Virkad kudde i svart och gult

virkad gul svar kudde freja skellefteå aik

Fick en speciell beställning av dottern: “Jag vill ha en kudde i svart och gult i samma mönster som min filt.” Inte mina färger precis, men förstod sedan att det visst skulle vara något hockey-lags färger (Skellefteå AIK). Jag trodde dessutom att det skulle vara en lite kudde, men fick snabbt inse att det handlar om det största man hittar i kuddväg på IKEA: 65 * 65 cm. Jag tycker själv att jag får ont i ögonen av resultatet och det ger en psykedelisk effekt, men dottern är supernöjd och då är mamma också supernöjd.

Så jag gjorde så här: Jag gjorde två stora rutor i gul-svart randning. Kudden är alltså likadan på både fram- och baksidan. Jag virkade ihop dessa från rätsidan och avslutade med 2 varv med fasta maskor. Garnet jag använde var Freja från Perssons Garn. Det är ett jättefint akrylgarn: Mjukt, fyllig och skönt att både arbeta med och ha på sig. Jag hade virknål nr 4.0 för att få mönstret rimligt tätt. Det gick åt 10 nystan (5 gula, 5 svarta = 1300 m).

virkad gul svar kudde freja skellefteå aik

Mönstret är enkelt:
Starta med en ring där du virkar 8 stolpar tillsammans med 1 luftmaska mellan.
Fortsätt sedan med att göra stolpar tillsammans där det första benet tas i en luftmaskbåge och det andra benet tas i nästa luftmaskbåge. 1 luftmaska mellan alla stolpgrupper. I hörnet görs en extra 1 stolpe 1 luftmask 1 stolpe.

Mönster till svart gul kudde virkning gratis

Jag tyckte det var klurigt att byta garn på ett snygg sätt, men det kan du säkert få till snyggare än mig.

Det blev garn över så det räckte till var sin mössa till både dotter och måg. Jag har fortfarande svart-gult garn kvar, så är det några fler som aspirerar på en liknande mössa finns chansen kvar även till dig som läsare av min blogg.

virkad gul och svart mössa skellefteå aik

Virkad väst i bomull/akryl

Ett helt nytt garn dök upp framför mig: Hjerte Blend som är ett blandgarn av 50% bomull och 50% akryl. Rekommenderad virknål är 3-3,5 och jag använde virknål nummer 3. Ett nystan på 50 gram = 150 meter. Det gick åt ca 9 nystan. Jag blev förvånad hur lättvirkat garnet var för att var ett blandgarn: Det var mjukt men luddade inte och delade sig inte. Samtidigt så “fyllde” det väldigt bra. Jag har köpt det på Perssons Garn här i Umeå (som för övrigt har en mycket bra webshop också).

hjerte blend garn bomull akryl nystan

Jag behövde en väst och jag är less på att inte ha fickor på knappt några av mina kläder, så det fick bli en väst med fickor. Jag är riktigt nöjd med hur fickorna till slut blev, trots att det var en stor gissning från början till slut. Jag klipper in lite bilder nedan av västen i olika stadier för att visa vad jag har gjort. Som så ofta så har jag hittat på mönstret själv.

hjerte blend garn bomull akryl ficka
Hålet för fickan. Jag hoppade över ett antal maskor och lade sedan upp lika många nya för att göra en öppning för fickan
hjerte blend garn bomull akryl ficka
Innan fickans kanter är isydda såg det ut så här från framsidan. Som övre fickkant gjorde jag 5 rader med fasta maskor.
hjerte blend garn bomull akryl ficka
Avigsidan på västen med den än så länge lösa lappen som bildar baksidan av fickan.
hjerte blend garn bomull akryl ficka
När alla delar av fickan är fastsydda både på fram- och baksidan, så ser den färdiga fickan ut så här.
hjerte blend garn bomull akryl kant runt ärmarna
Runt ärmar, framkant och hals gjorde jag ett band av 3 rader fasta maskor.
hjerte blend garn bomull akryl
Starten på västen. Jag funderade lite på mönstret, men bestämde mig för att göra rutor med hjälp av stolpar och hålvarv.
Här har jag kommit en bit på vägen. Har repat upp bara 3 gånger innan jag kände mig riktigt nöjd.

Tips: Utflykt till Rojales och Almoradí

Vi försöker att när vi har bil att göra en utflykt i omgivningarna. Denna dag var planen att åka från Torrevieja, till La Marina, besöka Rojales och sedan åka via Daya Vieja/Daya Nueva vidare till Almoradí för att äta sen lunch. Det var en trevlig tur som inte blev helt vad vi förväntat oss.

churros porras choklad
Frukost med churros och varm tjock choklad

Dagen startade med lyxfrukost: Churros! Vi har en churreria helt nära oss och det är en verklig lyx att springa dit på morgonen och köpa dessa friterade bakverk. Det är någon sorts mellanting mellan struvor och munkar och de serveras lätt sockrade och om man vill tillsammans med tjock choklad att doppa dem i. Jag brukar doppa dem lite i kaffet bara. Det är så gott! Det som kallas för porras görs på en annan smet och är tjockare. Porras påminner väldigt mycket om våra svenska munkar fast i utdragen form.

Sedan iväg mot La Marina och den keramikaffär som vi kört förbi flera gånger. Affären ligger synligt efter stora vägen.

la marina keramik affär

Den här affären har precis allt du kan tänka dig när det gäller klassisk spansk keramik och väldigt mycket annat. Allt från stora vackra krukor till kitschiga änglar. Vårt mål var att köpa keramik-skyltar till vår lägenhet i Umeå men bokstaven “E” var tyvärr slutsåld av den sort som vi ville ha. Vi köpte några småsaker istället, bara för att de var så vackra. När vi betalat tar tjejen i kassan fram en platspåse och börjar lägga ner alla sakerna i påsen. Jag ropar “¡No!” och här kommer mina spanska kunskaper från Netflix-serier fram. Att papper heter “papel” har jag lärt mig från “Casa de Papel”, så jag försöker fråga efter lite papper. Att ha 4-5 små keramiksaker skramlades runt i en och samma plastkasse är ingen bra idé. Tjejen i kassan svarar då “No papel.” vilket gör mig lite upprörd. Jag fördelar ut inköpen till dotter och make som fick bära dem i händerna istället. Så tips om ni tänker handla här och inte vill att era saker ska skaka sönder i en plastkasse på väg till bilen eller bussen: Ta med eget inslagspapper.

la marina keramik affär butik spansk

Sedan iväg mot grottorna – Cuevas de Rodeo – i Rojales. Det finns aktiva grotthus kvar i Rojales, där det fortfarande bor människor eller att husen används till konsthantverksaffärer. Grottorna ligger samlade uppe på ett berg. GPS:en tog oss tyvärr till baksidan av grottkomplexet, där det både ingick att köra på supersmala gator, svårt att hitta parkering och rejäla trappor för att ta sig upp. På andra sidan fanns en utomordentlig parkering och inga trappor.

cuaves de rojales grottor rojales grotthus bostäder

Vi gick runt lite bland grottorna men tyvärr var de flesta stängda. Det var dock uppenbart att det bodde folk där, någon hade ett hönshus och en konsthantverksaffär var öppen som vi gick in i.

Det var en härlig utsikt över Rojales. Själva Rojales tänker jag måste se ut som Torrevieja gjorde en gång i tiden: 1-2 våningshus efter smala gator. Vissa var väldigt fina och andra skulle behöva en rejäl upplyftning. Jag har en lite hemlig dröm om att få äga just ett sådant här stadshus med stor bakgård mitt i en liten stad och kunna sitta på en stol utanför huset som gamla spanska tanter gör. Det ser så otroligt mysigt ut.

smala gator i rojales
Smala gator med låga hus i Rojales

Det snäckskalstäckta huset – Casa de la Conchas – var minst sagt unikt i sin design. Hur har en enda man fått tag på så många nästan exakt likadana snäckor att täcka hela fasaden med? Det är också moasik och vackra mönster. En riktigt vacker byggnad i all sin överdrift. Snäckhuset var dessutom till salu, om någon skulle vara intresserad. Det ska vara lika fascinerande vackert på insidan (och täckt med snäckor), men idag var allt stängt så vi fick nöja oss med att beundra utsidan.

Sedan bar det av iväg mot Almoradí. På vägen dit passerar vi två orter som ofta figurerar i “A place in the Sun”: Daya Vieja och Daya Nueva. Vi stannade tyvärr inte i någon av dem men vi blev båda riktigt intresserade av just Daya Vieja. Det var så otroligt välskött. Jag kan ju tycka det var synd att ett mysigt litet torg fått någon sorts utsiktsanordning monterad, men i övrigt så kändes hela byn så otroligt ren, fin och välkomnande – omgiven av de fantastiska jordbrukslandskapet. Här tänker vi definitiv åka tillbaka för att stanna och äta lunch någon gång. Daya Nueva såg ut som en typisk spansk by och inget som gjorde att vi fastnade för just den orten.

daya vieja
Daya Vieja

Sista anhalten var Almoradí. Vad vi inte förstått var att det är marknad på lördagar och att vi anlände precis när alla stånden hade plockats ned. Nu förstår jag varför man flyttade marknaden utanför Torrevieja C för det var massor med skräp på marknaden. Det städades intensivt och det fanns fortfarande vissa avspärrningar kvar. I Almoradí hittade jag i alla fall det typiska spanska torg som jag brukar leta efter.

kyrkan i almoradí innan man städat upp efter lördagsmarknaden
Kyrkan vid torget i Almoradí innan de städat upp efter marknaden.
torget i Almoradí
Det vackra torget i Almoradí. Tänk att sitta här på en bänk under skuggan av de klippta träden en riktigt het sommardag.

Det var inte många restauranger öppna just denna lördag, men vi hittade en engelsk sådan (engelsk säger jag då namnet, personalen, maten och även gästerna var engelsmän). Vi fick en god och rejäl lunch och åkte sedan snabbaste vägen tillbaka hem till Torrevieja.
Det finns mycket att se på inom närområdet kring Torrevieja!

Tips: Hundstallet Torrevieja

promenad med en hund från hundstallet Torrevieja

Min hundälskande dotter fick sin dröm uppfylld: Att få besöka hundstallet i Torrevieja. Eftersom hon har en egen gatuhund från Rumänien hemma i Sverige, ville hon gärna träffa spanska hundar som också behöver adopteras och få nya hem. Dottern har de senaste gångerna tjatat om besök, men denna gång stämde allt. Vi hade både tillgång till bil och tid över.

Hundstallet i Torrevieja finns i närheten av köpcentret Habaneras. Det ligger i slutet av en återvändsgata och det finns en skylt från CV-905 där du ska svänga. För öppettider tittar du lämpligen i deras Facebook-grupp Volontärer för djurstallet i Torrevieja.

