Ibland känns shoppingen lyckad

Jag och maken hade vägarna förbi Coop Forum idag, så vi gick in för att titta om de hade någon mellanstor resväska, då hjulen på min gamla håller på att ge upp. Vi hittar då en knallgul (bra färg som sticker ut på bagagebandet!) och dessutom till halva ordinarie priset. Självklart köpte vi den. Vi konstaterade också att hur resväskor mäts i centimeter varierar mellan tillverkare och vissa mäter inklusive hjulen och andra exklusive hjulen. Tänk så barnsligt glad man blir när man känner att man gör ett riktigt fynd.

På vägen ut genom kassorna frågar jag om vi inte ska köpa något lite extra gott till ikväll. Kanske för att det just framför kassorna finns massor med sockerfritt godis, och då menar jag massor i både förpackat och i lösvikt. Efter att ha stått en stund och funderat, lockats av de många goda smakerna men läst innehållsförteckningen och antal kalorier, så traskar vi istället iväg och köper färdiggrillad kyckling. Visserligen säger viktväktarna att grillad kyckling ger några smartpoints, men nog känns det bra mycket nyttigare med kyckling än att äta en massa kemikalier som smakar hallon, lakrits eller choklad. Stolt över att sockersuget inte tog över, utan att jag själv kunde välja något annat. Det kändes väldigt roligt och stolt över mig själv när vi passerade kassan.

Jag börjar nog äntligen förstå vad viktväktarna menar, då de pratar om “smarta val”.

Dessutom så hade vågen efter att ha stått nästan still i ett par veckor gjort ett rejält hopp nedåt de senaste dagarna. Jag är så glad, varje gång jag får bekräftelse på att mitt hårda jobb faktiskt lönar sig.

Speciellt stolt över att ha stått emot sockersuget är jag efter att ha genomlidit i princip ett helt dygn med rejält fysisk längtan efter socker denna vecka. Det var Halloween i torsdags och vi fick besök av grannskapets utklädda barn. Som vanligt hade vi glömt bort att förbereda oss för denna godisutdelning, så vi letade i skåpet och där hittade vi Jelly Beans. Under min cellgiftsbehandling var periodvis just Jelly Beans det enda jag fick i mig, så det fanns alltid en reservpåse hemma. Allt delades inte ut de små skeletten och Drakulas som dök upp under kvällen, så påsarna stod där på köksbordet och varje gång jag gick förbi så fullkomligt skrek kroppen och längtade efter att få äta upp dessa sockersöta sockerstinna underbart goda små godisar. För att få någon sorts slut på plågan, så ställde jag in påsarna utom synhåll i skafferiet. Det fysiska suget satt dock fortfarande kvar och det var nästan obehagligt hur hårt sockersuget drog och vilken kraft det hade. Jag red dock ut stormen och cirka ett dygn senare kände jag mig normal igen och hade inte längre någon sorts längtan efter godis. Att ha tagit bara en eller två hade inte hjälpt, då jag längtade efter att få den där riktiga sockerkicken, som en rejäl dos godis ger.

Sockerfritt gelégodis – recept

viktväktarna godis geléhallon geléhjärtan sockerfritt

Godis som är helt sockerfri, glutenfritt och fettfritt och som ger 0 smartpoins hos viktväktarna, finns det? Jajamensan. Jag gjorde några som ser ut som och smakar så likt geléhallon du överhuvudtaget kan komma. Enkelt och snabbt recept till råga på allt.

1 dl fun light jordgubb
1 dl vatten
2 msk gelatinpulver (eller 4 gelatinblad)

Koka ihop allt tills gelatinpulvret är väl upplöst, vilket inte tar lång tid. Se till att röra om också, så att inga klumpar är kvar.
Häll sedan upp gelén i små formar. Här kom min kastrull med hällpip till väldigt bra användning.
Jag använder mig av IKEAS chokladformar som är gjorda i silikon och med både rund- och hjärtform.
Ställ in i kylen så att gelén får stelna.
Tryck ut godiset ur silikonformen och ät dina geléhjärtan och njut.

Mörka bönbröd

bönbröd bönbullar bröd viktväktarna fralla frallor bönor ww mörka grova

Även jag saknar brödet i viktväktarmenyn. Visst, du kan äta tunt hårdbröd typ Wasa Delikatess, som inte ger speciellt många smartpoints. När det gäller mjukbröd så är t.ex. Levain-bröd låga i smartpoints (pga surdegen). Men oavsett vilket vanligt bröd jag än väljer, så drar det snabbt iväg med smartpoints när jag lägger till något pålägg också. Jag har bytt ut lättmargarin mot lätt mjukost, men trots det så drar en macka rejält på dagens budget.

Jag har fnissat lite i smyg åt kreativiteten när det gäller den fria viktväktarmaten, men nu är längtan efter vanligt bröd som inte gröper för stor hål i dagsbudgeten alldeles för stor, för att inte även jag ska börja baka bönbröd. Och så gott det blev! Smakar så nära helt vanligt bröd man kan komma.

Jag hade inga vita bönor hemma, så jag tog en burk blandade bönor istället och jag tycker nog att resultatet ser ännu mer tilltalande ut: Mer som fullkornsbröd än vitt bröd. Jag är rätt övertygad att du kan blanda ner i princip vilka bönor som helst som du har hemma. Jag har även sett recept med finrivna morötter, så det är fritt att experimentera. Min nästa variant kommer att bli med bananer, för att få mer som kaffebröd och muffins. Älskar känslan av att få äta bröd igen utan att ha dåligt samvete för alla smartpoints. Och supersnabbt att göra också.

Jag gjorde så här:

Mörka bönbröd

8 stycken

1 paket blandade bönor (väl sköljda och väl avrunna)
3 ägg
2 rågade matskedar fiberhusk
2 matskedar Canderel (sötningsmedel i ströform)
2 tsk bakpulver

1 kryddmått salt
1,5 msk äppelcidervinäger

Blanda alla ingredienser och mixa väl till en kladdig smet.
Låt smeten stå en stund så att fiberhusken får svälla ordentligt.
Klicka ut smeten på bakplåtspapper och forma till bullar med handen.
Grädda i 200 grader i 25 minuter.

