Har vi kraft och tid att göra rätt saker?

Jag var mötesledare på Korskyrkan idag. Det här var mina inledande funderingar:

I går så var vi på IKSU Spa min man och jag. På IKSU Spa finns det en målad betongvägg som har ett konstverk på sig, som består av skruvhål fyllda med plastplugg i olika färger.

Min första tanke då jag såg väggen var nog att: “Vem betalar någon för att borra sönder en vägg och sätta dit fula pluggar i plast?” Jag kan erbjuda mig som frivillig nästa gång någon vill ha en vägg förstörd, säkerligen till ett billigare pris också.

Men snart gick tankarna åt andra håll, om man kunde tänka sig hålen som representation för våra liv, den tid vi har och de saker vi gör:

De fyllda hålen i olika färger: Vad består de olikfärgade pluggarna egentligen av? Vad är det vi fyller våra liv med? Fyller vi dem med rätt saker? Använder vi för många pluggar av samma färg, så att vi missar några andra?

De tomma hålen – varför är de inte fyllda? Är de fyllda med något som vi inte kan visualisera, men som ändå känns och har betydelse för andra människor? Eller har de varit fyllda med något tidigare, som blivit så stort att det inte längre får plats i ett lite runt hål? Eller är de tomma hålen helt enkelt bara tomma? Är de tomma för att så småningom fyllas med något eller kommer de för alltid att vara tomma för att vi känner att vi saknar kraft att fylla dem?

Gud – fyll oss med din kraft, så att vi gör rätt saker!

Psaltaren 138:2-3
Jag faller ner, vänd mot ditt heliga tempel,
och prisar ditt namn, du som är god och trofast.
Du har gjort långt mer än du lovat.
Du svarade mig när jag ropade,
du fyllde mig med kraft.

Bibelskola även denna termin – nu Paulus

Kunde inte låta bli att fortsätta med Bibelskolan denna termin. Förra terminen var temat Lukas men denna termin är det Paulus som är huvudpersonen. Kursen ges via distans från Hyllie Park folkhögskola. Visst tar det en hel del fritid (ges på halvfart), men har man studievana så går det bra att hinna med även för mig som jobbar heltid. Det ger så väldigt, väldigt mycket! Fantastiska lärare och fantastiska deltagare.

Folk mår bäst i frikyrkolänen, dvs Västerbotten

Läser att folk i Västerbottens län är de som mår bäst, dvs har minst psykisk ohälsa. På plats nummer två och tre kommer Halland och Jönköping. Sämst mår man i Västmanland och Gävleborg.

Orsaken till att folk mår dåligt kopplas till arbetslöshet, utförsäkring och uppsägning. När det gäller Västerbotten så vet jag väl inte om man kan kalla Västerbottens inland för att sakna problem med vare sig utförsäkring eller uppsägningar.

Orsaken till att Västerbottningar mår så bra sägs vara den starka föreningskulturen och hälsoundersökningar.

Något som inte nämns i TT:s rapportering är att både Västerbotten och Jönköping är de två stora traditionella frikyrkolänen. Vill man klassa frikyrkan som “föreningskultur”, så finns det väl en poäng med det. Jag tror dock att både den gemenskap man hittar i en församling och att tron på Jesus gör en till en tryggare människa där man vet att det finns ett fallskydd som sträcker sig långt bortanför den statliga och kommunala sektorn. Även om man inte är aktivt engagerad och medlem i en församling, så följer de värderingar som man vuxit upp med och omges av med även utanför kyrkan. Det blir ett annat sätt att förhålla sig till mot sina medmänniskor.

Det är spännande att se att kyrkan trots allt gör ett tydligt avtryck, även om vi inte alltid syns så mycket i samhällsdebatten. Det ger i alla fall mig mod och styrka att fortsätta våga berätta om att det finns en alternativ väg att följa i livet: Vägen heter Jesus!

SVT ] [ Mind ] [ VK ]

Bibelskola nära på distans

bibelintro i ljuset av återkomstenJag har haft studieuppehåll från kvällsstudierna ett år, men nu är det dag igen. Denna höst tänker jag gå på Bibelskola på distans. Jag har anmält mig till Hyllie Parks Bibelskola Nära Distans. Kursen ges på halvtid och sägs kräva 10 timmar/vecka och det ska jag väl klara av.

Böckerna om används är:

I ljuset av återkomsten – en bok om tro och liv av Jan-Åke Alvarsson och Martin Boström

Bibelintro – En guide till Gamla och Nya testamentet av Greger Andersson och Claes Bengtsson

Jag har bara hunnit bläddra i dem än så länge, men båda böckerna känns tydliga och lättlästa.

Det ska bli jättespännande!

ACTS2 Modulbibelskola

bibelskola christ for peopleSitter på andra modulen av Christ for People:s modulbibelskola. Denna helg handlar det om Andens liv och tjänst. Perfekt med en bibelskola för oss som inte kan lämna vår vanliga vardag en eller flera terminer, men som däremot gärna ägnar ett par helger åt detta.

Som vanligt är Chromebooken med som följeslagare. Perfekt anteckningsverktyg med det mobila bredbandet och batteri som räcker hela dagen.

EFK:s kongress 2014

tapet med rosorJag har fått förmånen att som en av 17 ombud från Korskyrkan i  Umeå delta på EFKs kongress för första gången. EFK = Evangeliska Frikyrkan  som är den församlingsgemenskap som vi i Korskyrkan är med i.