När vi kom dit så visste vi inte riktigt vad som förväntades, men vi gick in och dottern fick en hund i näven med order om att hålla 5 meters avstånd till alla andra hundar och med en önskan om att hon tog en rejäl promenad. Det pratades både svenska, norska, engelska och spanska bland de som var där, så inga problem att göra sig förstådd heller.

promenad med hund från hundstallet i Torrevieja. Rosa sjön.

Det var många frivilliga som kom denna dag för att ge hundarna var sin långpromenad, vilket kändes roligt. Då det var helgdag den dag vi var där, så var det mycket folk, men jag gissar på att det en vanlig vardag inte är samma uppslutning.

Jag har förresten bara pratat om hundar men det finns en hel del katter också i djurstallet. De behöver inga promenader, men däremot kel och sällskap. Det fanns ett par helt otroligt vackra katter. Så synd att de inte behövs någon annanstans som huskatter.

Det är inget roligt hundliv att sitta i en bur hela dagarna, så det kändes verkligen som att vi gjorde en god gärning. Och de som jobbar med att ta hand om dess hemlösa djur är ännu mer fantastiska. Så roligt att se energin och glädjen som var mycket påtaglig och hundarna såg ut att må jättebra.

Både jag och dottern var rätt överens då vi gick därifrån att ska vi någon gång köpa hund, så kommer vi att se vilka hundar som finns att tillgå just på hundstallet i Torrevieja.

djurstallet hundstallet hundar adoption katt Torrevieja Spanien volontärer

Yamaha PSS-A50 – mini keyboard

yamaha pss-a50 keyboard piano

Jag lyckades knipa ett av de sista exen…. Jag funderade på om det var värt en 1000-lapp att köpa ett mini-keyboard och medan jag funderade så försvann ett efter ett ex på alla webshoppar. Tur hade jag att den lokala musikaffären Musikanten (i Umeå) hade en på hyllan som inte syntes på webben: Dessutom hemkörd ända fram till dörren.

Men vad nu då? Köpte inte du nyss någonting liknande? Ett Casio ct-s300? Duger inte den, den går ju också att koppla upp mot datorn? Jo, men nu har den gamla tanten bestämt sig för att lära sig hur DAW (digital audio workstation) fungerar och vill ha något litet som får plats i knäet nu när jag är mer eller mindre bunden till soffan. Från att ha spelat klassiskt piano i alla år, så har jag fått upp ögonen att man faktiskt kan skapa egen musik, lägga olika lager och inte bara hålla sig till pianoljud. Valet blev då mellan:

  • Ett litet MIDI-keyboard med 25 tangenter, vilket känns väl snävt – jag kan nog inte låta bli att använda bägge händerna ibland.
  • Ett litet MIDI-keyboard med 32 tangenter, men det känns ändå lite trist att alltid måsta koppla upp det mot en dator för att få ljud ur det.
  • Ett Akai MPK MiniPlayer har inbyggda ljud och är litet och smidigt, men då är det återigen 25 tangenter bara.

Det jag har förstått är att du redan innan måste bestämma sig för om du vill vara begränsad till en viss programvara för att få ut maximalt av ditt MIDI-keyboard och eftersom jag har noll koll på DAW-program just nu, så vill jag ha något som går att koppla upp mot flera olika alternativ.

Så valet föll till slut på Yamahas mini-keyboard PSS-A50 som säljs som ett vuxen-keyboard: 32 anslagskänsliga tangenter, MIDI-interface och arpeggiator.

yamaha pss-a50 keyboard piano
Förpackningen som Yamaha PSS-A50 kommer i

Spännande att se var detta slutar: Kan bli en massa kul musik eller så blir det en massa oväsen. Tur det finns hörlurar, så resten av familjen slipper lyssna!

yamaha pss-a50 keyboard piano uttag koppling usb laddning midi connection hörlur
De enda kontakterna: 3,5 mm för hörlurar och en micro-usb för laddning och MIDI-koppling

Semestertankar

Jag funderar på varför det känns som att lärde du dig inte att spela ett instrument när du gick i skolan, så är det i princip kört. Eller om du faktiskt lärde dig att spela något instrument, finns det ingen arena längre där du kan få bli en del av ett musikliv på din nivå.

Musikaffärerna borde ha en guldchans att försöka få oss äldre att musicera igen, nu när vi faktiskt återigen har tid. Dessutom har vi ekonomin att både köpa bra instrument och lektioner. Detta är en bortglömd nisch och en bortglömd kundgrupp.

Finns ingen bättre sysselsättning en regnig dag att få hålla på med ett nytt eller välkänt instrument.

Jag är tacksam över alla spelböcker som numera kommer med en CD-skiva med komp. Och de appar som ger kompet när du spelar. Eller att jag själv kan sätta igång ett komp på min keyboard. Det är härligt att få spela musik, men det är en härligare känsla att få känna att man är en del av musiken.

Det är aldrig för sent att lära sig spela!

Casio CT-S300 – mitt nya keyboard

Casio ct-s300 casiotone keyboard digital piano
Casio ct-s300 casiotone keyboard

Måste få dela med mig av min glädje över denna trevliga tingest: Mitt nya keyboard i form av ett Casio CT-S300. Jag som inte skulle ha något annat än ett Yamaha-instrument och än mindre något annat än ett riktigt piano som nästa köp. Desperationen över att sitta instängd i en liten sommarstuga där solen gömmer sig bakom molnen, träden viker sig i blåsten och regnet smattrar mot rutan, gjorde att jag var tvungen att hitta på något att göra innan jag började klösa på inredningen. Jag hade varken virknålar eller flöjter med mig, så jakten på lämpligt hobby-objekt började. Jag är en hobbyspelare (för evigt en medelmåttig piano- och flöjtspelare), men det är ett fantastiskt sätt att få utlopp för sin kreativitet. Det är ju ändå bara jag (och en tålmodig make) som ska lyssna.

Eftersom jag inte kände någon virklust, så sa jag att jag vill ha ett instrument! Helst ett keyboard, i andra hand en flöjt, men i just det läget var jag beredd på att greppa första bästa instrument som kom i min väg. Maken känner till min beslutsamhet och började genast fasa för att det enda som skulle finnas tillgängligt vore en klarinett eller trumpet. Vi scannade av andrahandsmarknaden och loppis men det enda som dök upp var en cittra modell souvenir. Så vi bestämde oss för att traska in på den lokala musikaffären i Örnsköldsvik: Östmans musik.

Jag har ett tag letat efter ett nytt digitalpiano att ha hemma. Ett som har färgen vit och som har en äkta pianokänsla. Dock bor vi trångt numera, så det gäller att hitta ett piano som inte känns som att det blir vardagsrummets enda möbel. Det piano jag haft nu ett par år, och som jag när jag köpte det, trodde var det helt OK piano har jag aldrig känt mig riktigt nöjd med: Yamaha NPV80. Den ökande viktning som ska finnas över klaviaturen märks föga och jag tycker att ljudet är tamt och saknar både volym och färger. Ändå är det just det fina ljudet som Yamaha är kända för, men jag hade nog för stora förväntningar: Det är ett pianoinspirerat keyboard med anslagskänsliga tangenter – ¡eso es! (Jag hade däremot ett Yamaha NP-30 tidigare som jag nog egentligen var mer inspirerad att spela på och trivdes bättre med.) Traditionella keyboards har jag mest tyckt sett ut som stora klumpiga fula tingestar.

I mitt sökande efter piano som ska kunna smälta in, men samtidigt kännas inbjudande att sätta sig vid, så ramlade jag över den nya tidens keyboard och Casinos nya version av deras välkända Casiotone. Efter att under sommaren haft riktigt roligt och fått leka med både akustiskt piano och mammas gamla Casiotone CT-460 om vartannat, så var jag lite sugen på att testa en mordernare variant av klaviatur. En trevlig kille tog sig tid med oss på musikaffären, trots mycket kunder och lite personal i semestertider. Så ut kom vi till slut med ett CT-S300.

Casio ct-s300 casiotone keyboard digital piano
Passade perfekt att ställa på köksbordet och lätt att lyfta bort när utrymmet behövs till annat.

Sammanfattningsvis så har den i princip allt du behöver på ett modernt keyboard inklusive massor med ljud, rytmer och anslutningar. Se hela listan här.

Viktigt är att den har anslagskänsliga tangenter. Det ger en mycket mer dynamisk spelkänsla. Den har givetvis Casio chords som jag, som är usel på ackordsspel, verkligen gillar.

Jag tycker ct-s300 har ett riktigt bra ljud – det låter rejält om den. Enligt uppgift så är ljudet allra bäst genom hörlurar.

Det som är allra bästa ändå är det lilla, snygga och eleganta formatet: 61 tangenter, men väger bara 3,3 kilo och det finns ett handtag som gör det oerhört enkelt att transportera. Lätt att ställa bort och ta fram om man inte vill ha det ståendes framme hela tiden. Eller om det ska fraktas till/från sommarstugan. Portabiliteten kunde inte vara bättre. Det är helt enkelt ovanligt snyggt för att vara ett keyboard. Tyvärr fanns det in i annan färg än svart. Lillasyster CT-S200 finns även i vitt och rött, men saknar då anslagskänsligheten istället.

Jag älskar också de lätt ruggade tangenterna. Du får ett bättre grepp när du spelar, vilket jag först var skeptisk till, men som nu är ett måste-krav på nästa piano.

Spelkänslan är fantastisk! Detta är inget piano utan ett keyboard och ändå så tycker jag det är jättetrevligt att spela på och då även klassiska stycken.

Det jag däremot inte är så förtjust i är styrningen av funktioner. Det är ett ständigt tryckande på knapparna och snurrande på ratten för att bläddra sig igenom menyerna när jag vill ändra på ljud och komp. Även om keyboardet är litet och stilrent så hade ett par (gärna programmerbara) snabb-knappar suttit bra.  

61 tangenter är i praktiken minst 12 för lite, men jag försöker hitta omvägar när främst bastangenterna inte räcker till. Jag älskar att spela klassisk musik och även om mycket fungerar alldeles utmärkt, så hamnar jag emellanåt utanför de befintliga tangenterna. Men det är ju konsekvensen du får ta om du vill ha ett ultraportabelt keyboard. Mammas lilla keyboard med bara 49 tangenter har räckt rätt långt denna sommar, men när jag ledsnade på det, så satte jag mig vid det stora pianot och tog ut spelet ordentligt (88 tangenter är standard). Just nu har jag bara dessa 61 tangenterna. För modern lättsam musik, så räcker däremot detta keyboard till med råge.

Nej, jag har inte hittat mitt ideala vita riktiga piano ännu. Men tills jag gör det, så kommer jag att ha mycket roligt med detta lilla keyboard. Mitt gamla Yamaha får hamna på Blocket.

Snälle maken bär ut nyinköpet till bilen.