Bananomelett / Bananpannkaka i micro

Spisen var upptagen av vår slökokare som sakta ordnar kvällens middag, så jag behövde hitta ett annat sätt att göra mina bananpannkakor. Micron är min räddning och jag tänker att det borde fungera att tänka mer omelett är pannkaka. Jag vispade ihop en smet och lade den i omelett-formen från Tupperware. Jag har provat en gång tidigare att göra samma sak och att lägga på locket, men då stannar alldeles för mycket vätska kvar i formen och det blev bara svampigt. Så jag använder idag enbart den undre delen.

Det fina med bananpannkakor (och i detta fall bananomelett) är att det spelar nästan ingen roll vad du blandar ner, så länge det finns tillräckligt med ägg som binder ihop och ger stadga.

Idag gjorde jag så här:

1 banan
3 ägg
2 msk minikeso
1 tsk fiberhusk
En dutt äkta vaniljpulver
1 tsk bakpulver

Jag börjar med att mosa bananen med en gaffel.
Sedan i med resten och vispa med en gaffel till en slät smet.
Häll smeten i microformen. Denna form har en midja på mitten, vilket ger en jämnare gräddning i micron.

Jag gräddar 4 minuter på halv fart.

Lite ekologiskt blåbärssylt till det, så blir det en perfekt söndagsbrunch.

Vilken viljestyrka vi besitter!

Konstaterade i morse att vi som går på diet, typ viktväktarna, verkligen är mentalt starka.

Ofta så får du höra (uttalat eller underförstått) att är du överviktig, så är du troligen det pga av att du är lat, vek och kanske också lite dum i huvudet. För annars hade du ju aldrig dragit på dig den där övervikten. Jag är varken lat eller dum, men min aptitkontroll och förbränning har däremot mycket att önska och borde fungerat på ett bra mycket effektivare sätt.

Så i morse när hungern gjorde sig påmind, jag vaknar utsvulten och inser att det bara är en mager frukost med kokta ägg som väntar på mig. Jag inser att detta ännu kommer att bli en dag då jag kommer att känna mig hungrig och dessutom ska stå emot allt sug när kollegorna sitter bredvid med bullar och sommarens sista glassar, så här en fredag. Då slår det mig plötsligt hur stark jag är. Hur starka alla vi som kämpar med vikten är. Vilken otrolig vilja vi besitter! Vad duktiga vi är!

Så alla ni som kämpar på: Inse vilken viljestyrka vi alla besitter!

Virkad grytlapp, disktrasa, handduk

Jag älskar det här mönstret. Det är enkelt att virka (1 fm, 2 st). Det fyller bra och det ser bra mycket mer avancerat ut än vad det egentligen är. Mönstret fungerar dessutom alldeles utmärkt till att göra grytlappar, disktrasor eller handdukar av.

De rosa grytlapparna gjorde jag i dubbelt Mandarin Petit och den matchande kökshandduken är gjord i enkelt Mandarin Petit. Allt garn självklart från Perssons Garn i Umeå. Den turkosfärgade är gjort i Mandarin Grande.

Mönstret är enkelt:

Lägg upp antal maskor som är delbart i 3 + 1.

Varv 1:
2 stolpar i 4:e lm.
* Hoppa över 2 m. 1 fastmaska och 2 stolpar i samma maska.* Fortsätt så resten av varvet.

Varv 2 och framåt:
Vänd med 3 luftmaskor. 2 stolpar i den första fastmaskan.
* 1 fastmaska och 2 stolpar nästa fastmaska. * som upprepas varvet ut.
Avsluta med en fastmaska om de tre luftmaskorna (jag tycker kanterna blir snyggast så).

Om du vill kan du avsluta med ett varv med fastmaskor runt kanten. Vill du ha en ögla virkar du lagom antal luftmaskor i något av hörnen. Jag förstärkte hängaren med en rad fasta maskor på grytlapparna.

Beskrivning med bilder

Lägg upp antal maskor som är delbart i 3 + 1. Det är 25 maskor på bilden.

Varv 1:
2 stolpar i 4:e lm.

  • Hoppa över 2 m. 1 fastmaska och 2 stolpar i samma maska.*
    Fortsätt så resten av varvet.

Första varvet är nu klart.

Varv 2 och framåt:
Vänd med 3 luftmaskor.

2 stolpar i den första fastmaskan.


* 1 fastmaska och 2 stolpar nästa fastmaska. * som upprepas varvet ut.


Avsluta med en fastmaska om de tre luftmaskorna (jag tycker kanterna blir snyggast så).

Milstolpar och målbilder

handla kläder på primark viktväktarna

Vi har alla olika milstolpar och målbilder för vår viktminskning.

Mina milstolpar är varje gång jag passerat 5 kg. Om jag kan fortsätta att vara lika duktig, så bör jag passera en sådan varje måndag.

Min målbild borde handla om att orka ta långa promenader igen och visst är det något som jag längtar efter. Det jag allra mest längtar efter är dock att få handla kläder i vanliga affärer igen. Tänk att kunna gå på Primark och helt hejdlöst kunna lasta ner billiga kläder i kundkorgen.

Som vuxen och normalviktig har jag aldrig kommit lägre än XL. Som vuxen och överviktig behöver jag betydligt större storlekar och det är helt meningslöst att gå in på en vanlig klädaffär. Tack och lov säger jag för Cellbes, BonPrix och Ellos som försett mig med kläder trots min vikt. Det är dock sällan billigt.

Så Primark håll ut – nästa sommar hoppas jag kunna komma och shoppa loss!

Bananpannkaka till frukost

bananpannkaka recept vv ww viktväktarna weight watchers frukost brunch

Jag älskar de få helgmorgnar då jag vaknar upp och känner mig utsövd. Det händer inte ofta, så bäst att omfamna tillfället. Idag är en sådan dag och då gör jag gärna en lagad frukost. Bananpannkakor är en stomme i viktväktarkosten känns det som. Dels så är det extremt lite smartpoints, de är rejält mättande, jättegoda och du kan dessutom lägga i lite av vad du har hemma i kylskåpet. Idag hade jag i en rejäl matsked med minikeso i mina, eftersom kesoburken stod där och såg ledsen ut för att den inte blivit uppäten (jag testade minikeso istället för vanlig keso, men tycker att minivarianten smakar mest bara salt och inte är någon god alls). I bananpannkakan så passade minikeson däremot perfekt som extra fyllnad. Andra ser jag har i olika sorters proteinpulver.