Jag är ju rätt ny inom frikyrkan, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av detta 3 dagar långa årsmöte med över 500 deltagare. För till en stor del är detta precis vad kongressen är: Ett traditionellt årsmöte, där man väljer funktionärer till olika poster inom organisationen. Men kongressen innehöll också viktiga och bra samtal i stora och små grupper om dåtid, nutid men framför allt framtid. Sedan ska vi inte heller glömma kvällsmötena med härlig lovsång och inspirerande undervisning.

Jag har ju under mina föreningsaktiva år suttit på diverse årsmöten inom SVERAK, SKK, SBK, SKA Uma m.fl. men detta var en helt annan – större och bättre – upplevelse. Men det är klart att om Jesus är med på ett tydligt vis, så kan det inte bli annat än bra.

Titeln på kongressen var: Församling i en otrogen tid, som utgick ifrån tesen att man på samma sätt som man byter elleverantör eller telefonbolag också byter församling på samma sätt, vilket inte ger den kontinuitet och stabilitet som behövs för att kunna bedriva långsiktigt arbete. Det finns en flyktighet och sekularisering som tydligt påverkar de lokala församlingarna.

Något som blev väldigt tydligt för mig var:

  • Hur stort EFK är – vi är verkligen en del av något större.
  • Hur mycket EFK gör – det var allt ifrån att betala ut pensioner till f.d. missionärer till att hjälpa till med att ordna FriZon för ungdomarna. Spännvidden är enorm även om fokuset ligger på missionsarbete.
  • Så  många  duktiga och engagerade människor det finns som jobbar för att förverkliga EFKs mål. Den ena fantastiska talaren efter den andra intog scenen.
  • Hur mycket större “vi-känsla” man får, då man är på plats och ser resten av EFK-medlemmarna IRL.

Vi bodde på Samuelsdals pensionat, som är alldeles nyrenoverat och vi var de första gästerna. Det var så fint och så oerhört vackert inrett och jättetrevliga tjejer som tillhandahöll en suverän frukost med nybakade scones eller nygräddade våfflor – båda sakerna tillhör mina favoriter.

Själva kongressen höll till på Lugnetkyrkan som fungerade alldeles utmärkt som konferenslokal för så pass många som vi var. Det är inte lätt att få t.ex. mat och fika att fungera för så många, men det klarade restaurangen av suveränt.

Sammanfattningsvis så kände jag mig glad, upprymd och inspirerad efter den här helgen. Man behöver inte åka utomlands för att missionera – det finns så många människor här hemma som söker och behöver Jesus i sitt liv. Vi är så sekulariserade i Sverige och det finns så många människor som behöver få veta vad vi i kyrkan kan erbjuda både de dagar man känner att livet är pest och de dagar man är så lycklig att man bara vill skrika ut sin glädje. Jag och många med mig drömmer om att fler ska lära känna Jesus. Jag hoppas att jag får vara med och hjälpa till med att förverkliga den drömmen.

ACTS2 – Modulbibelskola på Christ for People

turkos bibel bibelskola konfirmandbibel

Sitter på ACTS2 som är en modulbibelskola, anordnad av Christ for People – suveränt  måste jag säga – vilken underbar undervisning. Inspirerande och utmanande på en och samma gång. När man går hem på kvällen så känner man sig lycklig, glad och stärkt över att få vara en del av Guds gemenskap.

Helgens föreläsningar hålls av Tommy Lilja, PTL Ministries och rubriken är: “Din position i Gud”.  Vilken underbart inspirerande lärare Tommy Lilja är: Klart och tydligt budskap men inte tråkig att lyssna på för en sekund. Det vi matats med hittills och som jag kommer att ha med mig hem är att vi ska fokusera på vilka vi är idag (d.v.s. pånyttfödda i Jesus Kristus ) och inte vilka vi en gång var.  Vi är en del av missionsbefallningen och potentialen att nå alla människor med evangelium finns i våra liv. Vi har fått makt och kraft från Gud att stå emot våra fiender.  Och det vi talar ut  – det är det som kommer att ske. Så som vi tänker, så blir vi. Vi är välsignade och fria p.g.a. nåden och inte prestationer.

Så spännande att se vad eftermiddagen och morgondagen kommer att innehålla.

Modulbibelskola är perfekt för oss som jobbar och inte kan åka iväg ett halvår på annan ort, utan behöver hålla oss på hemmaplan. Den här helgen är den första av 4 stycken, utspridda under hela året.

 

Var frimodig

Vad jag gillar predikningar som ger uppmuntran och vill ge mod och frimodighet. Dagens predikan på Kristet Center i Örebro handlade precis om just detta: Att våga vara frimodig, att ta sig mod (inte vänta på att någon ger en mod). Att vi ska våga säga öppet vad vi tror på och att våga gå framåt utan rädsla, så att det vi räds backar bakåt ifrån oss.

Hebreerbrevet 10 vers 35 Ge inte upp er frimodighet, den skall rikligen belönas.

Frimodighet är ett ord som ofta används i kyrkan och som nog i andra sammanhang skulle ersättas med att vara orädd, frispråkig och öppen. 

 

Mer om singlar i kyrkan i tidningen Dagen

Kloka tankar om singellivet i Kyrkan av Ninna Ekstrand och AnnaMaria Bergqvist. Jag kan nog tänka mig att åka och lyssna på dem och jämföra erfarenheter om de kommer till Umeå. Man får inte glömma bort hur det är för andra, för att man själv har hittat hem. Jag är i alla fall glad att min församlings årliga helg för att svetsa samman “familjen” kallas för församlingshelg och inte familjehelg. Och jag hoppas och tror att alla känner sig välkomna dit.