Inte IKEA-hack, men nästan

hurts vitmålad rosenknoppar vitt halvblank lackfärg
Före – efter

Vi har flyttat till lägenhet och det är så underbart. Det är bara att inse att jag inte är någon husmänniska utan jag älskar att sitta på balkongen och ta del av folklivet som rör sig på gatan. Vi har dessutom numera gång-avstånd till både jobb och City-kärnan, vilket ger en otrolig frihetskänsla. Jag var så less på att ta ut bilen för minsta ärende. Nu kan vi gå eller cykla, så länge vi inte ska bära något stort/tungt.

Nytt boende kräver anpassningar av gamla möbler och jag kan numera helt gå all-in i min passion för vita möbler. En gammal typisk kontorshurts fick nytt liv genom halvblank lackfärg och nya knoppar.

När jag ramlade över ett par rosa knoppar i form av porslinsrosor på Clas Ohlson, så kunde jag bara inte låta bli att köpa.

knoppar byrå möbler rosa rosor porslin

Har ytterligare två hurtsar att transformera till vitt, men lite mer osäker där, då det är ett fast handtag i trä, som jag ändå skulle vilja göra något lite roligare av.

Virkad filt

Jag älskar att tillverka stora saker. Nu när alla resor och sociala evenemang är inställda så har jag mer tid hemma i soffan. Det har därför blivit ett par filtar de senaste veckorna. Detta är nummer 3 på en kort tid. Jag hade restgarn kvar i garnet Freja – köpt på Perssons garn – i färgerna rosa och turkos. Det är ett vanligt akrylgarn, men det är härligt att virka med, mjukt och skönt och härligt mot kroppen när man vill gömma sig i en filt. Det är skillnad på akrylgarn och akrylgarn och detta är ett riktigt trevligt sådant.

Mönstret hittade jag här. Det är en stor kvadrat som består av dubbelstolpar, vilket ger en zick-zack-effekt på ränderna. Enkelt och roligt mönster att virka. Snabbt går det också. Jag använde virknål 4,5 till denna filt och det gick åt 16 nystan (=2080 meter).

Ibland känns shoppingen lyckad

Jag och maken hade vägarna förbi Coop Forum idag, så vi gick in för att titta om de hade någon mellanstor resväska, då hjulen på min gamla håller på att ge upp. Vi hittar då en knallgul (bra färg som sticker ut på bagagebandet!) och dessutom till halva ordinarie priset. Självklart köpte vi den. Vi konstaterade också att hur resväskor mäts i centimeter varierar mellan tillverkare och vissa mäter inklusive hjulen och andra exklusive hjulen. Tänk så barnsligt glad man blir när man känner att man gör ett riktigt fynd.

På vägen ut genom kassorna frågar jag om vi inte ska köpa något lite extra gott till ikväll. Kanske för att det just framför kassorna finns massor med sockerfritt godis, och då menar jag massor i både förpackat och i lösvikt. Efter att ha stått en stund och funderat, lockats av de många goda smakerna men läst innehållsförteckningen och antal kalorier, så traskar vi istället iväg och köper färdiggrillad kyckling. Visserligen säger viktväktarna att grillad kyckling ger några smartpoints, men nog känns det bra mycket nyttigare med kyckling än att äta en massa kemikalier som smakar hallon, lakrits eller choklad. Stolt över att sockersuget inte tog över, utan att jag själv kunde välja något annat. Det kändes väldigt roligt och stolt över mig själv när vi passerade kassan.

Jag börjar nog äntligen förstå vad viktväktarna menar, då de pratar om “smarta val”.

Dessutom så hade vågen efter att ha stått nästan still i ett par veckor gjort ett rejält hopp nedåt de senaste dagarna. Jag är så glad, varje gång jag får bekräftelse på att mitt hårda jobb faktiskt lönar sig.

Speciellt stolt över att ha stått emot sockersuget är jag efter att ha genomlidit i princip ett helt dygn med rejält fysisk längtan efter socker denna vecka. Det var Halloween i torsdags och vi fick besök av grannskapets utklädda barn. Som vanligt hade vi glömt bort att förbereda oss för denna godisutdelning, så vi letade i skåpet och där hittade vi Jelly Beans. Under min cellgiftsbehandling var periodvis just Jelly Beans det enda jag fick i mig, så det fanns alltid en reservpåse hemma. Allt delades inte ut de små skeletten och Drakulas som dök upp under kvällen, så påsarna stod där på köksbordet och varje gång jag gick förbi så fullkomligt skrek kroppen och längtade efter att få äta upp dessa sockersöta sockerstinna underbart goda små godisar. För att få någon sorts slut på plågan, så ställde jag in påsarna utom synhåll i skafferiet. Det fysiska suget satt dock fortfarande kvar och det var nästan obehagligt hur hårt sockersuget drog och vilken kraft det hade. Jag red dock ut stormen och cirka ett dygn senare kände jag mig normal igen och hade inte längre någon sorts längtan efter godis. Att ha tagit bara en eller två hade inte hjälpt, då jag längtade efter att få den där riktiga sockerkicken, som en rejäl dos godis ger.

Mörka bönbröd

bönbröd bönbullar bröd viktväktarna fralla frallor bönor ww mörka grova

Även jag saknar brödet i viktväktarmenyn. Visst, du kan äta tunt hårdbröd typ Wasa Delikatess, som inte ger speciellt många smartpoints. När det gäller mjukbröd så är t.ex. Levain-bröd låga i smartpoints (pga surdegen). Men oavsett vilket vanligt bröd jag än väljer, så drar det snabbt iväg med smartpoints när jag lägger till något pålägg också. Jag har bytt ut lättmargarin mot lätt mjukost, men trots det så drar en macka rejält på dagens budget.

Jag har fnissat lite i smyg åt kreativiteten när det gäller den fria viktväktarmaten, men nu är längtan efter vanligt bröd som inte gröper för stor hål i dagsbudgeten alldeles för stor, för att inte även jag ska börja baka bönbröd. Och så gott det blev! Smakar så nära helt vanligt bröd man kan komma.

Jag hade inga vita bönor hemma, så jag tog en burk blandade bönor istället och jag tycker nog att resultatet ser ännu mer tilltalande ut: Mer som fullkornsbröd än vitt bröd. Jag är rätt övertygad att du kan blanda ner i princip vilka bönor som helst som du har hemma. Jag har även sett recept med finrivna morötter, så det är fritt att experimentera. Min nästa variant kommer att bli med bananer, för att få mer som kaffebröd och muffins. Älskar känslan av att få äta bröd igen utan att ha dåligt samvete för alla smartpoints. Och supersnabbt att göra också.

Jag gjorde så här:

Mörka bönbröd

8 stycken

1 paket blandade bönor (väl sköljda och väl avrunna)
3 ägg
2 rågade matskedar fiberhusk
2 matskedar Canderel (sötningsmedel i ströform)
2 tsk bakpulver

1 kryddmått salt
1,5 msk äppelcidervinäger

Blanda alla ingredienser och mixa väl till en kladdig smet.
Låt smeten stå en stund så att fiberhusken får svälla ordentligt.
Klicka ut smeten på bakplåtspapper och forma till bullar med handen.
Grädda i 200 grader i 25 minuter.

Virkad grytlapp, disktrasa, handduk

Jag älskar det här mönstret. Det är enkelt att virka (1 fm, 2 st). Det fyller bra och det ser bra mycket mer avancerat ut än vad det egentligen är. Mönstret fungerar dessutom alldeles utmärkt till att göra grytlappar, disktrasor eller handdukar av.

De rosa grytlapparna gjorde jag i dubbelt Mandarin Petit och den matchande kökshandduken är gjord i enkelt Mandarin Petit. Allt garn självklart från Perssons Garn i Umeå. Den turkosfärgade är gjort i Mandarin Grande.

Mönstret är enkelt:

Lägg upp antal maskor som är delbart i 3 + 1.

Varv 1:
2 stolpar i 4:e lm.
* Hoppa över 2 m. 1 fastmaska och 2 stolpar i samma maska.* Fortsätt så resten av varvet.

Varv 2 och framåt:
Vänd med 3 luftmaskor. 2 stolpar i den första fastmaskan.
* 1 fastmaska och 2 stolpar nästa fastmaska. * som upprepas varvet ut.
Avsluta med en fastmaska om de tre luftmaskorna (jag tycker kanterna blir snyggast så).

Om du vill kan du avsluta med ett varv med fastmaskor runt kanten. Vill du ha en ögla virkar du lagom antal luftmaskor i något av hörnen. Jag förstärkte hängaren med en rad fasta maskor på grytlapparna.

Beskrivning med bilder

Lägg upp antal maskor som är delbart i 3 + 1. Det är 25 maskor på bilden.

Varv 1:
2 stolpar i 4:e lm.

  • Hoppa över 2 m. 1 fastmaska och 2 stolpar i samma maska.*
    Fortsätt så resten av varvet.

Första varvet är nu klart.

Varv 2 och framåt:
Vänd med 3 luftmaskor.

2 stolpar i den första fastmaskan.


* 1 fastmaska och 2 stolpar nästa fastmaska. * som upprepas varvet ut.


Avsluta med en fastmaska om de tre luftmaskorna (jag tycker kanterna blir snyggast så).

Milstolpar och målbilder

handla kläder på primark viktväktarna

Vi har alla olika milstolpar och målbilder för vår viktminskning.

Mina milstolpar är varje gång jag passerat 5 kg. Om jag kan fortsätta att vara lika duktig, så bör jag passera en sådan varje måndag.

Min målbild borde handla om att orka ta långa promenader igen och visst är det något som jag längtar efter. Det jag allra mest längtar efter är dock att få handla kläder i vanliga affärer igen. Tänk att kunna gå på Primark och helt hejdlöst kunna lasta ner billiga kläder i kundkorgen.

Som vuxen och normalviktig har jag aldrig kommit lägre än XL. Som vuxen och överviktig behöver jag betydligt större storlekar och det är helt meningslöst att gå in på en vanlig klädaffär. Tack och lov säger jag för Cellbes, BonPrix och Ellos som försett mig med kläder trots min vikt. Det är dock sällan billigt.

Så Primark håll ut – nästa sommar hoppas jag kunna komma och shoppa loss!

Slow cooker – slökokare

crockpot crock pot slowcooker slow cooker slökokare russell hobbs

Jag har alltid gillat att laga mat i lergryta, men lergrytan har stått oanvänd de senaste åren. Det är helt enkelt för besvärligt; så ramlar jag över “slow cookern” eller det försvenskade ordet “slökokare”, som enkelt förklarat är en elektrisk legryta. Du gör precis på samma sätt: Lägger in allt du vill steka/koka (kött, grönsaker, rotfrukter och kryddor) och låter sedan kokaren stå på tills maten är färdig. Oftast handlar det om 4-8 timmar beroende på vad du lagar och vilken värme du slagit på. Detta känns som ett perfekt komplement till min Viktväktarkost, då jag inte behöver tillsätta något som helst extra fett – precis som i lergrytan.