Grundreceptet som jag använder är:

1 banan
2 ägg
1 tsk fiberhusk
En dutt äkta vaniljpulver
1 tsk bakpulver

Jag börjar med att mixa bananen med handmixern.
Sedan i med resten och mixa till en slät smet.
Smeten får stå och svälla lite under tiden att stekpannan blir varm.
Jag lägger i lite flytande margarin i stekpannan.
Eftersom jag tillhör den lata sortens människor så häller jag i hela smeten på en gång och sedan får bananpannkakan stå och stelna på mellanstark värme, tills den går att vända och steka på andra sidan. (Visst ser det tjusigare ut att steka små plättar i amerikansk stil, men nu kan jag lämna pannkakan ensam några minuter under tiden jag fixar kaffet).

Idag stekte jag också skivad kalkon till och det är finstrimlat äpple på toppen.
En riktig lyxfrukost!

Köttfärssås i slow cooker

slowcooker slow cook köttfärssås hoasinsås bönor linser recept ingredienser

Bara för att jag läst på flera ställen att det är svårt att få till köttfärssås i en slow cooker (slökokare) så är jag ju tvungen att prova. Många säger att det inte blir köttfärssås utan istället sås med köttfärsklumpar. Hur svårt kan det vara liksom? Mina köttbullar håller ju knappt ihop ibland utan blir bara smulor, så nog ska det gå att fixa en smulig köttfärssås också. Vi gillar en köttfärssås med smak av hoasinsås, så jag gjorde en variant på detta. Jag sov länge idag då det är lördag, så det blev lagom att göra iordning kokaren efter (lång)frukost, sedan åka iväg för att göra allt som skulle göras idag och sedan komma hem till färdig och god mat.

600 gram köttfärs
2 paket krossade tomater
1 paket borlottibönor (färdigkokta)
1 paket gröna linser (färdigkokta)
3 skalade grovrivna morötter
1 fint hackad lök
2 msk tomatpuré
8 msk hoasinsås
Salt & peppar

Jag blandade ner allt utom köttfärsen i min slow cooker. Jag har bara en 3,5 liters gryta och hade den varit större hade jag ökat på mängden bönor och linser. Nu rymdes allt precis lagom i grytan.
Sedan smulade jag ner köttfärsen och rörde om ordentligt.
Grytan fick sedan stå på i 5 timmar på låg värme (hade kunnat få stå en timme till).

Resultatet blev en riktigt god köttfärssås, precis som den ska vara. Det fanns inga klumpar utan köttfärsen var helt blandad med övriga ingredienser. Maken åt ris till, men jag åt bara grytan. Det blev rejält med mat över och till flera matlådor den kommande veckan.

Jag insåg alldeles för sent att jag borde tagit ett sådant där tjusigt foto på alla ingående ingredienser också. När jag väl tänkte det låg det öppnade förpackningar i diskhon, så något tjusigt kort blev det inte.

slowcooker slow cook köttfärssås hoasinsås bönor linser recept ingredienser

Jag måste bara få säga att jag älskar min slow cooker. Matlagning helt på mitt sätt. Jag behöver inte tillsätta fett, så maten blir viktväktarvänlig också. Vätskan som bildas under kokning gör maten saftig och ibland kanske med väl mycket vätska, men det går att hälla bort eller göra god sås på.

-10 kg

ww vv frukost breakfast weigh watchers viktväktarna

Dagens WW-frukost! Solen skiner och det är tillräckligt varmt även här uppe i Norrland att sitte ute och äta.

Förra måndagen passerade jag minus 10 kg från all-time-high-vikt. Så skönt! 10 kg känns verkligen som en riktig milstolpe. Men det har definitivt inte varit utan vånda och uppoffringar. Jag insåg också i morse att jag är exakt på den plats jag var förra hösten. Den hösten jag på egen hand hade börjat hålla igen på maten och börjat gå ner i vikt. Den hösten innan jag opererades och blev soffbunden i månader framöver. Den hösten där livets skörhet uppenbarades i alla sin tydlighet.

“Kan jag inte bara få en paus från detta! Jag vill slippa tänka på mat, mat, mat hela tiden!” var min första tanke denna lördagmorgon. Sedan inser jag faktumet ovan: Att jag bara var tillbaka till förra hösten och att jag fortfarande har en rejält lång väg kvar att gå. Jag suckade rejält för mig själv i det ögonblicket.

Efter att ha fått ett slag i huvudet av verklighetens hårda hammare, drog jag mig upp ur sängen, hoppade in i duschen och gjorde efter det en korrekt viktväktarfrukost. Hackade också banan, äpple och melon till en fruktsallad att ha med på dagens kalas, utifall det bara finns tårta att äta. Startade sedan slow cookern med kvällens middag. Mat, mat, mat… Men jag kämpar på!

(Men snälle maken städade bilen åt mig under tiden jag förberedde middagen, så det är inte så synd om mig)

Det är ju bara att äta lite mindre – not!

perssons garn mandarin petit rosa fleek naglar

Dagen började rätt tufft men slutade bra ändå.
I morse vid frukostbordet så kände jag mig så deppad och tänkte bara att jag orkar inte hålla på med all matplanering: Vad ska jag äta till lunch? Vad ska vi äta till middag? Vad ska jag äta på samlingen i morgon kväll? Finns det tillräckligt med frukt till fikat på jobbet eller måste jag ta med? Det känns som att hela min vardag just nu kretsar kring mat, mat, mat…. Det räcker inte nu med veckoplanering utan allt ätande ska planeras – hela tiden. Det hör nog till också att jag blir allmänt låg pga frånvaron av snabba kolhydrater. Jag får inte den där snabba belöningen just nu utav något sött då och då, och det märks. Jag hoppas kroppen vänjer sig, för det känns rätt slitsamt just nu. Att gå ner i vikt är inte någon enkel resa. Kroppen strävar alltid emot och har mycket lättare att samla på sig kilon än att släppa iväg dem. Det handlar långt ifrån om att “bara” äta mindre.

