bara för att det är så otroligt snyggt. Och flöjterna är verkligen otroligt utsökt vackra hantverk, som är en fröjd att hålla i och blåsa. Ytan är mjuk och len, färgen skiftar vackert och den är alldeles lagom sträv att hålla och glider inte undan.

Tenorflöjter är kluriga, då det kan vara svårt att nå nedersta hålet. Både tenorblockflöjt och sopranblockflöjt är stämda i C, så en tenorblockflöjt är precis dubbelt så lång som sin tenorsyster. Jag har pyttesmå händer med superkorta fingrar, så trodde inte att jag någonsin skulle kunna spela tenorblockflöjt. För att testa konceptet så köpte jag den billigaste modellen jag hittade som skulle vara spelbar: Thomann TRT-31B Tenor Matt Recorder. Finishen på Thomann-flöjten är verkligen inte något att hurra för, den är rå i strukturen och klaffen för C/C# (nedersta hålet) är trögtryckt plast. Jag hade inte en chans att kunna spela på den utan att det kändes som att jag slet fingrarna ur led. Efter lite undersökning rekommenderades jag Aulos 211A Robin Tenor som trots att den saknar extra klaff nederst, ändå faktiskt är nåbar för mitt korta och något deformerade lillfinger. Efter lite träning så är Aulos-tenoren riktigt spelbar och ljudet från en tenorblockflöjt är så mycket mjukare och behagligare än en sopranblockflöjt, som emellanåt kan låta ganska skarpt i den högre oktaven.

Den lilla Küng Studio Sopran får ersätta min favoritplastsopranoflöjt Aulos 503B Symphony Soprano. Aulos-sopranen är riktigt trevlig att spela på och håller bra i de högre registren. Jag vet att många pratar mycket gott om Yamahas Ecodear-serie (den som är blaskigt gul och beige) och den får alltid högsta betyg i alla recensioner. Själv är jag nog för dålig flöjtspelare, men jag tycker Ecodear är tunga och halkiga att hålla i och väldigt tungblåsta. Jag är däremot väldigt förtjust i Aulos olika dyrare modeller.

Jag ville därför ha en flöjt i samma storlek som min Aulos Robin. Det finns tenor-modeller som har klaffar för flera av hålen, men de är riktigt, riktigt dyra och jag är inte beredd att betala 5-siffrigt för en blockflöjt på min nivå. Eftersom det inte går att prova blockflöjter på plats i Umeå, så pratade jag med Thomanns kundtjänst som säger att gillar du Aulos Robin så stämmer Küng Studio exakt överens med varandra storleksmässigt i tenormodellerna. Och de gör de verkligen. De har mer eller mindre exakt lika avstånd mellan hålen.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Närbild på de tre översta hålen för vänster hand. Det både syns och känns att hålen är något större på Küng-flöjten.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Hålen för höger hand. Det är exakt lika långt mellan pekfingret och lillfingret. Däremot så är den nedre delen (fotstycket) på Küng bulkigare. Tillsammans med de något större hålen, så jag försöker hitta rätt läge på fingrarna och fotstycket för att snabbt kunna spela ett rent och klart C.

blockflöjt Küng 1511 Studio Tenor Recorder stained pearwood päronträ Aulos 211A Robin Tenor Recorder plast

Vad jag då inte gillade när jag öppnade paketet med flöjterna, så var det den billiga förpackningen och helt avsaknaden av vettiga tillbehör. Fodralet är i dubbelt bomullstyg (utan vaddering) och med kardborrestängning. Vi vet alla att kardborreband har en väldigt begränsad livslängd. Det följer med en torkstav och en grepptabell till respektive flöjt, men inte något mer över huvud taget. Flöjterna är paraffinerade och oljade, så ska enligt Küng inte behövas oljas ytterligare (även om de säger att inoljning kan vara bra). Men lite korkfett och en putstrasa samt ett fodral med vettig stängningsanordning borde man väl kunnat skickat med för den summan?

kung blockflöjt fodral sopran tenor

Det finns inte heller med något tumstöd till tenor-blockflöjten och jag har ännu inte bestämt mig för om ett sådant är nödvändigt eller inte. Flöjten är inte halkig på något vis, så jag tror att jag klarar mig utan.