Den jag köpte är en enkel manuell modell, där du bara kan välja om du vill ha låg eller hög värme. Vill du övergå till varmhållning, så måste du själv slå över den till varmhållningsläget. Maten vi har gjort ska ändå koka så pass länge att någon timme hit eller dit inte gör något i praktiken, så hittills har det gått bra utan timer. Innergrytan är i metall med någon sorts non-stick-beläggning vilket gör att innergrytan kan användas på spisen om du vill bryna något innan du sätter igång själva kokaren. Märket är Russel Hobbs och jag hittade den på REA på ICA Maxi för 349 kr. Jag hade först tänkt att köpa en dyrare, men eftersom jag var osäker på hur en slökokare fungerade i praktiken och för oss, så ville jag testa med en billigare variant. Dessutom så var den modell jag tänkt köpa hur tung som helst! Jag orkade knappt lyfta ner den från butikshyllan. Crockpot används ofta som synonym till slow cooker och det är ett varumärke som säljer flera olika sorters “kokare”.

Något jag inte alls tänkte på då jag plockade ner vår slow cooker i varukorgen var att den även går att använda på spisen, då innerkärlet är av metall och plant som en vanlig kastrull. Bra om jag vill bryna kött eller grönsaker innan jag sätter igång med kokandet och vill slippa smutsa ner ytterligare ett kärl. Smakerna stannar dessutom kvar i grytan. Jag var mest glad att jag hittat en lätt kokare som är lätt att hantera. Det sägs att kokkärl i keramik ska ge ett jämnare och bättre resultat, då de är mer lika originalet lergryta att använda i ugnen.

Jag är väldigt förtjust i slökokaren efter första försöket. Vi testade med biff bourgougne som första rätt och lärde oss direkt att inte hälla i för mycket vätska. Jag trodde att allt behövde täckas, men svampen och köttet både krympte och avgav vätska, så grytan blev väl såsig denna premiär. Men så god! Smakerna kommer verkligen fram och köttet blir så mört.

Jag trodde att slökokaren skulle stå och småputtra, kanske stänka lite, avge massor med vattenånga och på något sätt märkas. Det gjorde den inte alls. Slow cookern stod helt tyst och stilla på bänken, tills det började dofta riktigt god mat i huset från den.

Jag hade också fått uppfattningen om att den storlek jag valde på 3,5 liter nätt och jämnt skulle rymma mat för 4 personer. Jag gjorde en gryta som gott och väl räckte till 6 personer och jag hade kunnat få ner mer mat: Antingen mer gryta eller potatis. Nu kokade vi potatisen på spisen istället.

Många kallar alla slökokare för crockpot, men Crockpot är en tillverkare av slow cookers bara och ingen speciell modell.

Att tänka på vid köp är:

  • Hur stor slow cooker behöver du? Det finns allt ifrån 1,5 liter till 7 liter. 3,5 liter brukar anges som en norm för 4 personer. Vill du göra saker som t.ex lasagne så behöver du kanske fundera på hur stor själva botten på kokkärlet är. Vi gör middagar för 6 normala portioner i vår 3,5 liters, men då blir det inte mycket över till matlådor. Ris eller potatis kokar vi på sidan om de gångerna. Till 4 personer får vi plats med allt i pottan: Kött, grönsaker och potatis eller pasta.
  • Vilket material vill du ha i kokkärlet? De flesta slow cookers har ett kokkärl i keramik (precis som i en lergryta alltså för jämn värmefördelning). En sådan slökokare blir därför väldigt tung att hantera, speciellt då den är full med mat men även otymplig att diska. Det finns dock de som har ett innerkärl i metall och med olika typer av beläggning.
  • Vill du kunna bryna köttet eller löken innan du sätter igång att koka? Då behöver du en innergryta som tål att användas på en vanlig spisplatta.
  • Behöver du en timer? En kokare som har timer går oftast automatiskt över till varmhållning. En manuell får du själv vrida om knappen på. Å andra sidan så kan du inte koppla in en manuell timer till en slökokare med en digital timer om du vill ha en fördröjd starttid (jag lämnar diskussionen om riskerna med bakterietillväxt till ett annat tillfälle). De saker vi kokat i grytan har ändå kokat så länge att en timme hit eller dit inte gör någon skillnad, så än så länge har vi klarat oss bara fint med en manuell kokare.
  • Vill du ha mer funktioner än bara slow cooking? Det finns alltifrån de enklaste modellerna (som jag har) till de som har massor med olika program och till och med tryckkokning.
  • Vill du kunna se maten utan att lyfta på locket? Det finns både slow cookers med glaslock eller solida lock. En slow cookers lock är inte på något sätt tätslutande, så locket är lätt att lyfta på. Jag tycker dock det är trevligt att kunna kika på maten utan att släppa ut värme eller vätska.
  • Något som ofta glöms bort är att grytan ska förvaras mellan användningarna. Den är så stor att du knappast vill ha den framme hela tiden. Vissa modeller är höga och smala, andra låga och breda och andra mer som en vanlig gryta eller en jättestor gryta.

När det gäller recept så finns det massor om du googlar på “crockpot recept” eller “slow cooker recept”. Du kan också använda dig av helt vanliga recept men köra dem längre bra i slow cookern. Här finns gott om utrymme för att vara kreativ och experimentera.

Detta är i alla fall matlagning helt i min stil!
Det blir perfekt att starta igång denna på morgonen och sedan komma hem till färdiglagad mat.

Utflykt: The Titanic Experience – Alicante

titanic experience alicante utställning

Besök den, säger jag bara. Det är en helt fantastisk berättelse om det osänkbara skeppet Titanics uppgång och fall (eller rättare sagt sjunkning). The Titanic Experience är en utställning som åker runt i Europa och finns i Alicante mellan den 22:a maj och den 10:e november 2019. Detaljerad information om öppettider, biljettpriser etc finns här.

Vi bor i Torrevieja, så vi tar morgonbussen till Alicante från Torrevieja busstation. Att åka lokalt på Costa Blanca är ofta ett äventyr för sig och inget för de som blir irriterade om tidtabellerna inte hålls. Denna förmiddag var vi bara 20 minuter försenade från Torrevieja. Det är ingen idé att stressa upp sig, utan bara att inse att bussen går, då den går, om den går. Betalningssystemet på bussarna är inte heller speciellt utvecklat, vilket också bidrar att alla påstigningar tar lång tid. Du förväntas betala kontant på bussen och till chauffören. I vilket fall så kom vi oss iväg och vi var framme i Alicante strax före klockan 11. Utställningen öppnar klockan 11, så det var ändå väl tajmat.

titanic experience alicante utställning

Utställningen håller till 400 meter nordöst om busstationen och är utmärkt med stora skyltar, så följer du bara N-332 kan du inte missa den. Väl inne i utställningshallen så börjar du med att se på en film, som beskriver Titanics öde tillsammans med autentiska bilder. Ljudet är på spanska och texten på engelska. Efter det kliver du in i själva utställningslokalen där du får en “audio guide” på engelska. Denna ljudguide ger dig 1 timmes rundtur på klar och tydlig engelska och intressanta fakta i lagom takt. Jag tror att du som jag får tårar i ögonen då du står framför noterna till “Närmare Gud till dig” och hör musiken i hörlurarna. Gripande är också historien om Ida och Isidor Straus, där Isidor vägrade kliva på en livbåt så länge det fanns kvinnor och barn som inte fått plats. Då klev även Ida av livbåten och de bägge makarna lade sig med armarna om varandra och lugnt och stilla inväntade de en gemensam död. Saker som jag inte visste sedan förut var att den berömda filmen “Titanic” inte helt stämmer med verkligheten. Det var inga grindar som stängdes ner till 3:e klass. Titanics kapten fick flera varningar från andra fartyg i området om de hade flera stora isberg i sin närhet, men kaptenen valde ändå att köra så fort som vad fartyget bara höll för. Trots den höga farten så hann besättningen gira undan från isbergetoch undvek en frontalkrock, så jag kan inte låta bli att undra om inte övermodet att vinna en dagsresa i tid, var den egentliga orsaken till olyckan. Hade de hållit en normal fart i den svarta natten, så borde de ha hunnit gira undan.

Vårt besök på utställningen tar cirka 1,5 timme och då har vi inte stressat. Jag satt länge vid den stora modellen av Titanic, som var gjord som ett dockskåp med insyn i olika sorters rum på fartyget. Det är fascinerande att tänka sig hur livet ombord har varit och den synliga skillnaden mellan 1:a, 2:a och 3:e klass. Titanic var ett gigantiskt drömfartyg och fullt av lyx 1914 och hade det varit även om det hade byggts idag.

Efter avslutat besök tog vi en kort promenad runt stadsgatorna och konstaterade att Alicante är en riktig storstad. Det var skönt att få komma hem till Torrevieja som har ett helt annat tempo. Dessutom gick bussen i tid när vi åkte hem. En mycket trevlig utflykt!

Tips: Beställa paket till Spanien

Jag hör diverse historier om hur besvärligt det är att beställa saker när du befinner dig i Spanien. Hittills har jag testat tre varianter:

  1. Saker som kommer som vanliga brev: Läggs i postfacket precis som hemma.
  2. Saker som är för stora för att delas ut eller som är rekommenderade (“registered”): Hämtas ut på närmaste postkontor.
  3. Från Amazon.Es: Det snabbaste och enklaste sättet att beställa från Amzon är att beställa från deras spanska sajt och varor som hanteras av Amazon själva (“Vendido y enviado por Amazon”). Beställ sedan till någon av de pick-up points som finns angivna. Jag beställde från Amazon.Es på fredag morgon. Jag kunde sedan följa paketet hela vägen från Madrid till Torrevieja och kunde hämta paketet på måndag eftermiddag ett par 100 meter hemifrån. Kom bara ihåg att ta med passet då du hämtar ut paketet. Amazon är duktiga på att ange exakt hur många dagar en leverans ska ta.

Garmin Vívofit 4 – aktivitetsband

garmin vivofit 4 aktivitetsband weight watchers viktväktarna wearable smart watch band

Jag har fått en ny liten kompis på handleden: En Garmin Vivofit 4. Egentligen så tycker jag att dessa aktivitetsband är urfula, så har dragit mig länge för att köpa ett. Nu har jag gått med i Viktväktarna (vilket är en sak som kräver ett helt eget blogginlägg) och i och med det så känns det viktigt att registrera framför allt hur många steg jag tar varje dag. Dels för att knuffa mig själv i rätt riktning men också för att få extra aktivitetspoäng att kunna äta för.

Viktväktarna säger sig vara kompatibla, du får in data i deras egen WW-app från FitBit, Garmin och iWatch. Googling på nätet visade att även andra märken kan ibland synkroniseras med WW-appen, men inte alltid utan omvägar. Och oftast inte alls. Jag valde därför att botanisera bland just FitBit och Garmin, även om mitt absoluta favoritband hittills är mitt gamla Xiaomi MiBand.