Någon sa att jag inte skulle vara så “hård mot mig själv”, men samtidigt så vill jag ju att detta med Viktväktarn ska fungera. Jag rör ogärna veckobonusen, men börjar fundera på om jag nog kanske skulle börja med det.

Till lunchen gav jag i alla fall efter och följde kollegorna på Kina-restaurang. Jag var inte speciellt svårövertalad. Jag åt av kycklinggrytorna och biffgrytorna och bokförde det som “Generell restaurangmat, biff med bambuskott (utan nudlar eller ris), så tror inte jag fuskat bort något.

Men nu har jag nyfixade naglar och får sitta och virka med garn från Perssons garn (Mandarin Petit är ett helt underbart mjukt bomullsgarn). Inte så dumt ändå.

I morgon är en annan dag…

WW – Viktväktarna vs. LCHF och lågt GI

Som före detta inbiten lowcarb-människa så kan jag inte låta bli att jämföra de olika dieterna. För det handlar om dieter. Det är en diet om du begränsar ditt kostintag på något sätt: Antingen genom att begränsa antalet kalorier, kolhydrater eller håller dig till mat med en viss GI-nivå eller bestämmer dig för hur många smartpoints du får äta. På något sätt så begränsas ditt totala intag och på något sätt måste du begränsa hur mycket av olika födoämnen du får äta. Vi vet alla hur det gått då vi valt helt på egen hand vad vi velat äta och låtit hungern och sockersuget styra våra matvanor. I alla fall jag lägger på mig vikt snabbare än snabbast. Det räcker att promenera förbi en pizzeria så visar vågen plus 5 kilo.

Jag bestämde mig i alla fall i somras för att hoppa på WW-Viktväktarna och det tog ett tag innan jag fick grepp om deras program. Det fanns inte så många exempel på hur en dag skulle fungera och jag kände mig utkastad i ett nytt matlandskap utan mer än en översiktskarta. Efter att tag så har kosten satt sig och jag har en rätt god uppfattning om hur en dag ska vara för att jag ska hålla mig inom min “smarta zon”, dvs äta lagom mycket. Det är dock ett nytt sätt att tänka för mig där maten värderas utifrån hur många smartpoints den innehåller.

I grunden så är Viktväktarnas nya Flex-program otroligt enkelt i sitt upplägg. Det finns massor med mat som har 0 smartpoints (som grönsaker, frukt, ägg, fisk, kyckling, bönor och linser). All övrig mat har getts smartpoints utifrån dess sammansättning. Just konceptet med 0-points-mat gör att du inte alltid behöver hålla på att räkna precis allt hela tiden och är du hungrig så kan du faktiskt äta en banan och lindra även sockersuget. Du får ett visst antal smartpoints tilldelade till dig för varje dag, sedan är det veckobonus och aktivitetsbonus och ev. oanvända smartpoints som tillkommer. Har du en rejäl övervikt kommer du att tycka att du har mycket smartpoints att fördela under dagen (om du väljer vettig mat). Efter hand så kommer dock antalet givna smartpoints att minska i och med att du tappar kilon.

Programmet är definitivt inspirerat av GI-tänket och med fokus på att hålla nere kalorierna genom att reducera det mättade fettet och de snabba kolhydraterna. Det gör ändå att det går att äta en normal måltid till vettigt antal smartpoints om du tänker igenom vad du lägger på tallriken. Kosten är inte helt olikt det jag tänker är GI-kost, där du ska äta mycket långsamma kolhydrater. Det är underbart att kunna äta frukt och jag älskar grönsaker, linser och bönor, så detta stämmer väl för mig. Däremot är allt med fett riktigt dyrt i smartpoints och detsamma gäller bröd. Smartpoints-beräkningen är inte alltid helt logisk och vissa matvaror känns ibland onödigt dyra i den dagliga budgeten. Jag gissar att den ibland onödigt tuffa kostnaden för t.ex. grovt bröd är med tanke på att det finns så pass många fria saker att äta. Du kommer enkelt att kunna överäta om du inte rejält begränsar de livsmedel som ger smartpoints.

Jag ser också att de fria livsmedlena utnyttjas maximalt bland ww-anhängarna: Det bakas bröd och görs pajdegar på bönor t.ex. Bananer och ägg är basen i många bakrecept. Kreativiteten är stor! Jag säger inte att det är fel, men tror inte fenomenet med bönbröd uppstått om inte bönor stått på 0-listan. Detsamma gäller användningen av proteinpulver (gärna kasein) och andra proteinrika produkter. Vi får se hur länge jag själv håller emot, men just nu känner jag att jag vill äta en så naturlig kost som möjligt och inte protein-dopa mig, även om det handlar om att bli mätt på väldigt få smartpoints på ett snabbt vis. Jag letar dock efter några smartpoints-snåla proteinbarer, eftersom är den enda typen av mat som går att ha med som reservmat i väskan.

Du som byter från LCHF till kommer att få byta världsbild helt och hållet. Nu är fett ett big no-no och du kan återigen frossa i frukt och grönt. Jag tycker att maten med viktväktarna är mer varierad och ser godare ut på tallriken, då du kan ösa på med grönsaker. När det gäller lunch och middag, så är det bra mycket enklare med WW eftersom du kan laga helt vanlig mat, byta ut grädde mot mini-grädde och lägga massor med grönsaker och en liten portion ris/pasta/potatis på tallriken och ändå äta en bra måltid. Däremot så saknar jag frukost med ägg och bacon eller kvällsfika med rejäla bitar av ost eller jordnötssmör. Jag känner dock att ww-kosten är mjukare för kroppen och magen. Mot slutet av min lowcarb-tid så kände jag att kroppen reagerade och jag upplevde att jag drog på mig mycket vätska och att magen nästan inte orkade med den kompakta kosten; men det är min personliga upplevelse.