Det ska bli spännande att se hur mina två Küng i päronträ kommer att kännas när jag spelat in dem. Trä är behagligare att jobba med ur flera aspekter och det är ett vackrare ljud.

Saker som jag lärt mig under processen att köpa mina senaste blockflöjter:

  1. Om du vill ha en plastflöjt, så köp de dyraste modellerna. Det skiljer ändå så pass lite mellan de billiga och de dyra modellerna, men det är värt de extra kronorna.
  2. Om du inte har råd att köpa en riktig träflöjt är det bättre att köpa en av de dyrare plastflöjterna.
  3. Alla erkända märken gör bra flöjter oavsett prisklass (Aulos, Yamaha, Mollenhauer, Moeck, Küng m.fl)
  4. Köp hellre en dyrare modell av en träflöjt i ett billigare träslag än ett dyrare träslag av en enklare modell.

Hållare / ställ för blockflöjt

Är less på att ha mina blockflöjter liggandes på bordet men har inte hittat något bra och prisvärt ställ för dem. De som är till för tvärflöjter är alldeles för tjocka, så jag behövde hitta en annan lösning:

  1. Jag beställde ett ställ som är avsett för blåsinstrument och inte ser alltför klumpigt ut.
  2. Så här ser det ut när det står som tänkt:ställ för blockflöjt altblockflöjt tvärflöjt oboe saxofon klarinett
  3. Men vänta nu – visst fattas det ett gummiskydd på den? Jajamensan, eftersom altblockflöjten fortfarande inte får plats på någon av armarna, så behöver jag ta bort det avslutande gummiskyddet. Tar du bort det och vänder på hela stället så får du något som passar väldigt bra till en blockflöjt!ställ för blockflöjt altblockflöjt tvärflöjt oboe saxofon klarinett
  4. Jag har satt lite tejp och nagellack ytterst på armen, men metallen är inte vass på något sätt. Jag skulle inte låta en dyr träblockflöjt vila på detta ställ, men för mina plastblockflöjter passar detta perfekt. På bilden är det en altblockflöjt (Yamaha YRA 402-B Ecodear). ställ för blockflöjt altblockflöjt tvärflöjt oboe saxofon klarinett

Spela blockflöjt – visst kan vuxna också göra det

altblockflöjt alto recorder treble altbockflöten blockflöten blockflöjt bok kurs grund fortsättningTänk att det inte fanns sådant här på ”min” tid! En blockflöjtskola som du helt kan följa på egen hand.  Även en medelålders tant kan väl få öva upp sin färdighet på blockflöjt? Jag hör hur någon därute säger: ”Men varför blockflöjt? Det mest gnälliga och tråkiga instrumentet som uppfunnits! En blockflöjt är inget instrument utan en leksak.” Därför att det inte alls är gällt utan kan du spela på det så har blockflöjten ett oerhört vackert och klangfullt ljud. De billiga plastflöjterna du kan köpa är nog mer en leksak än ett instrument, men lägg på någon 100-lapp för den minst flöjten och du får ett bra instrument att spela på. De är lätta att transportera och ta med i packningen.

Efter att de gamla blockflöjterna mest fått ligga och vila de senaste åren, med enstaka avbrott bara för att testa att jag fortfarande kommer ihåg alla grundgrepp, så bestämde jag mig för att nu är det dags att satsa ordentligt. Istället för de gamla ostämda träflöjterna så har jag köpt nya plastblockflöjter. De kostar inte mycket men har ändå en fin ton. Plasten gör dem också väldigt lättskötta. Både Yamahas och Aulos flöjter låter bra och är lätta att spela på.