Jag har själv alltid känt mig oerhört välkomnad trots att jag var singel då jag aktivt började engagera mig i kyrkans aktiviteter. Singeltjejerna har ett eget rum att sova i och det har varit jättemysigt att få ligga och prata sent på nätterna och fått lära känna nya tjejer som man kanske bara sagt “Hej” till i kyrkan annars. Jag ser bara goda saker med dessa församlingshelger och jag ser nog dessa helger som någon sorts “släktträff” där familjemedlemmar träffas, umgås och trivs – oavsett civil status.

Däremot så tycker jag att jag under åren har blivit inbjuden till rätt många evenemang utanför kyrkan som kallats för familje- eller respektive-någonting, där man förväntats ta med sin partner/familj. Dit har jag aldrig gått. Eller gått dit och deltagit i det nödvändigaste för att så snabbt jag kunnat smita iväg (oftast direkt efter middagen). Har inte varit roligt alls, på något som helst vis.

[ Dagen ]

Alla Hjärtans Dag

alla hjärtans dags tulpanerEn dag där man får visa sin kärlek till varandra måste vara en bra dag. Man måste inte göra den kommersialiserad för egen del, om man inte så vill. De vardagsnära spontana gåvorna är ofta de mest uppskattade. Tack mitt <3 !

Trots glädjen kring kärleken och Alla Hjärtans Dag, så är det för många en oerhört jobbig dag och då tänker jag i första hand på singlarna.  Jag såg någon på Facebook som önskade alla en “Happy Singles Awareness Day”, vilket ger en bra hint om hur många singlar känner sig. Jag vet också precis hur det känns att vara omgiven av förälskade par i verkliga livet, i tidningen, på radio, i TV eller på reklamaffischer. Det finns nog få dagar som man känner sig på utanför och bli så påmind om vilken livssituation man befinner sig i. Givetvis så finns det även de som är självvalda singlar, men jag skulle nog vilja påstå att det är färre än man tror – man vill inte att andra ska tycka synd om en. De flesta jag känner beskriver nog snarare situationen som påtvingad mer än självvald.

Så även om denna dagen i första hand är ägnad åt parrelationen, glöm inte dina singelvänner: De behöver dig mer än någonsin en dag som denna. Och ni singlar: Samlas tillsammans och gör något kul och sitt inte och grina framför en smörig kärleksfilm på TV:n med snyftande ord som att: “Det där är bara på film – det händer aldrig mig!”  Ta hand om varandra!

Det var en bra artikel i Dagen om ensamståendes plats i kyrkan. Kyrkan är som vilken del av samhället som helst: Det samlas unga, gamla, familjer, änkor/änklingar, singlar, frånskilda eller vilken annan kategori man nu kan tänkas tillhöra. Kyrkan är i första hand en plats att söka Gud på och ingen dejting-plats. Å andra sidan så är det en trygg plats där det finns utrymme för samtal som kanske kan leda till något mer och större än att bara småprata över kyrkkaffet. Man vet ju också att de man träffar där står på samma gedigna grund, med samma värderingar som en själv.

Jag var tidigare engagerad i Umesingel, som är ett initiativ för att kunna erbjuda aktiviteter för kristna singlar. Jag känner inte att jag vill engagera mig där, då jag inte längre är singel, men jag hoppas att verksamheten lever vidare eftersom det är så många som behöver få umgås med andra kristna singlar – oavsett om man vill träffa en ny partner eller inte.

Ha en fin avslutning på Alla Hjärtans Dag allihop – oavsett i vilken form av relation ni befinner er i.

Lukas 11:8-13
Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?

[ Dagen ]

The Message – Nya Testamenten på Nytt Sätt

nya testamentet the message eugene petersonJag har fått hem “The Message” – en helt ny språklig bearbetning av Nya Testamentet. Det här är en parafras och inte en ordagrann översättning, vilket gör språket flytande, modernt och lättillgängligt. En parafras översätter en mening i tagen emedan många andra Bibelversioner översätter ord för ord (även om de sedan måste göra lämpliga anpassningar av språket för läsbarhetens skull). Den här parafrasen är något helt nytt mot för vad jag sett förut: Det blir som att läsa en spännande roman, där berättelsen blir ännu mer levande.

Jag vet att de mer drivna och lärda föredrar att helst läsa Bibeln på orginalspråk eller en översättning som är så ordagranna som möjlig, men jag ser en fördel för egen del att läsa en version som hjälper mig med tolkningen redan i löptexten. Budskapet blir enklare att ta till sig och mer direkt på det här viset. Jag har läste Levande Bibeln / En Handbok för Livet (vilket också är en Bibelöversättning som jag uppskattar), men dessa går inte att jämföra med the Message. Levande Bibeln ligger någonstans mitt emellan The Message och en traditionell Bibelöversättning.

Texten är uppdelad enbart på kapitel och inte verser, vilket gör att det känns som att läsa en helt “vanlig” kapitelindelad bok. Om man nu ska hitta en nackdel, så är det svårt att hänvisa till en viss Bibelvers, om man vill referera. Å andra sidan så är texten tillräckligt lik för att man kan slå upp motsvarande vers(er) i någon annan Bibelöversättning.

Det finns en bra recension om The Message i tidningen Dagen.

Jag har gjort en kort jämförelse nedan, som visar hur stor skillnaden är jämfört med alla andra ofta förekommande versioner.

Så plocka gärna upp ett exemplar själv och läs och se vad du tycker. Jag ser fram emot när denna version kommer i en billigare pocket-utgåva: Den är hur perfekt som helst att ge till sina ofrälsta vänner som en introduktion till kristen tro.