Jag har ett antal smartklockor och band liggandes i byrålådan som antingen gått sönder, batterierna är slut eller där tillverkaren försvann (Pebble). Gemensamt med dem alla är att jag efter ett tag ledsnat på att släpa med mig ytterligare en laddare och att batteriet alltid tog slut vid fel tidpunkt. Jag är mycket ute på resande fot och i varje fall klockan på armen ska fungera utan avbrott.

Jag fastnar givetvis direkt för de snygga modellerna: FitBit Versa och Garmin Vívomove, men tänker att jag nog ändå bör göra upp en kravlista först:

  • Lång batteritid är viktigast.
  • Jag vill kunna mäta daglig aktivitet och sömn.
  • Jag har inget behov av pulsmätare.
  • Jag vill ha sömnmätning.
  • Jag har inget behov av smarta aviseringar i klockan (dvs få sms och Facebook Messenger skickade till klockan). Det gör mig bara stressad.
  • Visst är det kul om jag kan betala med klockan, men känns inte som ett avgörande krav.
  • Den ska vara tillräckligt snygg i alla fall.

Efter den listan så sållas alla snygga smarta klockor bort: En batteritid på 4-5 dagar i teorin är alltid kortare i praktiken och för kort för mig. Det finns dyrare klockor som har 2-3 veckor i batteritid, men jag känner inte att jag vill lägga ut så mycket pengar när jag inte kommer att använda ens en bråkdel av alla funktioner som de har.

Hittar då Garmin Vivofit 4 som har 1 års batteritid! Dessutom kan jag byta batterierna själv: Det är bara att skruva upp enheten och byta ut de två knapp-batterierna som sitter i den. Enheten är helt vattentät, så den går att simma med. Den synkroniserar med viktväktarnas app men vill jag ha mer info om hur jag gått eller motionerat på olika sätt, och även sovit, så finns allt detta i Garmins app. Den gör precis alla de saker som jag vill att ett aktivitetsband ska göra.

Den föregående modellen Garmin Vivofit 3 säljs fortfarande och då till halva priset jämfört med Vivofit 4. Den gamla modellen är något klumpigare och har en svartvit skärm. Kan man leva med att aktivitetsbandet höjer sig något mer på handleden, att armbandet har en knäppning i form av en spärrande knapp och inte tycker att en svartvit skärm är för tråkig, så är det ett mycket bra köp. Det är inga stora skillnader.

Så var det det där med snyggheten… Garmin Vívofit 4 finns i vitt, svart och någon sorts konstig grönspräcklig variant. För mina handleder finns dock bara den svarta att till gå (L). S/M finns i alla tre färgerna. Nu är ju armbandet enkelt att byta så, det ligger redan ett vitt och ett rosa på väg till mig i Posten.

Jag är så här efter några dagar riktigt nöjd med köpet och trodde nog inte att jag skulle gilla armbandet så mycket som jag faktiskt gör. Det ser inte alls lika klumpigt ut i verkligheten som på bild. Armbandet är bekvämt med ett helt vanligt spänne. Skärmen är alltid på och siffrorna lätta att läsa av. Vaknar jag på natten och vill veta vad klockan är slår jag på bakgrundsbelysningen och hela skärmen lyser upp. Garmins app är jättebra och det är roligt att följa vad jag gjort under hela dygnet. Sömnmätningen är förvånansvärt informativ, trots att ingen pulsmätning är involverad. Jag har simmat med klockan i havet utan problem. Jag är imponerad av hur mycket den lilla enheten på min handled lyckas mäta och få in i apparna på min mobiltelefon.

Nuvo tvärflöjt

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon

Inför varje semester tror jag alltid att jag ska får massor med tid över och hinna både handarbeta, skriva och spela på diverse instrument. Denna förberedelse inför semester skiljer sig inte åt från övriga år och i år så blir det fokus på att fräscha upp flöjtkunskaperna.

Jag har redan en komplett uppsättning blockflöjter (sopran, alt och tenor) liggandes nere i Torrevieja, Spanien men skulle vilja ha en tvärflöjt där också. Jag är dock lite tveksam till att lämna min Yamaha där utan tillsyn. Det är en helt annan fuktighet och jag undrar hur putorna håller sig? Yamahan är försilvrad, så ska putsas och fixas alldeles för ofta. Jag är mer för lättskötta saker som klarar sig på egen hand utan mitt ingripande.

Min första tanke var att köpa en billig kina-flöjt och se hur länge den håller. Antingen fungerar den några år, eller så ramlar putorna ut eller så kanske rostar den. Men det kändes samtidigt ändå inte OK att chansa. Av en tillfällighet ramlade jag över Nuvo som tillverkar blåsinstrument i plast för främst nybörjare. Jag är imponerad över deras mission att ge även unga människor träning i vanligtvis både svårspelade och dyra i inköp instrument. Nuvo har även en fullstor tvärflöjt: Nuvo Student flute 2.0.

Recensionerna på nätet är helt klart skiftande. Från kommentarer att detta är det sämsta skräp som tillverkats, till att detta är en helt suverän flöjt som ingen kan vara utan. En cool sak är att flöjten är helt vattentålig, då putorna är av silikon och allt annat också är tillverkat i antingen plast eller silikon. Givetvis finns det också en recension som testar om det går att spela flöjten sittandes i en pool. Ljudet sägs ha en dragning åt blockflöjtshållet och många kommenterar att du behöver trycka hårdare på klaffarna och du blir inte lika rapp i spelningen. Då jag älskar blockflöjt och bara spelar släpiga ballader som ingen annan ändå ska lyssna på, så tänker jag att dessa nackdelar nog är överkomliga. Sanningen ligger också alltid någonstans mittemellan, men då antalet positiva överväger bestämmer jag mig för att beställa hem en.

Jag hittar en svart Nuvo Student flute 2.0 (2.0 innebär en uppgraderad modell där knapparna är i silikon istället för i hårdplast, som på den första modellen) på Amazon.de till ett riktigt bra pris. Jag betalar för expressfrakt, då jag vill slippa åka över halva sta’n för att hämta ut paketet och beställningen som görs på en söndag landar vid min ytterdörr på onsdag eftermiddag. Jag är mycket imponerad. Jag valde en svart flöjt eftersom jag tycker den ser minst plastig ut på bilderna, men köper jag en till blir det en neongrön.

När jag öppnar kartongen med flöjtlådan känns det verkligen som en gedigen produkt. Flöjten ligger packad i en hård plastlåda som tål hårda tag. Det finns öglor för en axelrem i fodralet, men jag hittar ingen medföljande rem. Jag tar upp alla delar och sätter ihop flöjten utan problem. Det finns passmärken så att delarna kommer i rätt vinkel. Det som först slår mig är hur lätt flöjten känns. Den väger nästan ingenting i handen. Klaffarna är bekväma att trycka på och silikoninläggen på undersidan gör att flöjten inte glider lika lätt. Flöjten är något tjockare också. Nuvon är helt enkelt väldigt bekväm att hantera och hålla i. Men visst är det plast, det är ingen tvekan om det.

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon fodral

Så var det där med ljudet och spelkänslan. Det var ett bra tag sedan jag blåste i en tvärflöjt och lite ringrostig är jag. Jag blir förvånad över mig själv när jag direkt får ett riktigt vackert ljud ur flöjten utan problem. Även höga toner låter fint. Nuvon låter också som en tvärflöjt och inte som någon annan typ av flöjt, om än inte så kristallklar som min Yamaha. Samtidigt kan jag tycka att ett lite mildare ljud kan vara till fördel, så att ljudet inte går lika tydligt in till våra grannar.

Klaffarna är helt klart inte lika lätta, snabba och rappa som på en metallflöjt, men för mig som bara hobbyspelar så är det mer en vanesak än ett hinder. Du får trycka lite hårdare helt enkelt. Handlar det om en ren nybörjare, så har den ändå tillräckliga problem att få fram “Köp varm korv” och kommenterar nog inte att klaffarna inte responderade så snabbt som de förväntade sig. Och det tål att upprepas: Flöjten är både vattentät och okrossbar! Den tål att tappas i golvet utan att bli tillknycklad. Och den tål att jag tvättar den i rinnande vatten utan att bli förstörd. Bara det är halva vinsten.

Som alltid då jag tar upp ett instrument som fått ligga i träda ett tag, kör jag snabbt igenom del 1 och del 2 av någon nybörjarserie. Det är ett bra sätt att träna upp greppen igen och det är alltid något litet tips som jag missat eller någon påminnelse som är bra att få. Jag tycker att det går förvånansvärt bra, låter förvånansvärt bra och är ärligt positivt överraskad. Jag tänker dock inte lägga upp något YouTube-klipp på mig då jag spelar. Jag är en självlärd amatör som spelar för mitt eget höga nöjes skull och alla misstag avslöjas direkt i en sådan film. Det finns tillräckligt med filmer redan, som folk delar och skrattar åt och jag tänker inte bli ett av dem.

Tillbehören som följer med är standardsakerna. Det följer inte med någon grepptabell men det finns en nybörjarbok att ladda ner helt gratis på Nuvos hemsida. Tyvärr är denna bok gjord för den mindre jFlute, men den fungerar helt OK. Det finns lite play-along-musik också som jag i alla fall tycker är roligt. Plötsligt är du inte ensam utan del av en orkester! En känsla som jag i realiteten bara kan drömma om, men som kan gå i uppfyllelse i mitt eget vardagsrum.

Ett annorlunda tillbehör är nybörjarmunstycket, dvs ett munstycke som har en liten flöjt ingjuten. Det gör att vem som helst kan få en ton ur en tvärflöjt. En kul detalj som bidrar till att minska tröskeln för att börja spela.

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon munstycke mouthpiece

Sammanfattning om Nuvo Student Flute 2.0

Plus:

  • Gediget byggd
  • Förvaras i en stabil väska/fodral
  • Vattentät
  • Okrossbar
  • Lätt
  • Glider inte pga silikoninläggen
  • Perfekt nybörjarflöjt
  • Medföljande “flöjtmunstycke”
  • Finns i massa roliga färger
  • Kan stå framme hela tiden
  • Kräver minimalt med underhåll
  • Kan tas med överallt och spelas på, även i poolen
  • Perfekt som extraflöjt

Minus:

  • Inte lika klar ton som en metallflöjt
  • Lite “svampiga” klaffar
  • Kan inte ersätta en metallflöjt för den som är superproffs




Utflykt: Turisttåget till La Mata

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg

De små turisttågen i Torrevieja är trevliga upplevelser och ger en bra överblick över staden. Vi har redan provat på Salttåget, så idag väljer vi att ta det som i folkmun kallas för La Mata-tåget. Officiellt heter det dock “Playas de Torrevieja”. Precis som Salttåget avgår även detta nästan varje hel timme från “de blå sofforna” där Hippie-marknaden slutar (eller börjar). Adressen för er som inte har så bra koll på Torrevieja är: Paseo de la Libertad 16.