Ett bra sätt för att träna upp gammal kunskap igen är genom att följa en grundkurs från början till slut, så att du inte missar viktiga grundläggande saker. Det är lätt att börja slarva när ingen dubbelkollar dig. Att lära sig spela ett instrument är hård träning och en lärobok tvingar dit att gå igenom även svårare övningar som t.ex. snabbare låtar istället för att göra som jag brukar göra: Spela en långsam ballad som inte bjuder på några utmaningar. Att sitta själv är dock svårt, då jag inte alltid hör hur musiken är tänkt att låta. Jag kan läsa noter, men det är inte samma sak som att få spela med komp där musiken är ”på riktigt”.

Jag har ett tag följt Sarah Jeffery från Team Recorder: ”Hi, I’m Sarah and I’m a Recorder Player!” på YouTube (jag blir glad redan när jag hör hennes inledningsfras). Det finns hur mycket inspirerande material där som helst! En bok hon föreslog för vuxna nybörjare var ”Altblockflötenreise” som kan köpas från t.ex. Amazon.De. Den finns i tre band och alla kommer med 3 CD-skivor. Varje stycke i boken kommer med 2-4 olika inspelningar med komp och med eller utan blockflöjt: Den första i långsamt tempo, den andra/tredje i rätt/snabbt tempo och en sista version i snabbt tempo med bara komp. Du får en helt annan uppfattning om hur det ”borde” låta och det är inspirerande att känna det som att du spelar med i en grupp, fast du bara sitter hemma i ditt vardagsrum. Det är så roligt!
tenorblockflöjt sopranblockflöjt altblockflöjt alto soprano tenor recorder

Jag har valt att satsa på altblockflöjten eftersom det är den ursprungliga flöjten som användes mest och som den ursprungliga barockmusiken är skriven för. Både sopran och tenor är stämda i C, så deras grepp är exakt likadana. Altblockflöjten är stämd i F, så där motsvaras det grepp som ger ett C på sopran/tenor istället ett F.  Sopranblockflöjt är den som känns enklast att spela på eftersom stämningen i C gör att den mer följer musik som är gjord att sjungas och den är lättblåst. Altblockflöjten har däremot en betydligt mjukare och dovare ton och är behagligare för örat. Tenor är ännu mjukare och dovare, men jag har svårt att nå alla hål med mina fingrar. Jag har testat två modeller: En med en extra klaff för att lättare nå sista hålet och en utan klaffar. Konstigt nog så når jag hålen bäst på min Aulos 211A Robin series (utan klaff), men det flyter inte och jag har ibland svårt att få luften att räcka till. Därför känns altblockflöjten som det bästa valet. Jag funderar på att köpa även en basblockflöjt, för att ha alla varianter, men jag har svårt att tro att jag orkar blåsa in tillräckligt mycket luft in i det stora instrumentet.

Varför då ens försöka förfina sina blockflöjtstalanger? Är du vuxen så finns det få sammanhang där du kan få dela med dig av ditt musicerande. Det finns inga skolorkestrar, skolkonserter eller någon som tycker det är charmigt om du ”spelar lite för våra gäster”. Det finns ingen som kommer att fråga efter dina kunskaper och be dig spela. Det är dock en tillfredsställelse att höra vackra toner som man själv har åstadkommit och tillsammans med de nya möjligheterna med komp på CD-skivor så kommer du i alla fall att kunna känna dig som en del av en ensemble. Spela, blunda och låtsas att du sitter mitt i en orkester.  Applådera sedan dig själv, för att du är duktig och faktiskt kan!

Ny blockflöjt: Aulos 211A ”Robin” Tenor Recorder

Aulos 503B "Symphony" Soprano Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt

Flöjtsamlingen har blivit utöka med en ny tenorblockflöjt. En Aulos 211A ”Robin” Tenor Recorder. Jag köpte för ett par år sedan den billigaste tenorblockflöjten jag kunde hitta från Thomann, bara för att testa. En tenorblockflöjt och den vanliga sopranblockflöjten är båda stämda i C, vilket gör att greppen är likadana och gör det lätt att byta emellan. Jag har också en altblockflöjt, men den är stämd i F, vilket gör att jag måste ”tänka om” när det gäller greppen. Dessutom så tycker jag inte att klangen mellan en sopran- och en altblockflöjt skiljer sig speciellt mycket åt. Tenorblockflöjten däremot har en betydligt mörkare och mjukare ton. Så jag tänkte bespara övriga familjen från den något gälla sopranflöjten till den dovare och mer behagliga tenorflöjten.