Matteus 7:13-14

The Message:
Leta inte efter genvägar till Gud. Marknaden svämmar över av bergsäkra, enkla recept på framgång som man kan tillämpa när man har tid över. Gå inte på det, hur populära de än är. Vägen till livet – till Gud – är jobbig, och man måste alltid akta sig för att inte förlora den ur sikte.

Folkbibeln:
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Levande Bibeln:
Man kan bara komma in i himlen genom den trånga porten. Vägen till helvetet däremot är bred, och dess port är vid nog för de stora skaror som väljer denna bekväma väg. Men porten till livet är trång, och vägen är smal. Det är därför bara några få finner den.

Bibel 2000
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Ökenvandring

gud när jag överger dig led mitt hjärtas tankar till den kärlek som jag ej förtjänar och låt den brista. låt mitt hjärtas längtan rinna ner för kinderna, ner i sprickorna och låt din avbild blottas.

Det var en väldigt speciell helg. Lördag eftermiddag var jag på besök hos CfP (Christ for People) – Pingstkyrkans församlingsplantering uppe på Ersboda. Bibelskolan Veien från Bergen var där på besök och hela eftermiddagen: kl 13-17 var vikt för enbart lovsång och tillbedjan. När jag hörde programmet tänkte jag att: “Oj – det lät länge!” Men då vi väl startade mötet, så gick tiden av bara farten. Jag älskar ju lovsång och bön och det var mycket av den varan, för att avbryta med korta pauser av undervisning och faktiskt också en fikarast. Tyvärr var jag tvungen att smita tidigare, då vi hade undervisning med Mikael Tellbe i Korskyrkan, som  skulle starta kl 16.30.

Min bil hade fått sig en rejäl rispa på höger framdörr, då jag kom ut för att köra iväg. Jag är dock rätt nöjd över mig själv att jag efter ett (riktigt) surt blogginlägg kunde släppa det hela.

Lördagens undervisning handlade om 1 Korintierbrevet och var både intressant och personligt – så där ödmjukt framfört föredrag, som bara verkligt kunniga människor kan framföra det på. Vi fick höra mycket om de olika andegåvorna och i avslutningen betonades församlingens bästa före individ-perspektivet. När du ber om en nådegåva, tänk då: “Vilken nådegåva behöver församlingen?” Inte: “Vilken nådegåva vill du främst få för egen del?”

Bilden ovan är från söndagens Gudstjänst, där vi också fördjupade oss i 1 Korintierbrevet 10:1-22, men då med fokus på begreppet ökenvandring. Jag blir ofta så berörd dessa gånger, då jag tycker att begreppet ökenvandringen är så beskrivande för de svårigheter vi möter på i livet. Vi kan ha precis allt vi behöver för att leva ett drägligt liv, ändå så klagar vi och söker efter något mer. Efter något annat. Efter något nytt.

Processen beskrevs som att: Vi börjar med att klaga, sedan ifrågasätter vi om Gud verkligen är God, vi kanske börjar göra kompromisser för att hitta en ny väg och till slut så söker vi oss till andliga substitut (avgudar).

1 Kor 10:13
Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

Gud utsätter oss hela tiden för prövningar. Men vi väljer också hur vi vill hantera dem. Litar vi till Hans godhet eller vill vi ha andra och ibland kanske snabbare resultat? Jag vet verkligen att tålamod inte är min största styrka, men jag försöker trots det att tålmodigt vänta på att Gud ska visa mig vilka utvägar som finns genom svårigheterna. Ibland så tycker jag dock att vissa av de dörrar man öppnar, visar sig vara återvändsgränder redan då man stiger över tröskeln. I andra fall så verkar vägen ljus, men visar sig vara täckt av mörka moln längre fram. Det viktiga är väl dock att vi känner igen dessa felaktiga vägar – stigar som inte ska trampas – och snabbt tar oss tillbaka till ljuset igen.

Ibland önskar jag dock att Gud kunde vara lite snabbare och lite tydligare på att öppna de där stängda dörrarna. Ibland så behöver Han ställa mig framför en jättestor port och lägga en tung  nyckel i handen på mig, för att jag ska inse att det är just här jag ska gå. Det är där texten ovan stämmer så oerhört bra in. Jag grinar varje gång jag hör den sången spelas eftersom den så tydligt beskriver hur tårarna rinner ner för kinderna, för att läka de spruckna sår som finns och trösta i den längtan som finns, men kanske aldrig uppfylls. Men att vi dock ändå håller fast vid Guds godhet och söker oss närmare Honom.

Låt mitt hjärtas längtan rinna ner för kinderna, ner i sprickorna och låt din avbild blottas.

 

 

 

Bästa lilla svarta jag köpt på länge – Logitech Mini BoomBox

bluetooth trådlös högtalare usb från logitech
Sitter här och lyssnar på söndagsgudstjänst i solen på balkongen. Det är Livets Ords webbutsändning som hörs i högtalaren.

Jag köpte igår en liten bärbar högtalare. Och jag är riktigt imponerad. Nu är jag ingen ljudnörd så jag tycker den här låter riktigt bra.

Och den är verkligen helt trådlös. Jag har kopplat upp den via bluetooth mot både mobilen och datorn. Det uppladdningsbara batteriet gör att jag kan ta den lilla boxen var jag vill inom rimligt avstånd utan att behöva fundera på eluttag. Det finns en omkopplare för mobilsamtal också inklusive mikrofon, men det har jag inte testat ännu.

Att den också är liten och lätt är ännu en fördel. Jag ogillar stora otympliga teknikprylar med massor av kablar.

Det jag ska köpa till är en ljudkabel så att jag kan koppla ihop mobilen utan att behöva synka ihop den då jag byter enhet.