Turen tar ca 45 minuter och kommer att ta dig förbi Playa del Cura, Playa de Los Locos och vidare till där La Mata-stranden börjar. Vi åker förbi det gamla tornet Torre del Moro. Jag hade fått för mig att vi skulle stanna där en kort stund för att få fota, men vi kör bara förbi. I högtalarna är det guidning på spanska, engelska, tyska och franska.

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg torre del moro

Även om vi kanske inte såg så mycket nytt för egen del, så är det en trevlig tur och vi hade aldrig åkt havsvägen i södra La Mata, så det var spännande att få se bebyggelsen från detta håll. Det är fascinerande hur backigt det faktiskt är här och hur vackra många byggnader var från “framsidan” när de klättrade upp för berget. Idag blåser det rätt rejält, så stränderna är ganska folktomma, men havet är alltid lika vackert.

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg

Utflykt till Cartagena

Vi försöker utforska våra omgivningar och det känns som att det finns ett oändligt att utflyktsmål att beta av. Idag går resan till Cartagena som ligger ca 6 mil söder om Torrevieja. Cartagena ligger vackert vid kusten och har en imponerande historia som hamnstad. Här hittar du inte inte långa sandstränder utan små stränder i vikar bland bergen.

cartagena bukten

Vi väljer att åka med på en organiserad busstur med Viajes Rosa Tours. En engelsktalande resebyrå och vi har en mycket trevlig guide. Det finns möjlighet att att inte bara besöka stadskärnan utan att ta en tur med katamaran i bukten, åka tåg till Los Nietos eller besöka Likör 43-fabriken. Tåg-turen till Los Nietos och Mar Menor utannonseras som ett fantastiskt tillfälle att åka tåg genom ett gammalt gruvlandskap, som särskilt borde tilltala en “miners daughter”. Även om jag är en bergslagsdotter, så bestämmer vi oss för att bara ägna oss åt staden. Däremot sätter jag tågresan på att-göra-listan för framtiden.

cartagena kryssning kryssningsfartyg

Cartagenas stadskärna med gamla sta’n är kompakt och det är gångavstånd till alla sevärdheter, vilket är oerhört bekvämt. Trots det vill vi ta en tur med en hop-on/hop-off-buss för att få en överblick av staden. Det vi får veta vid ankomst är att just idag så ligger det ett kryssningsskepp i hamnen, vilket innebär att det fullkomligt kryllar av engelska kryssningsturister i staden, både på restauranger och sevärdheter. Men precis som dem har vi bara en dag på oss, så vi gör det bästa av situationen. Rundtursbussen har en lång kö till sig och är inte någon hop-on/hop-off idag pga detta, men vi har turen att hamna långt fram i kön och komma med första turen. Vi åker runt en timme och får inte bara se staden utan även en sväng som ger fin utsikt över bukten.

cartagena gågata

Gamla sta’n och citykärnan som till en del fortfarande har sin gamla stadsmur kvar, är otroligt vacker. Det har funnits en stadsarkitekt som har gjort sitt jobb här, då alla hus har samma typiska balkonger – gamla som nya hus. Balkongerna är något mellanting mellan en fransk balkong och en helt vanlig liten balkong. Ofta är de helt eller delvis inglasade. Jag kan tänka mig att de spanska damerna satt på var sin balkong och pratade med varandra över de smala gatorna. Själva balkongräcket är oftast gjort med ett snirkligt smide och det ger en så fin helhetsblick. Det finns flera gågator, både riktigt smala och breda och även massor med restauranger och café utefter dessa. När vi skulle äta lunch hamnade vi tyvärr på en riktig turistfälla med usel mat, men så är det nästan alltid då du kommer helt ny till en plats och chansar. Tips är att alltid kolla Tripadvisor innan du sätter dig, vilket jag tyvärr ofta glömmer att göra när det är stekande hett ute och törsten ropar efter något kallt att dricka.

cartagena balkong

Stadsarkitekten måste dock ha varit på semester, då någon vikarie godkände det stora monstret till byggnad, som ligger efter en av gågatorna. En annan fundering är hur konferensbyggnaden vid hamnen kan ha gått igenom. Jag trodde det var ett parkeringsgarage eller fiskförsäljning, men de ska istället symbolisera staplade fartygscontainrar. Bilden nedan är från gågatan.

cartagena

Kring klockan halv två, verkar de flesta kryssningsgästerna återvända till sitt skepp i en strid ström, vilket märks på folklivet. Jag antar att det väntar en lunch åt dem på skeppet som ingår i “all inclusive”? Då affärerna dessutom stänger för siesta mellan 13.30 och 17.30, så blir gatulivet betydligt lugnare.

Teatro romano de Cartagena är den gamla romerska teatern som ligger helt nära hamnen. Jag gillar att museet med arkeologiska fynd är alldeles lagom stort och sedan kommer du in i den gamla teatern som är oerhört väl bevarad. Detta känns som dagens största händelse och det viktigaste vi gör.

cartagena romersk teater Teatro romano de Cartagena

Ascensor panorámico är en hiss som går från gatunivå upp till en park och ett slott. Min beskrivning här blir något svepande, men maken sa att det är ett trevligt besök. Jag är höjdrädd, men brukar klara av hissar. Denna hade dock glas på sidorna och gallergolv då du stiger ur hissen. Den lilla smala bron du ska gå över hade också sikt ner över alla de 45 meter du har åkt upp i luften. Jag fick panik och åkte ner igen och andades ut då jag var tillbaka igen på marken.

Kombinerat med en promenad runt hela staden, så hann vi inte så mycket mer, utan steg på bussen hem igen. Åker vi dit igen tänker jag ägna mer tid åt hamnen och National Museum of Underwater Archaeology.

Cartagena är sammanfattningsvis en fantastiskt vacker stad med en fascinerande historia och väl värt ett besök!

Mössa i 12/3-garn

Den förhoppningsvis sista mössan nu. I alla fall den sista som jag virkar av anledningen att jag vill dölja det faktumet att jag inte har något hår. Jag brukar säga att virkat är vackrast i tunt garn och denna mössa gav mig helt rätt. Jag ville ha något som var skirt och tunt och som klarar av sommarhettan. Denna mössa lyckades med det konststycket. Den är virkad i merceriserat 12/3 garn som jag beställt från tyska eBay (Gründl Häkelgarn 100 ombre (100 gr)). Virknålen är 2,5 och jag har virkad halvstolpar. Det tog tid. Ibland kändes det som att jag stod kvar på samma varv och stampade. Men det blev en perfekt sommarmössa.

Garnet känns till en början något hårt, men efter användning blir det supermjukt och skönt. Skirt och lätt, precis som virkning ska vara då den är som bäst.

virkad mössa sommar 12/3 Gründl Häkelgarn 100 ombre halvstolpar

Massor med virkade mössor och halsdukar

Några av alla mössor och halsdukar som jag virkat för att ha under cellgiftsbehandlingen. Att jag behövt ha mössor är uppenbart, då du tappar håret under cytostatikabehandlingen. Halsdukarna har jag använt och kommer att fortsätta använda för att dölja min nya plattare (på ena sidan) siluett. En halsduk om halsen tar bort skillnaden mellan höger och vänster sida, på ett elegant sätt.

Jag trodde att mina favoriter skulle bli de bylsiga, större mössorna som hänger ner, men de absoluta favoriterna har blivit de tunna, korta, mjuka bomullsmössorna.

Många av mössorna är virkade efter samma grundmönster.

virkad mössa mössor chemo hat cancer virka mönster

Mössor och halsdukar (virkat)

Har virkat flera mössor och halsdukar. Både av gamla restgarner men också nyinköpta garner.

Först ut är en virkad halsduk och en virkad mössa i mitt nya favoritgarn Järbo Stella. Perfekt att virka i och ett tunnare garn vilket gör plaggen både lätta och mjuka. Denna färg i melerat svart-vitt-grått har dessutom glitter i sig, vilket känns lyxigt. Eftersom garnet är något tunnare (men ändå fyller bra), så blir det oerhört drygt. Du hinner virka en bra bit per nystan. Jag hoppas de kommer med fler färger i detta garn, då det är ett helt perfekt garn att virka med. Jag tycker det är svårt att hitta bra virkgarner till större plagg då de ofta blir väldigt tunga. Järbo Stella är helt perfekt att göra även större plagg i.
Halsduken är en variant på detta mönster. Mössan är virkad efter detta. Jag använde virknål nummer 4 till bägge plaggen. Jag virkar alltid lösare än Drops gör, så jag måste alltid gå ner i storlek på virknål.

virkad mössa och halsduk i järbo stella

Det blev två mössor och en halsduk av detta restgarn. Garnet är Caron Cakes och allt är virkat med virknål 5.0.
Den längre mössan är i princip virkad efter detta mönster. Den kortare en variant på detta. Halsduken är en smalare version av denna.

virkad mössa och halsduk turkos melerat

Detta är Järbo Big Verona som använts. Det är ett akrylgarn, som ändå känns mjukt och skönt att jobba med. Ett akrylgarn av bättre kvalitet är ett bra alternativ till ofta “stickiga” yllegarner. Big Verona är också ett underbart garn men jag tycker deras färgsättningar ofta är väl skarpa. Denna känns dock som “mig”.
Jag använde virknål nummer 4.0.
Halsduken är virkad efter detta mönster. Mössan, som blivit en favoritmodell, är virkat efter detta.

virkad mössa och halsduk i järo big verona



Gör en kravlista för ditt spanska boende

Artikeln finns i original här och det är där den kommer att uppdateras för att vara aktuell. 
----------------------------------------------------------

Då du först börjar titta efter lägenhet känns det som att det finns hur mycket som helst att välja mellan. När du sedan gör din kravlista för vad just du vill ha utifrån dina behov, så minskar utbudet ofta rejält. Jag kollar alltid med Google maps och tittar både på StreetView för att se hur områdena ser ut på bild och själva kartan för att se avstånd. Det ger oftast en bra uppfattning om vad du kan förvänta dig. Ibland så är Google-bilderna några år gamla, så kontrollera gärna datumet på dessa om du hittar något du är osäker på. Jag kollar också avstånden till de olika typer av service vi vill ha nära oss och brukar också promenera virtuellt på kartan för att få en uppfattning om det är promenadvänligt. Det är t.ex. inte så roligt att vare sig följa eller korsa de större vägarna, utan du vill hitta små trevliga vägar eller gator att följa.

Självklart ska du också använda hjärtat då du väljer ditt boende. Det allra viktigaste är att du trivs och att du känner dig “hemma”; Att det är ditt alldeles egna “casa“. Men det är lätt att dras med om du inte har förberett dig innan och då du flyttat in plötsligt inser att: “Ojdå! Kan jag inte bära med mig solstolar och parasoll och promenera ner till stranden utan det behövs bil. Och bussarna går bara 4 gånger/dag!” Det är alltid bra att läsa på innan.