Det svåraste med att hålla en diet är att vara ute i sociala sammanhang, tycker jag. Jag håller redan på att våndas kring mina många resor. Även om Viktväktarna till en början ter sig som bra mycket mer normal kost än LCHF, så är det ändå en tydlig diet med tydliga regler och där fett ska undvikas. Titta dig runt på en konferensmiddag eller lunchbuffe, så är det inte alltid enkelt att plocka ihop t.ex. ren kyckling tillsammans med linser och grönsaker som inte är indränkta i olja. Det var motsvarande då jag åt LCHF; att jag ofta fick gå hungrig då jag inte blev mätt på den icke-kolhydratmat jag kunde äta på tallriken. Till stor del är det samma typ av reservmat som du får ta med dig om du har möjlighet: Ägg och sockerfria bars. Med Viktväktarna kan du i alla fall – tack och lov – även ta med dig frukt. Däremot så är nötter dyra i smartpoints, vilket jag i princip alltid gick omkring med förut i väskan. Går du på en diet så är det ett evigt planerande, vilket gör mig väldigt less ibland. Det känns som att allt kretsar runt mat, mat, mat…

Det känns som att det är en viss konkurrens mellan olika dieter och att störst konkurrens finns det mellan Viktväktarna och LCHF. Egentligen så spelar det ingen roll vilken diet du väljer om du vill gå ner i vikt, så länge du väljer en diet och håller dig strikt till just det konceptet. Både Viktväktarna och LCHF kan visa på goda exempel på folk som har gått ner i vikt och på sådana som håller den nya vikten i åratal. Men bägge kan också visa på sådana som måste göra omstarter, då de gått upp lika mycket igen. Det svåra är inte att gå ner i vikt (även om det känns som att jag kämpar mest då), utan det svåra är att hålla den nya vikten. Där tror jag Viktväktarna vinner då kosten trots allt är mer lik en vanlig tallriksmodell, än den i många fall extrema LCHF-dieten. Tyvärr är det så att vi som är överviktiga är det hela våra liv och vi kommer alltid att gå på någon sorts diet om vi inte vill gå upp i vikt. Hade vi alla haft en fungerande aptitkontroll, saknat sockersug, inte längtat efter den belöning som trots allt socker ger till hjärnan, en rejäl förbränning och en kroppskonstitution som gjorde att vi alla sprang något maraton då och då, så skulle varken Viktväktarna eller LCHF behövas.

Viktväktarnas program verkar faktiskt fungera även på mig. Jag tycker jag äter ägg och äpplen hela dagarna, men jag går ner i vikt. Nu i början i en rasande takt, vilket känns motiverande och inspirerande!

Slow cooker – slökokare

crockpot crock pot slowcooker slow cooker slökokare russell hobbs

Jag har alltid gillat att laga mat i lergryta, men lergrytan har stått oanvänd de senaste åren. Det är helt enkelt för besvärligt; så ramlar jag över “slow cookern” eller det försvenskade ordet “slökokare”, som enkelt förklarat är en elektrisk legryta. Du gör precis på samma sätt: Lägger in allt du vill steka/koka (kött, grönsaker, rotfrukter och kryddor) och låter sedan kokaren stå på tills maten är färdig. Oftast handlar det om 4-8 timmar beroende på vad du lagar och vilken värme du slagit på. Detta känns som ett perfekt komplement till min Viktväktarkost, då jag inte behöver tillsätta något som helst extra fett – precis som i lergrytan.

Den jag köpte är en enkel manuell modell, där du bara kan välja om du vill ha låg eller hög värme. Vill du övergå till varmhållning, så måste du själv slå över den till varmhållningsläget. Maten vi har gjort ska ändå koka så pass länge att någon timme hit eller dit inte gör något i praktiken, så hittills har det gått bra utan timer. Innergrytan är i metall med någon sorts non-stick-beläggning vilket gör att innergrytan kan användas på spisen om du vill bryna något innan du sätter igång själva kokaren. Märket är Russel Hobbs och jag hittade den på REA på ICA Maxi för 349 kr. Jag hade först tänkt att köpa en dyrare, men eftersom jag var osäker på hur en slökokare fungerade i praktiken och för oss, så ville jag testa med en billigare variant. Dessutom så var den modell jag tänkt köpa hur tung som helst! Jag orkade knappt lyfta ner den från butikshyllan. Crockpot används ofta som synonym till slow cooker och det är ett varumärke som säljer flera olika sorters “kokare”.

Något jag inte alls tänkte på då jag plockade ner vår slow cooker i varukorgen var att den även går att använda på spisen, då innerkärlet är av metall och plant som en vanlig kastrull. Bra om jag vill bryna kött eller grönsaker innan jag sätter igång med kokandet och vill slippa smutsa ner ytterligare ett kärl. Smakerna stannar dessutom kvar i grytan. Jag var mest glad att jag hittat en lätt kokare som är lätt att hantera. Det sägs att kokkärl i keramik ska ge ett jämnare och bättre resultat, då de är mer lika originalet lergryta att använda i ugnen.

Jag är väldigt förtjust i slökokaren efter första försöket. Vi testade med biff bourgougne som första rätt och lärde oss direkt att inte hälla i för mycket vätska. Jag trodde att allt behövde täckas, men svampen och köttet både krympte och avgav vätska, så grytan blev väl såsig denna premiär. Men så god! Smakerna kommer verkligen fram och köttet blir så mört.

Jag trodde att slökokaren skulle stå och småputtra, kanske stänka lite, avge massor med vattenånga och på något sätt märkas. Det gjorde den inte alls. Slow cookern stod helt tyst och stilla på bänken, tills det började dofta riktigt god mat i huset från den.

Jag hade också fått uppfattningen om att den storlek jag valde på 3,5 liter nätt och jämnt skulle rymma mat för 4 personer. Jag gjorde en gryta som gott och väl räckte till 6 personer och jag hade kunnat få ner mer mat: Antingen mer gryta eller potatis. Nu kokade vi potatisen på spisen istället.

Många kallar alla slökokare för crockpot, men Crockpot är en tillverkare av slow cookers bara och ingen speciell modell.