Den lilla svarta boxen var helt klart väl värd en femhundring.

[ Logitech Mini BoomBox ]

Baksidan av Bibeln

turkos bibel

Hade en intressant diskussion häromdagen:

– Vad är det där för en bok, Maria?
– Det är en Bibel.
– Hmm… Konstig bok. Alla andra böcker jag sett har en sammanfattning på baksidan, varför har inte Bibeln det?

Ja, vad svarar man på det ? Att Bibeln inte är en bok utan flera böcker? Att man inte kan sammanfatta Bibeln på en enda sida? Att den är tillräckligt spännande för att man inte behöver ha en säljande text? Att Bibeln är en seriös bok som inte behövs sälja med argument som att den blivit årets bestseller 2011. Att det är Guds ord som vi inte får förvanska och skriva om? Att det är världens största bestseller genom tiderna och det räcker som presentation?

Men faktum är att det finns en sammanfattning av Bibeln sist i boken. Den allra sista boken är Uppenbarelseboken och den allra sista versen lyder:

Uppenbarelseboken vers 21:
Nåd från herren Jesus åt alla.

Och det är ju precis vad hela Nya Testamentet handlar om: Att vi är förlåtna genom Jesus.

Men Bibeln har inte bara en sammanfattande avslutning. Den har också en inledande teaser med en cliffhanger:

1 Moseboken – vers 1:
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.

Det räcker långt för att man både ska bli nyfiken på att läsa mer. Skapade Gud himmel och jord? Men när skapade Han resten? Och varför skapade Han allt detta? Hur kom vi till? Vad vill Han med oss? Vad har hänt från den tiden allt skapades till vår nutid? Vilka var de första människorna? Hur levde dem? Vad gjorde dem? Hur tänkte de? Och hur hänger allt det här ihop med Jesus?

Ta upp en Bibel och börja läsa – det finns massor med spännande historier i den och den kommer att ge dig många tankeställare och livsfrågor att fundera över. Och du kommer att få en helt ny syn på vad den där konstiga tjocka boken som heter Bibeln egentligen innehåller.

 

Fäbodsgudstjänst

Östansjö fäbodar fäbodgudstjänst örnsköldsvik gottne björna

Har haft en härlig dag med gudstjänst på en mycket speciell och vacker plats: Östansjö fäbodar. En fäbod dit man 1873 byggde en spång som ligger på flytmossa. Spången kom till för att man skulle slippa gå hela vägen runt sjön och spara ett antal kilometers promenad. Flytmossan skars loss och transporterades med hjälp av båtar från ena sidan sjön till den andra. Och spången är underhållen och fin och utmärkt att gå på även idag.

Gudstjänsten var också jättefin och vilken fantastisk tur med vädret, denna regniga sommar.

Jesusmanifestationen i Umeå

Det kändes som en stor framgång med Jesusmanifestationen i Umeå på Annandag Pingst, dvs den 28 maj 2012. Min högst ovetenskapliga egna uppfattning är att ett 1000-tal människor borde ha varit samlade på Rådhustorget, med tanke på hur många vi var som var med och startade från Stadskyrkan och säkerligen slöt fler upp på torget. Underbart att se så många samlade från så många olika kyrkor. Och det bara för att få tala om och visa sin kärlek till Jesus!

En härlig kväll var det. Vi startade vid Umeå Stadskyrka och gick via E12:an upp till Rådhustorget. Tyvärr var det inte mycket människor i City vid halv-sju-tiden en måndagskväll. Vi skulle sjunga lovsånger på vägen dit och konstaterade snabbt att det inte var en helt enkel uppgift att försöka synkronisera sången i ett “demonstrationståg”. Men vi sjöng så mycket vi kunde trots allt även om det var olika sånger i olika delar av tåget.

Väl framme på torget så hölls det appeller om Jesus och vad han betyder för oss, varav undertecknad var en av dem som pratade. Min poäng i min appell var att människor som säger “JA!” har betydligt roligare än de som säger “Neeeeej!” Det kändes som som ett riktigt lyckat möte. Jag var så nervös före, lugn på scenen men sedan skakade knäna när jag väl kom ner. Men det kändes verkligen jättebra efteråt och jag tycker ju sådana här saker är både viktiga och roliga. Jag fick jättefina tackord efteråt, som jag blev så glad över.

Ett bildspel finns på Umeå stadsförsamlings hemsida (PDF-fil).

Synd att denna viktiga händelse inte fick något som helst genomslag i lokalpressen. Men kanske nästa år, då vi hoppas att Jesusmanifestationen blir ännu större, med ännu fler aktiva kristna och ännu fler nyfikna besökare som stannar upp och lyssnar på Renmarkstorget.

. [ Spira ] [ Dagen ]

Sen GI-middag

gi middag korv skagenröra

Det blev en sen middag idag. Först gudstjänst med missionstema på Korskyrkan. Sedan månadshandling på Willys för att sedan tanka bilen och kolla läget inför det kommande däckbytet. Nu blir det en lugn kväll efter en hektisk helg.

Middag: Kryddkorvar med Nordisk smak, skagenröra och rårivna morötter.

Jesusmanifestationen i Umeå den 28/5

Vill puffa för Jesusmanifestationen i Umeå annandag pingst.
Det är alltså måndag kväll den 28/5

Vi går från Umeå stads kyrka kl 18 genom centrum med torget som mål.
Sedan bön och sång på torget.
Lovsångsgudstjänst med nattvard i Umeå stads kyrka kl 19.30.

Jag kommer att vara där. Kom du med!