Du kommer ofta att få se uttrycket “nära till allt” eller “bara 10 minuter till stranden” under ditt letande. Vad som är “nära” och vad som är “allt” är väldigt olika för olika människor. Du måste själv definiera vad “allt” betyder för just dig och du måste också definiera vad “nära” innebär för just dig. När någon säger att det är 10 minuter till något, fråga då om det innebär 10 minuters promenad eller 10 minuters bilåkande t.ex. Har man tillgång till bil så har man i regel “nära till allt”. Har man inte tillgång till bil, så behöver man fundera igenom hur vardagslivet ska fungera.

Ett bra tips om du vill ha promenadavstånd till något: Rita en cirkelradie på karta och kolla vad som ryms inom den cirkeln. Här utgick jag ifrån Busstationen i Torrevieja och bestämde mig för att max-avståndet till denna borde vara 800 m. Tänkte att det är max vad jag kan tänka mig att promenera med resväskan om jag kommer med flygbussen.

torrevieja

Valet mellan att bo i en urbanisation eller i en centralort beror till stor del på om du kommer att ha tillgång till bil eller inte. Jag kan nog tycka att det inte spelar någon större roll om jag behöver köra 8, 12 eller 18 minuter för att komma någonstans. Avstånden är sällan långa. Det avgörande är om jag måste ha tillgång till bil överhuvudtaget eller inte. Känner du dig osäker och vill förbereda dig redan hemma, så gör ett schema för hur du kan tänka dig att en dag eller en vecka för din familj kan komma att se ut. Låtsas-åk sedan till de olika platserna med hjälp av Google Streetview och busstidtabeller. Fundera på hur du kan ta dig till de olika platserna och vilka kommunikationer som är rimliga när det gäller både tid och kostnad. Detta schema stämmer inte helt med min verklighet, men ger en uppfattning om hur du kan tänka:

kravlista Torrevieja

Din kravlista kan innehålla saker som:

  • Var vill du bo? I vilken region, stad eller område?
  • Vill du bo i lägenhet, radhus eller fristående villa?
  • Vill du bo nära stranden?
  • Vill du bo nära havet? (Inte alltid samma sak som att du har en badstrand nära dig)
  • Vilken utsikt vill du ha? Ett hus på andra sidan gatan, en “friare” utsikt eller kanske vatten?
  • Vill du bo nära golfbana eller någon annan fritidssysselsättning?
  • Vill du bo i stadsmiljö eller i en lugnare miljö (en urbanisation)?
  • Hur många sovrum behöver du?
  • Hur många badrum behöver du?
  • Vill du köpa möblerat?
  • Vill du ha takterrass eller räcker det med balkong?
  • I vilket väderstreck vill du ha balkongen? Under de varma sommarmånaderna så är ett läge i norr att föredra för att få svalka, medan de under den kyligare vintermånaderna behöver komma in sol för att värma upp.
  • Vill du ha tillgång till pool? Egen eller gemensam?
  • Är det OK att betala 4-5€/person och dag för att bada i en allmän pool?
  • Hur nära vill du bo pool/strand? Hur nära inpå dig kan du tänka dig att ha andra/främmande pool-/strandbesökare?
  • Vill du ha tillgång till takterrass? Egen eller gemensam?
  • Hur högt upp vill du bo om det gäller en lägenhet? Vill du bo längst ner (baja), någon trappa upp, i mitten någonstans eller rent av i en penthouse (atico)?
  • Hur mycket trappor tycker du är OK? I ett flerfamiljshus med minst 3 våningar finns det oftast hiss. I många urbanisationer med 2-3-våningshus är det ofta först en kort trappa in i huset, sedan en trappa upp till övervåningen och till sist en smal trappa vidare upp till takterrassen.
  • Behöver du ha hiss?
  • Behöver du ha ett förråd?
  • Behöver du parkeringsplats eller garage?
  • Brukar det finnas lediga parkeringsplatser nära (på gatan)?
  • Hur långt kan du tänka dig ha till service som större matvaruaffär? Hur långt kan du tänka dig gå (eller dra) dina matinköp?
  • Hur stort utbud vill du ha på restauranger och hur nära ska de ligga?
  • Hur ser det ut när du ska åka hem från restaurangbesöket? Kan du gå, hur sent går bussarna eller måste du ta taxi? Om du ska promenera hem sent: Känns promenadvägen säker?
  • Finns det en restaurang/bar/pub nära dig? Kommer ljudet att störa dig?
  • Hur nära vill du bo allmänna kommunikationer? Tänker du klara dig utan bil? Var stannar lokalbussen och hur ofta går den?
  • Hur vill du att omgivningarna ska se ut när det gäller promenadvägar? Upplysta med mycket folk i rörelse eller är det OK med mörka vägar där det inte rör sig så mycket folk på kvällen?
  • Hur känslig är du för externa ljuskällor som gatlysen och billyktor (som kan lysa in i huset)?
  • Hur tar du dig till/från flygplatsen?
  • Det viktigaste av allt:
    Vilken är din budget? Både när det gäller inköp och driftkostnader (fastighetsskatt, kommunskatt, avgift till samfällighet, el, vatten, bankavgifter och hemförsäkring).

Och troligen så får du kompromissa, då det inte alltid är möjligt att få ihop alla krav i ett och samma objekt.

Bästa investeringen

Vi har köpt någonstans att bo, men många funderar också över huruvida bostadsköpet i Spanien också kan bli en bra investering eller inte. Prisutveckling är alltid svår att sia om och med tanke på hur mycket som byggs, så lär det knappast bli någon bostadsbrist. Jag skulle nog ändå säga att en bostad centralt borde vara en bättre investering än en som ligger utanför i en urbanisation. Inne i stadskärnan byggs det inte speciellt mycket nytt, då den mesta av marken är utnyttjad redan medan det däremot fortsättningsvis byggs stora nya områden utanför. Det som byggs centralt är också ofta högt prissatt. Centrala boenden kommer alltid att vara attraktiva. Nya urbanisationer kommer att fortsätta växa på obyggd mark och breda ut sig allt längre från staden och havet.

Kostnader

Något som också kan vara värt att fundera på är omkostnaderna. Vatten, el, hemförsäkring, sopavgift, skatter, renovering och underhåll tillkommer alltid men även “communidad” (=samfällighetsavgift). Det är lätt att tjusas och förtjusas av tjusiga poolområden, vidsträckta välklippta gräsmattor och ansade färgrika blomsterrabatter i en urbanisation eller till och med inne i ett hus med lägenheter. Glöm inte att allt detta ska skötas om och att även pool-mannen och trädgårdsmästaren vill ha betalt och att det betalas från det gemensamma. Det kan skilja en hel del i avgiften varje månad till det gemensamma.

Det låter från början som om det knappt kostar något att ha en lägenhet eller hus, så du alltid köper ditt objekt och äger fastigheten. Det finns t.ex. inga bostadsrätter utan allt är ägarlägenheter. Även om du äger din fastighet så kommer ditt boende att kosta både i drift och fasta kostnader. Det kan låta som små summor var och en, men räknar man ihop dem så drar det snabbt ihop. Jag för bok över våra kostnader och tänker sammanställa dem när ett helt år har gått, för att se vad driftkostnaderna blev till slut.

Utflykt med tåg till Las Salinas, Torrevieja

las salinas rosa sjön saltsjön Torrevieja

Jag och lillasyster åkte det lilla blå och vita tåget ikväll, det som går till Las Salinas, saltsjöarna / saltanläggningen /saltfabriken, i Torrevieja. Vilken fantastisk tur. Dels var vi oerhört fascinerade av den rosa saltsjön och allt saltet, men det var också charmigt att åka det lilla tåget som plingade till åt vinkande barn efter vägen.

tåg till las salinas rosa sjön Torrevieja

För att åka med så går man till andra sidan gatan i Torrevieja C mittemot “de blå sofforna”. Där kan du också köpa biljett. 6,95€ per person kostar det. Barn  2-12 och pensionärer betalar 5,95€.

Tåget åker inte tyst, utan under resan så är det guidning på både spanska och engelska. Vi kör in på det inhägnade fabriksområdet genom grindarna, så hit tar du dig inte som privatperson på egen hand. Saltet ligger lagrat i stora koniska högar. Formen gör att regnvattnet rinner av, formar en skorpa som skyddar saltet och sedan kan man gräva ut saltet från högarna.

las salinas rosa sjön Torrevieja

Väl framme vid Saltsjön så stannar tåget för att du ska få tid att fotografera och en guide visar var du får gå. Det är förbjudet att bada (eller ens doppa fötterna) i Saltsjön här, vilket guiden som följer med tydligt påpekar innan vi får stiga av tåget. Ändå så kliver folk ner i vattnet, så att guiden måste säga till. Rätt respektlöst kan jag tycka, då vi fått veta vad som gäller precis innan.

Då tåget stannar står vi i jämnhöjd med sjön och idag hade vi tur att sjön lyste så där intensivt rosa, som du förväntar dig att den ska göra. Förra gången vi besökte den var det mer mulet ute, och då var sjön mer brun än rosa, men idag visade den upp sig från sin allra bästa sida.

Efter en kort foto-session vid stranden, visas vi upp på en av salt-högarna. Helt otroligt fascinerande att gå i salt. Det ser ut som snö och is, men är grovkornigt salt. Jag har ofta fått sand i sandalerna här i Torrevieja, men jag har aldrig haft fullt med salt i skorna.

las salinas rosa sjön saltsjön Torrevieja

Här uppe på kullen är utsikten bättre och vi får ta kort där också innan det är dags att ta tåget tillbaka till Torrevieja.

Avgång: Mitt emot Plaza Waldo Calero, efter Paseo de la Libertad.
Tider (2018): Juli till och med september, varje jämn timme kl 10-20. (dubbelkolla själv,  så att detta inte ändrats sedan jag skrev det).
Kostnad: Vuxna 6,95€. Barn  2-12 år och pensionärer 5,95€.
Tid: Ca 50 minuter
Övrigt: Det är inte så att man kan ta ett tåg, stanna kvar och sedan ta ett annat tillbaka. Du följer med det tåg du valt hela vägen dit och tillbaka.

las salinas rosa sjön saltsjön TorreviejaStart här

train to las salinas tåg till rosa sjön saltsjön Torrevieja

Stopp här

train to las salinas tåg till rosa sjön saltsjön Torrevieja

Utflykt till Guadalest och Benidorm

En solig men blåsig dag så åker vi till Costa Blancas norra del. Målet för dagen var i första hand bergsbyn Guadalest med sitt kastell uppe på en klippa och i andra hand och mån av tid en snabb titt på Benidorm och dess skyskrapor.

Hela berättelsen finns också att läsa på mina Spanska sidor.

Det är ca 13 mil från Torrevieja till Guadalest, men resan dit går ändå snabbt och enkelt eftersom vi kör via motorvägen. En del av denna AP-7 är avgiftsbelagd, men det känns väl värt pengarna istället för att harva fram efter N-332 utefter kusten och alla småställen. Sista biten till Guadalest går rakt västerut in mot bergen och erbjuder snabbt riktiga bergsvägar med både hårnålskurvor och en rejäl klättring över ett pass. Övriga i bilen påstår att det dessutom är fin utsikt efter bergsvägarna, men höjdrädda jag fokuserar istället på att hålla kolla på vägen för att slippa titta ned på avgrunderna efter vägen.