Att tänka på vid köp är:

  • Hur stor slow cooker behöver du? Det finns allt ifrån 1,5 liter till 7 liter. 3,5 liter brukar anges som en norm för 4 personer. Vill du göra saker som t.ex lasagne så behöver du kanske fundera på hur stor själva botten på kokkärlet är. Vi gör middagar för 6 normala portioner i vår 3,5 liters, men då blir det inte mycket över till matlådor. Ris eller potatis kokar vi på sidan om de gångerna. Till 4 personer får vi plats med allt i pottan: Kött, grönsaker och potatis eller pasta.
  • Vilket material vill du ha i kokkärlet? De flesta slow cookers har ett kokkärl i keramik (precis som i en lergryta alltså för jämn värmefördelning). En sådan slökokare blir därför väldigt tung att hantera, speciellt då den är full med mat men även otymplig att diska. Det finns dock de som har ett innerkärl i metall och med olika typer av beläggning.
  • Vill du kunna bryna köttet eller löken innan du sätter igång att koka? Då behöver du en innergryta som tål att användas på en vanlig spisplatta.
  • Behöver du en timer? En kokare som har timer går oftast automatiskt över till varmhållning. En manuell får du själv vrida om knappen på. Å andra sidan så kan du inte koppla in en manuell timer till en slökokare med en digital timer om du vill ha en fördröjd starttid (jag lämnar diskussionen om riskerna med bakterietillväxt till ett annat tillfälle). De saker vi kokat i grytan har ändå kokat så länge att en timme hit eller dit inte gör någon skillnad, så än så länge har vi klarat oss bara fint med en manuell kokare.
  • Vill du ha mer funktioner än bara slow cooking? Det finns alltifrån de enklaste modellerna (som jag har) till de som har massor med olika program och till och med tryckkokning.
  • Vill du kunna se maten utan att lyfta på locket? Det finns både slow cookers med glaslock eller solida lock. En slow cookers lock är inte på något sätt tätslutande, så locket är lätt att lyfta på. Jag tycker dock det är trevligt att kunna kika på maten utan att släppa ut värme eller vätska.
  • Något som ofta glöms bort är att grytan ska förvaras mellan användningarna. Den är så stor att du knappast vill ha den framme hela tiden. Vissa modeller är höga och smala, andra låga och breda och andra mer som en vanlig gryta eller en jättestor gryta.

När det gäller recept så finns det massor om du googlar på “crockpot recept” eller “slow cooker recept”. Du kan också använda dig av helt vanliga recept men köra dem längre bra i slow cookern. Här finns gott om utrymme för att vara kreativ och experimentera.

Detta är i alla fall matlagning helt i min stil!
Det blir perfekt att starta igång denna på morgonen och sedan komma hem till färdiglagad mat.

Vilket medlemsskap ska jag välja hos Viktväktarna?

Jag var hemskt rådvill vilket medlemsskap jag skulle välja hos Viktväktarna.

De har tre olika varianter:

  1. Coach + Digital – Du får tillgång till deras mobil-app och får gå på fysiska möten (workshops) och både väga dig och få coaching i verkliga livet.
  2. Online Coach + Digital – Du får tillgång till deras mobil-app och blir medlem i en Facebook-grupp där du har just din coach. Du får gå på digitala möten, lämnar din vikt till din coach via Messenger. Facebook-gruppen är alltså motsvarigheten till den fysiska work-shopen. Det sägs att du även ska få receptförslag för kommande vecka.
  3. Digital – Du får endast tillgång till materialet i deras mobil-app och du får i övrigt klara dig själv.

Jag kände absolut inte något behov av att försöka åka ner på sta’n en viss tid varje vecka, så alternativ 1 försvann direkt för mig. Jag tvekade mellan att ha en online coach eller sköta mig helt själv men lockades dels av de utlovade veckomatsedlarna och dels av att få hjälp av någon kunnig person, då jag ändå är ny på denna diet. Så jag valde alternativ nummer 2.

Jag hade knappt hunnit anmäla mig och starta igång appen förrän jag insåg att alternativ nummer 3 hade räckt gott och väl för mig. Appen är jättebra (och du kan givetvis också logga in via deras hemsida via din webbläsare också) och allt jag behövde finns där: Listorna på 0-pointsmat, recept och de 4 veckomenyer som cirkulerar runt (näpp – det fanns inga fler än så!). Jag är för självständig för att utmanas eller sporras av konstruerade veckoutmaningar och min vikt är det bara jag själv som kan påverka, så att rapportera in den är inte någon deal-breaker för mig.

Som komplement finns det flera olika Facebook-grupper att gå med i. Du kommer även åt en Community via appen om du gillar att läsa om andra viktväktare. Det finns Facebook-grupper för både betalande och icke-betalande medlemmar och det finns också de som har en hel del egentolkade inställningar till WW-programmet. Ta till dig de bra tips du får, men sålla hårt också bland både tips, recept och olika förhållningssätt. Det står rätt tydligt på VV egna hemsida hur du förväntas äta för bästa resultat och som alltid är det bäst att starta så. Förändringar åt ena eller andra hållet måste få komma efterhand.

Nu har jag i alla fall signat upp för 6 månader med Online Coach, så hoppas jag hittar något sätt att känna mervärde av detta. Appen (och hemsidan) är i alla fall riktigt, riktigt bra och det finns inga ursäkter för att inte registrera den mat jag äter.

Viktväktarna

Nu får väl alla som följt min blogg och mina hemsidor dåndimpen, men jag har börjat med Viktväktarna. Denna bland LCHF-folket så förhatliga organisation. Från början var LCHF lite av en maskrosrörelse där allt material delades fritt till de som ville ha, men jag vill nog säga att kommersialismens tänder rätt snabbt bet tag i även LCHF-rörelsen, som numera också kräver betalning för tjänster på nätet. Så betala, får du nog göra oavsett vilket viktminskningsprogram du följer.

Varför viktväktarna (WW)?