Hur det går med fastan

Det går riktigt bra med fastan. Jag kan vara ärlig och säga att jag inte har levt helt renlärigt. Däremot så har jag valt vegetariskt eller fisk, då jag haft möjlighet att välja. Vi har också ätit upp köttig mat som funnits i kylskåpet: Jag vägrar slänga mat!

Men det känns riktigt bra faktiskt! En sak jag har märkt är att jag blir fruktansvärt mätt vid måltiderna. Det är knappt så jag får i mig en helt portion på lunchen, t.ex. Sedan blir jag istället hungrig snabbare och har då tagit en frukt som mellanmål på eftermiddagen. Jag tycker att jag känner mig lättare i kroppen och tror att det beror på att jag hela tiden håller upp förbränningen i kroppen. Det finns ju kostplaner som just går ut på att småäta regelbundet och ganska tätt, med syfte att just hålla uppe kroppens förbränning.

Det går att äta vegetarisk LCHF, men jag tror det blir rätt enformigt och kämpigt i längden. Jag ska försöka hålla mig till vegetarisk GI ett tag framöver istället, vilket är enklare då man kan äta olika fullkornsprodukter.

Gud med oss – Lovsång i Norr

Vilken härlig helg jag har haft! Lovsångskonferens från fredag lunch till sent på lördag kväll. Bara det att ta en ledig fredag och hinna med lite shopping i en annan stad gjorde att en 1,5-dagars konferens blev till en hel semestertripp. Jag var inte hemma förrän framåt midnatt lördag-kväll. Oavsett hur bra en konferens är så för hög musik, mycket ljud och nya människor mig rätt trött i huvudet, så idag har varit en riktig hemma-ensam-dag. Kändes också som att allt det fina jag varit med om behövde få sjunka in utan att störas av alltför många nya intryck.

Det var fantastisk lovsång på konferensen, mycket bra seminarier och fin predikan/undervisning. Vilka talanger det finns inom kyrkan! Det var så mycket kärlek i luften att det nästan gick att ta på den. Jag blev  oerhört peppad, fick påfyllnad av energi, träffa underbara människor och delta i en stark och äkta tillbedjan.

Elimkyrkan i Örnsköldsvik är en sådan där gammaldags frikyrka med snidade pelare och rejäla läktare. Givetvis också en altarmålning. Första dagen visade man lovsångstexterna på duk framme vid scenen. Jämför skillnad när man nästa dag istället körde dem direkt på kvällen med målningen av korset som bakgrund. Det var mycket effektfullt när man hela tiden växlade färgerna på ljuset.

Det är bara att hoppas på att detta är en ny tradition som vi kommer att se återkomma varje år.

Hur det gick med fastan? Inte så bra… Jag brukar ju säga att det är nästan hopplöst att följa någon sorts specialdiet när man inte har tillgång till sitt egna kylskåp, så jag åt den mat som bjöds och var tvungen att äta “nödmat” ibland när inte min matklocka stämde med arrangörernas.

Jag delade rum med en väninna och vi bodde på Park Hotell. Enligt hemsidan skulle det finnas internet och kvällsfika. Läget var perfekt – bara ett par kvarter från Elimkyrkan och nära centrum. Det var verkligen jättetrevlig personal men när vi kom ner och skulle fika var det helt renrakat och internet fick vi aldrig tillgång till. Internet var väl ingen katastrof – jag klarar mig bra ändå med hjälp av mobilen, men lovar man så lovar man. Badhandduken var det minsta jag sett i badhandduksväg, men rummet var OK med separata vanliga sängar. Det fanns fria parkeringar på baksidan och vi hade tur som fick oss en plats där eftersom det var riktigt, riktigt trångt. Vi fick rummet precis bredvid trappan och det var tur att även vi skulle upp tidigt en lördag-morgon för det var ett himla klampande i trapporna i arla morgonstund. Frukosten var också “sådär”, så mitt intryck är väl att för det pris vi betalade (745 kr) så kändes det inte som att det var prisvärt. Det är trots allt Örnsköldsvik vi pratar om och inte Stockholm. Ska vi till Övik även nästa år, så försöker jag boka något annat hotell – även om det är något dyrare.

Påskfasta

Insåg att min förra beskrivning av de olika stadierna i fastan blev rörig. Jag har försökt göra en tydligare bild av de 40 dagarna och hoppas jag uppfattat de hela rätt.

Datum Veckodag Aktivitet
21/2 -12 Tisdag Fettisdagen – den sista ätdagen
22/2 -12 Onsdag Askonsdagen- den första fastedagen
26/2 -12 Söndag Fastan får brytas
4/3 -12 Söndag Fastan får brytas
11/3 -12 Söndag Fastan får brytas
18/3 -12 Söndag Fastan får brytas
25/3 -12 Söndag (detta år) Våffeldagen – fastan får brytas
1/4 -12 Söndag Fastan får brytas
8/4 -12 Söndag Påskdagen – fastan bryts

Nåden är som pi (π )

Diskussionerna kring fikabordet efter gudstjänsterna är ibland helt oslagbara.

Jag var med i trivselgruppen den här veckan, så stod en stor del av undervisningen i köket och fyllde på kaffe-termosarna. Jag lyckades i alla fall uppfatta att predikan handlade om nåden. Den förlåtelse vi får för våra synder av Gud.

Men när jag väl kom till kaffeborden, så säger tjejen som sitter bredvid mig: “Jag kom precis på att nåden är som π (pi)!” Ja, men precis så är det!