Väl framme i Guadalest så kommer vi till en väldigt liten vitkalkad typisk bergsby.  Antalet bofasta sägs vara ca 200, men man undrar hur de får plats bland alla affärer, restauranger och museer som man lyckas trycka in i alla hus. Vi kommer strax efter lunchtid vilket vi inser var en dålig idé då övriga Costa Blanca också verkar ha kommit på samma sak. Mitt första intryck är att det bara är trångt: Massor med bilar och massor med människor. Vi lyckas i alla fall efter lite trixande hitta en parkeringsplats på den allmänna parkeringen till den facila kostnaden av 2€. Jag är förvånad över det korta tålamodet hos andra bilister som tutar och försöker tränga sig emellan trots att det är uppenbart stopp i trafiken och vi alla behöver fundera på vilken sorts logik vi behöver använda för att lösa upp knutarna som uppstår kring parkeringen.

Eftersom detta är i mars, så har inte vårvärmen hunnit lika långt här uppe i bergen, så vi är glada att vi tog våra jackor med oss. Då vi vill sitta inomhus pga blåsten botaniserar vi en stund bland restaurangerna, innan vi hittar ett ställe där det går att äta och med en acceptabel ljudnivå. Sedan delar vi på oss och hälften av sällskapet bestämmer sig för att traska upp efter trapporna på klippan och titta på utsikten. Den andra halvan ägnar sig istället åt att undersöka de små gränderna som har förvånansvärt fina butiker. Denna del av sällskapet hittar även ett pyttelitet torg med en fontän som är helt vindskyddad och där det är väldigt skönt att sätta sig mot en solig vägg och äta en glass.

När vi åker från Guadalest är klockan kring halv fem och staden är betydligt mer folktom nu och trafiken är inte alls lika påträngande.

Summering av besöket är att det är ett trevligt lite ställe att besöka. Vill man inte gå upp till toppen av berget och dess kastell så är det en fin upplevelse att bara stanna kvar i själva byn också.

guadalestguadalest guadalest guadalest

guadalest

Nästa stopp på dagens utflykt är Benidorm – Costa Blancas Manhattan – som jag själv är oerhört fascinerad av. Hur kunde någon komma på att man skulle bygga massor med skyskrapor just här? Det är så ospanskt och känns så konstruerat. De äldre skyskraporna börja se rätt slitna ut många av dem, medan flera nya ser mer ut som rymdfärjor som står där i väntan på avfärd.

Vi kör in i stadskärnan ovanför Playa Levante och tar sikte på Parking Rufaza som är ett parkeringshus mitt i centrum. Väl ute ur parkeringshuset hamnar vi mitt i butikscentrat och får genast en känsla av en riktig storstad. Intressant är att Benidorm och Torrevieja på papperet ser ut att vara ungefär lika när det gäller antalet invånare, där Torrevieja till och med är något större. Vi upplever dock Benidorm som mer storstad, med bredare gator än mysiga Torrevieja med sina smala gator kantade av uteserveringar. Skillnaden på karaktären mellan städerna beror troligen på att Benidorm har massor med hotell, medan Torrevieja knappt har några hotell alls: Här är det lägenheter som gäller och gör troligen också att fler verkligen bor där. Vi gick i alla fall en stund på gågatan i Benidorm och  avslutade med att titta en stund på havet som stormade rejält.benidrom playa levante resa utflykt väg torrevieja guadalest benidormcross guadalest

Radera eller redigera ett inlägg på Facebook

Ibland händer det att du skriver fel, stavar totalt fel eller råkar klicka på någon av de där GIF-bilderna som man absolut inte vill lägga in som svar på ett inlägg. Men det finns en lösning: Du kan antingen redigera ditt inlägg eller så helt ta bort det från flödet.

  1. Om det är ditt eget inlägg som du vill redigera eller ta bort. Detta är mitt inlägg som ett exempel. ändra redigera eller ta bort ett inlägg kommentar på facebook
  2. Om du för musen till höger om texten kommer det att dyka upp tre små prickar. Klicka på dessa. Du kommer att få fram olika menyer beroende på om det är ditt inlägg eller om du bara skrivit en kommentar. Om du har skrivit en kommentar, så ser det ut så här:ändra redigera eller ta bort ett inlägg kommentar på facebookÄr det ditt inlägg ser det ut så här:ändra redigera eller ta bort ett inlägg kommentar på facebook
  3. Klicka på “Redigera inlägg” eller “Ta bort inlägg”, beroende på vad du vill göra.

Följa ett inlägg på Facebook

Tycker du också det är tråkigt när en Facebook-tråd mest består av folk som skriver “Följer”, “f”,  “…” eller någon annan markering för att visa att de vill ha aviseringar om det som händer i tråden? Eller vill du följa en tråd men vet inte hur? Här är en beskrivning för hur du går tillväga för att följa en Facebook-tråd och få aviseringar när någon svarar på ditt eller andras inlägg i tråden.

  1. Detta är ett inlägg som jag har gjort i en Torrevieja-grupp. följa ett inlägg på facebook
  2. Säg att du vill följa det inlägget. Titta uppe till höger. Där finns en liten vinkel. Klicka på den.följa ett inlägg på facebook
  3. Du får då fram en meny. Där kan du bl.a. välja “Slå på aviseringar för det här inlägget. Om du väljer det så kommer du att få aviseringar så fort någon svarar på inlägget eller dina egna kommentarer.följa ett inlägg på facebook Slå på aviseringar för det här inlägget
  4. Aviseringarna kan du se under jordgloben i menyn uppe till höger. följa ett inlägg på facebookKlicka på den så ser du de senaste händelserna.följa ett inlägg på facebook

Om du vill stänga av aviseringarna, så upprepar du samma sak igen:
Klicka på den lilla vinkeln och väljer “Stäng av aviseringar för det här inlägget”. följa ett inlägg på facebook stäng av aviseringar för det här inlägget

Spela blockflöjt – visst kan vuxna också göra det

altblockflöjt alto recorder treble altbockflöten blockflöten blockflöjt bok kurs grund fortsättningTänk att det inte fanns sådant här på “min” tid! En blockflöjtskola som du helt kan följa på egen hand.  Även en medelålders tant kan väl få öva upp sin färdighet på blockflöjt? Jag hör hur någon därute säger: “Men varför blockflöjt? Det mest gnälliga och tråkiga instrumentet som uppfunnits! En blockflöjt är inget instrument utan en leksak.” Därför att det inte alls är gällt utan kan du spela på det så har blockflöjten ett oerhört vackert och klangfullt ljud. De billiga plastflöjterna du kan köpa är nog mer en leksak än ett instrument, men lägg på någon 100-lapp för den minst flöjten och du får ett bra instrument att spela på. De är lätta att transportera och ta med i packningen.

Efter att de gamla blockflöjterna mest fått ligga och vila de senaste åren, med enstaka avbrott bara för att testa att jag fortfarande kommer ihåg alla grundgrepp, så bestämde jag mig för att nu är det dags att satsa ordentligt. Istället för de gamla ostämda träflöjterna så har jag köpt nya plastblockflöjter. De kostar inte mycket men har ändå en fin ton. Plasten gör dem också väldigt lättskötta. Både Yamahas och Aulos flöjter låter bra och är lätta att spela på.

Ett bra sätt för att träna upp gammal kunskap igen är genom att följa en grundkurs från början till slut, så att du inte missar viktiga grundläggande saker. Det är lätt att börja slarva när ingen dubbelkollar dig. Att lära sig spela ett instrument är hård träning och en lärobok tvingar dit att gå igenom även svårare övningar som t.ex. snabbare låtar istället för att göra som jag brukar göra: Spela en långsam ballad som inte bjuder på några utmaningar. Att sitta själv är dock svårt, då jag inte alltid hör hur musiken är tänkt att låta. Jag kan läsa noter, men det är inte samma sak som att få spela med komp där musiken är “på riktigt”.

Jag har ett tag följt Sarah Jeffery från Team Recorder: “Hi, I’m Sarah and I’m a Recorder Player!” på YouTube (jag blir glad redan när jag hör hennes inledningsfras). Det finns hur mycket inspirerande material där som helst! En bok hon föreslog för vuxna nybörjare var “Altblockflötenreise” som kan köpas från t.ex. Amazon.De. Den finns i tre band och alla kommer med 3 CD-skivor. Varje stycke i boken kommer med 2-4 olika inspelningar med komp och med eller utan blockflöjt: Den första i långsamt tempo, den andra/tredje i rätt/snabbt tempo och en sista version i snabbt tempo med bara komp. Du får en helt annan uppfattning om hur det “borde” låta och det är inspirerande att känna det som att du spelar med i en grupp, fast du bara sitter hemma i ditt vardagsrum. Det är så roligt!
tenorblockflöjt sopranblockflöjt altblockflöjt alto soprano tenor recorder

Jag har valt att satsa på altblockflöjten eftersom det är den ursprungliga flöjten som användes mest och som den ursprungliga barockmusiken är skriven för. Både sopran och tenor är stämda i C, så deras grepp är exakt likadana. Altblockflöjten är stämd i F, så där motsvaras det grepp som ger ett C på sopran/tenor istället ett F.  Sopranblockflöjt är den som känns enklast att spela på eftersom stämningen i C gör att den mer följer musik som är gjord att sjungas och den är lättblåst. Altblockflöjten har däremot en betydligt mjukare och dovare ton och är behagligare för örat. Tenor är ännu mjukare och dovare, men jag har svårt att nå alla hål med mina fingrar. Jag har testat två modeller: En med en extra klaff för att lättare nå sista hålet och en utan klaffar. Konstigt nog så når jag hålen bäst på min Aulos 211A Robin series (utan klaff), men det flyter inte och jag har ibland svårt att få luften att räcka till. Därför känns altblockflöjten som det bästa valet. Jag funderar på att köpa även en basblockflöjt, för att ha alla varianter, men jag har svårt att tro att jag orkar blåsa in tillräckligt mycket luft in i det stora instrumentet.

Varför då ens försöka förfina sina blockflöjtstalanger? Är du vuxen så finns det få sammanhang där du kan få dela med dig av ditt musicerande. Det finns inga skolorkestrar, skolkonserter eller någon som tycker det är charmigt om du “spelar lite för våra gäster”. Det finns ingen som kommer att fråga efter dina kunskaper och be dig spela. Det är dock en tillfredsställelse att höra vackra toner som man själv har åstadkommit och tillsammans med de nya möjligheterna med komp på CD-skivor så kommer du i alla fall att kunna känna dig som en del av en ensemble. Spela, blunda och låtsas att du sitter mitt i en orkester.  Applådera sedan dig själv, för att du är duktig och faktiskt kan!