Ja, den uppenbara anledningen är väl att jag vill gå ner i vikt! Det senaste året har tagit hårt på mig. Jag har genomgått en bröstcancer-behandling med operation, cellgifter och strålning och den perioden har tagit hårt på mig. Tyvärr då inte så att jag saknat aptit och tappat i vikt (vilket sjukvården är noga med att man inte får göra) utan jag har varit soffbunden i radhuset och kortisonet har gett mig rejäl aptit. Nu är livet på väg att bli normalt igen och jag är tillbaka i den vanliga vardagen. Tyvärr då också med ett antal kilon mer på kroppen från en utgångsvikt som även den var alldeles för hög. Att jag blivit både rörligare och orkar mer mentalt, gjorde att jag bestämde mig för att det är dags att ta tjuren vid hornen och få tillbaka ett rörligt liv igen.

Förra hösten just innan operation försökte jag köra igång med LCHF igen, men det gick bara inte. Resten av familjen var minst sagt skeptiska och det var hopplöst att vara på resande fot och försöka få ihop det. Jag blir otroligt less på de eviga kokta äggen i väskan och jag kan bara inte gå hungrig. Jag blir på ett totalt uselt humör då hungern slår till. Jag måste ha en kost som fungerar i vardagen och där inte avsteg gör att jag nästan får börja om från början igen. Efter mina förra år med LCHF vänder det sig också numera i magen då jag tänker på att skära skivor av smör och fett på kött går varken att tugga eller svälja. Jag måste ha något som “mjukar” upp kosten och inte bara leva på fett och protein.

Jag fick tips om Viktväktarna och att de numera kör ett system som de kallar för WW Flex med smartpoints. Viktväktarna har ju under åren haft ett antal olika system för att hjälpa dig att välja rätt mat i rätt mängd och jag kan uppskatta att de inte är statiska i sitt synsätt utan försöker hitta nya hållbara vägar. Eftersom jag sett flera i min omgivning som lyckats bra den senaste tiden just med VV:s hjälp så hoppade jag på ett abonnemang.

Jag har kört i 3 veckor nu och ser att kosten fungerar. Så nu är det bara att hålla fokus.

Utflykt: The Titanic Experience – Alicante

titanic experience alicante utställning

Besök den, säger jag bara. Det är en helt fantastisk berättelse om det osänkbara skeppet Titanics uppgång och fall (eller rättare sagt sjunkning). The Titanic Experience är en utställning som åker runt i Europa och finns i Alicante mellan den 22:a maj och den 10:e november 2019. Detaljerad information om öppettider, biljettpriser etc finns här.

Vi bor i Torrevieja, så vi tar morgonbussen till Alicante från Torrevieja busstation. Att åka lokalt på Costa Blanca är ofta ett äventyr för sig och inget för de som blir irriterade om tidtabellerna inte hålls. Denna förmiddag var vi bara 20 minuter försenade från Torrevieja. Det är ingen idé att stressa upp sig, utan bara att inse att bussen går, då den går, om den går. Betalningssystemet på bussarna är inte heller speciellt utvecklat, vilket också bidrar att alla påstigningar tar lång tid. Du förväntas betala kontant på bussen och till chauffören. I vilket fall så kom vi oss iväg och vi var framme i Alicante strax före klockan 11. Utställningen öppnar klockan 11, så det var ändå väl tajmat.

titanic experience alicante utställning

Utställningen håller till 400 meter nordöst om busstationen och är utmärkt med stora skyltar, så följer du bara N-332 kan du inte missa den. Väl inne i utställningshallen så börjar du med att se på en film, som beskriver Titanics öde tillsammans med autentiska bilder. Ljudet är på spanska och texten på engelska. Efter det kliver du in i själva utställningslokalen där du får en “audio guide” på engelska. Denna ljudguide ger dig 1 timmes rundtur på klar och tydlig engelska och intressanta fakta i lagom takt. Jag tror att du som jag får tårar i ögonen då du står framför noterna till “Närmare Gud till dig” och hör musiken i hörlurarna. Gripande är också historien om Ida och Isidor Straus, där Isidor vägrade kliva på en livbåt så länge det fanns kvinnor och barn som inte fått plats. Då klev även Ida av livbåten och de bägge makarna lade sig med armarna om varandra och lugnt och stilla inväntade de en gemensam död. Saker som jag inte visste sedan förut var att den berömda filmen “Titanic” inte helt stämmer med verkligheten. Det var inga grindar som stängdes ner till 3:e klass. Titanics kapten fick flera varningar från andra fartyg i området om de hade flera stora isberg i sin närhet, men kaptenen valde ändå att köra så fort som vad fartyget bara höll för. Trots den höga farten så hann besättningen gira undan från isbergetoch undvek en frontalkrock, så jag kan inte låta bli att undra om inte övermodet att vinna en dagsresa i tid, var den egentliga orsaken till olyckan. Hade de hållit en normal fart i den svarta natten, så borde de ha hunnit gira undan.

Vårt besök på utställningen tar cirka 1,5 timme och då har vi inte stressat. Jag satt länge vid den stora modellen av Titanic, som var gjord som ett dockskåp med insyn i olika sorters rum på fartyget. Det är fascinerande att tänka sig hur livet ombord har varit och den synliga skillnaden mellan 1:a, 2:a och 3:e klass. Titanic var ett gigantiskt drömfartyg och fullt av lyx 1914 och hade det varit även om det hade byggts idag.

Efter avslutat besök tog vi en kort promenad runt stadsgatorna och konstaterade att Alicante är en riktig storstad. Det var skönt att få komma hem till Torrevieja som har ett helt annat tempo. Dessutom gick bussen i tid när vi åkte hem. En mycket trevlig utflykt!

Tips: Beställa paket till Spanien

Jag hör diverse historier om hur besvärligt det är att beställa saker när du befinner dig i Spanien. Hittills har jag testat tre varianter:

  1. Saker som kommer som vanliga brev: Läggs i postfacket precis som hemma.
  2. Saker som är för stora för att delas ut eller som är rekommenderade (“registered”): Hämtas ut på närmaste postkontor.
  3. Från Amazon.Es: Det snabbaste och enklaste sättet att beställa från Amzon är att beställa från deras spanska sajt och varor som hanteras av Amazon själva (“Vendido y enviado por Amazon”). Beställ sedan till någon av de pick-up points som finns angivna. Jag beställde från Amazon.Es på fredag morgon. Jag kunde sedan följa paketet hela vägen från Madrid till Torrevieja och kunde hämta paketet på måndag eftermiddag ett par 100 meter hemifrån. Kom bara ihåg att ta med passet då du hämtar ut paketet. Amazon är duktiga på att ange exakt hur många dagar en leverans ska ta.