För er mindre matematiskt insatta, så är π (pi)  en matematisk konstant som bland annat representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. π avrundas oftast till värdet 3,14 men har egentligen ett oändligt antal decimaler. π är en nödvändighet för matematiken och inget vi kan klara oss utan. Stackars skolbarn som skulle vara tvungna att sitta mäta med ett måttband för att kunna räkna ut omkretsen på en cirkel, istället för att ta diametern*π.

Det finns många andra tal men oändligt  många decimaler som 1/3 (0,33333…), men då kände vi att nåden inte är hel och fullkomlig utan bara 1/3 av en större helhet.

Vi har alla synder att bekänna inför Gud och vi kommer alltid att få förlåtelse för dessa. Och hur stora synder vi än har, hur många gånger vi än kommer att synda, så kommer Gud alltid att ge oss förlåtelse för dessa och ge oss nåd. Bara vi erkänner dem inför honom.

Så dagens lärdom är: Nåden är som π (pi) – oändlig och nödvändig!

Romarbrevet 6

Umesingels Nyårsvaka 2011

fridhem elm-bv elm vännäsJag har skrivit ett referat om Nyårsvakan som vi hade med Umesingel på ELM-BV på Missionsgården Fridhem.

Ni som av någon anledningen inte kunde vara med denna gång – välkommen på nästa träff.

Psaltaren 40:2-4   
Jag väntade ivrigt på HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.  
Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn.
Han ställde mina fötter på en klippa och gjorde mina steg fasta.
Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud.
Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på HERREN.

Ensam på julafton?

Om du känner dig ensam på julafton och längtar efter mysig julgemenskap, så håller Korskyrkan öppet julfirande mellan 18-22. Eller om du bara känner att du vill fira julen tillsammans med fler än dina allra närmaste. Jag och dottern var där förra året och det var en mycket fin stämning och skön gemenskap.

Och det är absolut inte ett firande enbart för ensamstående eller människor med sociala problem: Tvärtom så är det verkligen ett tillfälle för alla att få träffas och fira Jesu födelse. Förra året kom det både större familjer, mindre familjer och ensamstående till det öppna julfirandet. Både människor som jag ser i kyrkan varje söndag och människor  som besökte oss för allra första gången.

Julen upplevs ju ofta som en extremt jobbig helg för många, då man förväntas ha en familj att ty sig till och bara känna glädje och “julmys”. Alla har inte någon att “julmysa” med och jag är så glad att just “min” kyrka är den som tagit initiativet till att sprida ett glädjens julbudskap.

Annons julfirande Korskyrkan.

Andra kyrkors julfirande i Umeå.

Eugenia Victoria – Playa del Inglés

Jag har haft en härlig semestervecka i solen tillsammans med dotter och lillasyster. Lillasyster fyllde 40 år i början av månaden, så det här fick bli hennes födelsedagsresa.

 hotell  Eugenia Victoria i  Playa del Inglés, Gran Canaria / Kanarieöarna

Vi bodde på hotellet  Eugenia Victoria i  Playa del Inglés, Gran Canaria / Kanarieöarna. Självklart hade vi all inclusive – jag vill ha riktig semester när jag är ute och att slippa tänka på maten är en del i det. Reser man dessutom med barn som är konstant hungriga, så är det så skönt att kunna svara: “Är du hungrig/törstig? Det är all inclusive – gå och hämta det du vill ha!”

 hotell  Eugenia Victoria i  Playa del Inglés, Gran Canaria / Kanarieöarna

Vi åkte med Apollo och de hade anlitat Thomas Cook som flygbolag. Charter är charter och utrymmet var som väntat minimalt mellan flygstolarna. Jag har rätt långa ben och det var precis så att jag fick plats med knäna mot flygstolen framför mig. Men så har det varit på de senaste lågprisflygen jag åkt med. Maten på nedresan var jättegod: Kyckling och ris, men på hemvägen fick vi någon sorts brunch som var minst sagt usel. Tur vi hade sett till att ha extra mat med oss i handbagaget. Personalen var dock riktigt trevlig.

Hotellgästerna var till största delen tyska pensionärer och förvånande nog belgiska pensionärer. I övrigt hörde man både franska, holländska, italienska, danska och ryska pratas. Det var alltså mycket pensionärer, några barnfamiljen och ytterst få tonåringar. Å andra sidan så var det ett typiskt vuxenhotell: Centralt läge med 5 minuters promenad till de stora köpcentrumen Yumbo och Kasbah. 10 minuter till San Fernando och max 20 minuter ner till en solstol på stranden och lika långt till Maspalomas-öknen, som jag själv är helt fascinerad av. Det fanns ett Supermarket precis vägg i vägg med hotellet. Inte en enda vattenrutschkana på hela området.

Charmigt var att det på hotellet fanns två små dvärghundar som gäster, som flugit ned: En liten Chihuahua och en jättesöt liten tricolor-färgad Cavalier King Charles-tik. De satt med matte och husse i baren och vid poolen och ingen höjde på ögonbrynen över det. Om hunden väger max 6 kilo, så är det visst inga problem att ta med dem som handbagage.

All inclusive-konceptet är minst sagt skiftande. Vi har ju varit på ett par olika ställen nu och det skiljer sig en hel del. Maten denna gången kan nog sägas var sådär. Det känns lite skamligt att säga så, då man möttes av rejäla bufféer varje måltid, men maten kändes väldigt tysk-anpassad, men tyska korvar, rödkål och annat som inte alls kändes spanskt. Jag åt nog råkostsallad och köttfärsbiffar till de flesta målen som bas. Den gula löken var precis då där mild och god som den bara är då den är pinfärsk.  En kväll fanns det äkta serrano-skinka som var supergod, fräscha fina sallader/grönsaker och ostbordet var alltid välfyllt. Men varmrätterna kändes i regel rätt billiga (gratänger och grytor med potatis och pasta), så det var inget som vi var så förtjusta i. Köttet var oftast sådär, men utbudet på fisk var desto större och det fanns ofta calamares (bläckfisk), som är något som jag älskar. Frukosten var definitivt dagens bästa måltid där vi frossade i stekta ägg och god välstekt bacon.