På bilderna så är Aulus 211A flöjten med vit infattning kring 0-hålet (det på baksidan), beige trimming, något kortare och smäckrare/smalare. Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjtAulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjtAulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt

Tyvärr så har jag haft svårt att spela på Thomanns tenorblockflöjt. Mina fingrar räcker helt enkelt inte till och jag får snabbt ont i händerna. Det är en klaff för det nedersta hålet, vilket ska underlätta, men jag har ändå svårt att täcka alla hål. Jag letade efter en flöjt för mindre händer och landade på antingen en superdyr flöjt som har tre klaffar till en modell från Aulos som beskrevs som lämplig för små händer (smaller hands) och det trots att den helt saknar klaffar. Den med flera klaffar kändes för dyr, för mina behov. Recensionerna om Aulos 211A var klart delade: Många tyckte att även den var svårspelad för små händer. Jag tänkte att det kan vara värt ett försök i alla fall.

Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt

Jag blev glatt överraskad då jag fick hem den! Jag tycker att Aulos 211A är jättefin. Om jag jämför den med den billigare Thomann TRT-31B (ca 300 kr) så är Aulos 211A (ca 700 kr):

  • Smäckrare mellanstycke.
  • Väger mindre.
  • Har ett skönare munstycke att blåsa i (mindre och nättare).
  • Det är kortare avstånd mellan hålen. Även om den saknar klaff så är det inga problem att nå det nedersta hålet. Den största skillnaden märks just kring de nedersta hålen.
  • Har en betydligt fylligare och mer distinkt klang.
  • Den är helt enkelt mer lättspelad.
  • Och den är helt klart mycket bättre att spela med om man som mig har händer av en mindre modell. Jag tror det beror på en kombination av lägre vikt, kortare avstånd mellan framför allt de nedre hålen och att flöjten har en kortare omkrets.

Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt

Min rekommendation är alltså:
Vill du bara testa hur en tenorblockflöjt känns, låter och bara ska använda den ett fåtal gånger, så kör på den billiga.
Vill du verkligen spela blockflöjt och mindre händer, så kan Aulos 211A mycket väl passa dina behov.

Till din stora glädje (eller besvikelse) så lägger jag inte ut något ljudklipp, då jag bara är en glad amatör som spelar hellre än bra.

När jag ändå beställde, så lade jag till en ny sopranblockflöjt också. En Aulos 503B ”Symphony” Soprano.

Aulos 503B "Symphony" Soprano Aulos 211A "Robin" Tenor Recorder Thomann TRT-31B Tenor blockflöjt

Beethoven Gold

betthoven gold piano noter

Köpte en bok med pianonoter bara av Beethoven. Massor med vacker pianomusik: Mjukt och melodiskt och musik som håller i århundranden.

Jag har ju en förmåga att spela samma gamla stycken om och om igen och är lite ringrostig i fingrarna när det gäller att lära in nya stycken. Men de gamla takterna kommer snabbt tillbaka (haha!) och det här var rätt enkla saker att saker att spela, så det känns bara roligt och överkomligt.

Jag lär väl som vanligt ägna min semester åt att träna på något instrument. Förra sommaren köpte jag ju tvärflöjten och lät grannarna njuta (nåja…) av vacker flöjtmusik från balkongen. Tror Beethoven får bli temat denna sommar.

Hittills verkar det ju bli en rätt regnig och kall sommar, så jag lär nog hinna med att både motionera både tvärflöjten och pianot när jag är ledig. Ska nog ta en dust med den där tenorblockflöjten också: Nog sjutton borde jag väl hitta någon teknik som gör att även mina små korta fingrar räcker till på den STORA blockflöjten?

 

Skolflöjt

Jag är sjukt nöjd med min nya tvärflöjt (som dottern skulle ha uttryckt det). Yamahan är så lättspelad att jag inte kan ta åt mig äran, utan tackar flöjten, för hur vackert det låter.