Mellan måltiderna brukar det alltid finnas någon form av snacks att tillgå, så även här. Dock var utbudet rätt begränsat och tidsstyrt. Man var tvungen att veta exakt vad man hade rätt till och när eftersom det inte alltid var uppenbart vad som fanns och i vilken bar under vilken tid. Men jag tror att problemet är att alla gäster inte hade all inclusive och att det då inte går att ställa fram mat/dryck helt fritt för självservering.

Cappuccinon var inte det jag var van vid utan espresso med en rejält stor klick sprutgrädde över. Riktigt gott.

Kvällsunderhållningen var de vanliga showerna av varierande kvalitet men OK underhållning för stunden. Att se några dansa och mima till sound tracks från olika filmer är väl inte något man blir så imponerad av. Sista kvällen var det ett akrobatpar som däremot var helt otroliga: Ett kubanskt par där hon var ormmänniska och de gjorde helt hisnande uppvisningar på rullskridskor på en pytteliten scen. Flamenco-showen från Madrid var också riktigt tjusig och jag fick rejäl inspiration till att sy ett par liknande klänningar, då de var medeltidsinspirerade och enormt tjusiga och böljande. Hotellets egna stjärna var en filippinsk ladyboy vid namn Cassandra som försökte hålla sig ung och vacker genom botox och fettsugning. En mycket sympatisk person, men jag kan inte låta bli att känna medlidande med henne. Vi åldras alla och vad gör en person vars hela existens verkar bero på att vara vacker? Det kommer hela tiden nya unga vackra människor och var tar de gamla människorna vägen när skönheten falnar? Uppenbarligen hamnar en del i ett animation team på ett Kanariskt hotell, men hur länge kan man hålla på med det och känna sig bekväm i sin roll?

En kväll var det karaoke och givetvis var jag tvungen att ställa upp. Det var bara jag och en hotellgäst till som vågade. Det visade sig vara en (halv)professionell smörsångare vid namn Rudi från Belgien. Han fick några kvällar senare en helt egen del i kvälls-showen. Jag undrar varför inte jag fick samma chans?

The animation team (aktivitetsgruppen) på hotellet hade aktiviteter som inte kändes speciellt genomtänkta för den typen av gäster som fanns. Vattengympa i iskallt vatten (där rörelserna var mer stretching än gympa – jag hade frusit ihjäl), vattenpolo (ett kompisgäng från Belgien var det som deltog) och fotboll. Jag brukar ju försöka delta i morgongympa då vi är ute, men denna gång hittade jag inte igen någon och vattengympa var bara en enda morgon. Den roligaste aktiviteten vi deltog i var kvällsbingon, trots att dottern flera gånger upprepade ordet pensionärsvarning, men hon spelade hon med och det var riktigt spännande. Hon fick dessutom BINGO sista gången och tyckte trots allt att det var ett rätt kul spel.

Personalen var ovanligt glad och trevlig. Rummen rejält stora och sängarna lika hårda (men breda) som de alltid är utomlands. Gemensamhetsutrymmen som foajé, restaurang, barer och poolområden var riktigt fina och kändes rent av lyxiga. Alla rummen måste ha haft havsutsikt.

Det stod i katalogen att det skulle vara uppvärmda pooler, men det var nog bara soluppvärmda i så fall. Det var iskallt i vattnet och bubbelpoolen höll inte ens i närheten den värme som vi är vana vid. Varmast var den 2 dm djupa barnpoolen, så dit gick dottern ibland och värmde sig. Jag badar inte i kallt vatten…

Vädret var suveränt hela veckan. Flera dagar var helt molnfria, men sol alla dagar och 22-26 grader i luften. Lite lagom bris så det var aldrig för hett. Precis lagom varmt. Kvällarna var svalare, så då behövde man något långärmat på sig. Det var solstolsväder mellan kl 10.00 och 15.30, sedan svalnade det snabbt på.

Solstolar förresten. Delar av poolområdet hamnade i skugga efter lunchen, vilket gjorde att de bästa platserna var eftertraktade. Några gick ner och lade ut handdukar i ottan för att markera dessa. Jag har alltid haft väldigt svårt för det här markeringssystemet: Att lägga ut handdukar på morgonen för att sedan eventuellt dyka upp någon gång under dagen. För mig är det som att lägga ut ett däck på en parkeringsplats klockan sju på morgonen, för att sedan eventuellt parkera där en stund på lunchen. Eller att lägga sig på bästa solplatsen för att sedan fälla upp parasollet. Om man vill ha skugga – varför då inte lägga sig i de stolar som hade skugga?

En bra sak var att hotellet tillhandahöll gratis internet och till och med hade ett antal gratis datorer att låna. Dotter och syster hade dock bestämt att jag skulle ha en internetfri vecka, så jag tjuvlånade bar datorerna 5 minuter under hela veckan.

Söndagen när vi kom gick jag in på mässan som den eukemeniska kyrkan höll. En allvarlig präst som läste innantill och små söta gråklädda nunnor som agerade som kyrkvärdar. Jag förstod förvånansvärt mycket, men de latinska språkens ord är ju rätt välkända. Det som fastnade var orden “la esperanza y el amor”. Bra ord att börja en semester med.