Funderar på att köpa en reservflöjt, ”skolflöjt”, lekflöjt till dottern, som hon kan använda bäst hon vill utan att jag behöver känna mig som en hönsmamma och vara rädd för att den åker i golvet eller att mekaniken blir sabbad för att man är lite ovarsam. Kort sagt: En slit-och-släng-flöjt. Jag är rätt rädd om min Yamaha, som ju kostar en del.

Jag läser på olika recensioner på internet om olika flöjter och ser ofta folk prata lite vanvördigt om de ”Kina-tillverkade flöjterna”. Samtidigt så har jag bakvägen lyckats lista ut att flera av de modeller som säljs på t.ex. Alibaba säljs som nybörjarflöjter på ansedda svenska webb-platser. (Sök på ”silver plated flute”)

Så frågan är – ska man beställa en flöjt därifrån för 700-800 kr, köpa en s.k. skolflöjt från en svensk sajt för 2000-3000 kr eller helt enkelt bita i det extremt sura äpplet och låta dottern använda min dyra flöjt?

För er som undrar: Skulle dottern visa sig vara en hängiven tvärflöjtsspelare, så får hon ett kvalitetsintrument liknande min egna tvärflöjt. Ingen tvekan. Är man ambitiös ska man ha bra instrument/utrustning.

Finns det någon som köpt ett Kina-instrument och som är nöjd med det?

Notskrivningsprogram

Jag är ju den stora teoretikern och kan spela massor med instrument så länge jag har noter framför mig. Men att på egen bevåg byta tonart, det är inte för mig. Tänkte först plita ner noterna för hand, men insåg att någon datorhjälp borde det allt finnas.

Letade därför efter ett gratis program för att kunna transponer noter till andra tonarter och hittade det här (open source) notskrivningsprogrammet: MuseScore

Det var lite trixigt innan jag förstod mig på det, men sedan gick det snabbt som attan att mata in noterna och ännu snabbare att transponera dem. Enkelt, smidigt och mycket användbart program för dig som vill få snygga notutskrifter.

Fast man borde kanske RTFM … Men det är för amatörer. Vi ”proffs” kör trial-and-error!  Men nu har jag i alla fall ett antal lovsånger som ligger i lämplig tonart för att spelas på tvärflöjt.

Handla musikinstrument på internet

Vill bara säga att ni som är rädda att beställa musikinstrument från Tyskland – var inte det! Jag har handlat flera gånger från Thomann och det fungerar lika bra varje gång. Kundtjänsten är suverän och pratar svenska om man vill. Man kan hitta riktigt bra erbjudande och priser. Det märks faktiskt inte att det är i Tyskland man handlar. Möjligen då på att det är ordning, reda och klara besked – som så ofta då man har med tyskarna att göra.

Tvärflöjt

Vill ha en tvärflöjt… Jag kan låna, köpa ny, köpa begagnad. Bara jag får hem en. Jag har spelat förut – för typ 25 år sedan och fattar inte varför jag sålde min sista flöjt. Jo, jag vet precis varför jag sålde den och just därför vill jag köpa en ny nu igen. Det känns som ett lämpligt projekt i sommar att träna upp mjuk- och snabbheten i fingrarna igen. Jag har försökt nöja mig med mina olika blockflöjtar, men det är inte samma vackra klang i en blockflöjt. När man efter ett tag själv blir less på ljudet – hur ska då inte omgivningen känna det?

Jag hade en Yamaha som jag var väldigt nöjd med tonmässigt. Vet dock att jag tyckte den blev väl slapp i klaffarna och jag bytte ut den mot en mer professionell flöjt – något engelsk märke som var betydligt dyrare . Den var dock mer svårspelad – trögare  – och jag som amatör hade svårare att få ut en ren ton ur den. Den flöjten såldes i vilket fall.

Nu försöker jag hitta best-buy-for-the-money. Hittade denna sida och denna som rekommenderar Pearl eller Jupiter som ett bra köp. Yamaha är ett säkert kort, men dyrare.

Idealet vore nog att hitta en begagnad Yamaha YFL- 211 i bra skick.

Jakten är i full gång.