Garmin Vívofit 4 – aktivitetsband

garmin vivofit 4 aktivitetsband weight watchers viktväktarna wearable smart watch band

Jag har fått en ny liten kompis på handleden: En Garmin Vivofit 4. Egentligen så tycker jag att dessa aktivitetsband är urfula, så har dragit mig länge för att köpa ett. Nu har jag gått med i Viktväktarna (vilket är en sak som kräver ett helt eget blogginlägg) och i och med det så känns det viktigt att registrera framför allt hur många steg jag tar varje dag. Dels för att knuffa mig själv i rätt riktning men också för att få extra aktivitetspoäng att kunna äta för.

Viktväktarna säger sig vara kompatibla, du får in data i deras egen WW-app från FitBit, Garmin och iWatch. Googling på nätet visade att även andra märken kan ibland synkroniseras med WW-appen, men inte alltid utan omvägar. Och oftast inte alls. Jag valde därför att botanisera bland just FitBit och Garmin, även om mitt absoluta favoritband hittills är mitt gamla Xiaomi MiBand.

Jag har ett antal smartklockor och band liggandes i byrålådan som antingen gått sönder, batterierna är slut eller där tillverkaren försvann (Pebble). Gemensamt med dem alla är att jag efter ett tag ledsnat på att släpa med mig ytterligare en laddare och att batteriet alltid tog slut vid fel tidpunkt. Jag är mycket ute på resande fot och i varje fall klockan på armen ska fungera utan avbrott.

Jag fastnar givetvis direkt för de snygga modellerna: FitBit Versa och Garmin Vívomove, men tänker att jag nog ändå bör göra upp en kravlista först:

  • Lång batteritid är viktigast.
  • Jag vill kunna mäta daglig aktivitet och sömn.
  • Jag har inget behov av pulsmätare.
  • Jag vill ha sömnmätning.
  • Jag har inget behov av smarta aviseringar i klockan (dvs få sms och Facebook Messenger skickade till klockan). Det gör mig bara stressad.
  • Visst är det kul om jag kan betala med klockan, men känns inte som ett avgörande krav.
  • Den ska vara tillräckligt snygg i alla fall.

Efter den listan så sållas alla snygga smarta klockor bort: En batteritid på 4-5 dagar i teorin är alltid kortare i praktiken och för kort för mig. Det finns dyrare klockor som har 2-3 veckor i batteritid, men jag känner inte att jag vill lägga ut så mycket pengar när jag inte kommer att använda ens en bråkdel av alla funktioner som de har.

Hittar då Garmin Vivofit 4 som har 1 års batteritid! Dessutom kan jag byta batterierna själv: Det är bara att skruva upp enheten och byta ut de två knapp-batterierna som sitter i den. Enheten är helt vattentät, så den går att simma med. Den synkroniserar med viktväktarnas app men vill jag ha mer info om hur jag gått eller motionerat på olika sätt, och även sovit, så finns allt detta i Garmins app. Den gör precis alla de saker som jag vill att ett aktivitetsband ska göra.

Den föregående modellen Garmin Vivofit 3 säljs fortfarande och då till halva priset jämfört med Vivofit 4. Den gamla modellen är något klumpigare och har en svartvit skärm. Kan man leva med att aktivitetsbandet höjer sig något mer på handleden, att armbandet har en knäppning i form av en spärrande knapp och inte tycker att en svartvit skärm är för tråkig, så är det ett mycket bra köp. Det är inga stora skillnader.

Så var det det där med snyggheten… Garmin Vívofit 4 finns i vitt, svart och någon sorts konstig grönspräcklig variant. För mina handleder finns dock bara den svarta att till gå (L). S/M finns i alla tre färgerna. Nu är ju armbandet enkelt att byta så, det ligger redan ett vitt och ett rosa på väg till mig i Posten.

Jag är så här efter några dagar riktigt nöjd med köpet och trodde nog inte att jag skulle gilla armbandet så mycket som jag faktiskt gör. Det ser inte alls lika klumpigt ut i verkligheten som på bild. Armbandet är bekvämt med ett helt vanligt spänne. Skärmen är alltid på och siffrorna lätta att läsa av. Vaknar jag på natten och vill veta vad klockan är slår jag på bakgrundsbelysningen och hela skärmen lyser upp. Garmins app är jättebra och det är roligt att följa vad jag gjort under hela dygnet. Sömnmätningen är förvånansvärt informativ, trots att ingen pulsmätning är involverad. Jag har simmat med klockan i havet utan problem. Jag är imponerad av hur mycket den lilla enheten på min handled lyckas mäta och få in i apparna på min mobiltelefon.

Virkad sommartopp i gult bomullsgarn

virkad gul topp rutor bomull

Jag lovade dottern i våras att hon skulle få en virkad sommartopp, men det dröjde ända tills juli innan den var klar. Det var mer jobb än jag hade trott: Först ville jag hitta en ruta som var både vacker och rolig att virka, sedan var det alla trådar som skulle fästas. Men till slut blev den klar.

Garnet är DROPS ♥ You #7 och virknål 2,5. Rutan jag till slut föll för efter att ha provvirkat ett antal olika modeller är den som används i denna topp från Redheart.

Nuvo tvärflöjt

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon

Inför varje semester tror jag alltid att jag ska får massor med tid över och hinna både handarbeta, skriva och spela på diverse instrument. Denna förberedelse inför semester skiljer sig inte åt från övriga år och i år så blir det fokus på att fräscha upp flöjtkunskaperna.

Jag har redan en komplett uppsättning blockflöjter (sopran, alt och tenor) liggandes nere i Torrevieja, Spanien men skulle vilja ha en tvärflöjt där också. Jag är dock lite tveksam till att lämna min Yamaha där utan tillsyn. Det är en helt annan fuktighet och jag undrar hur putorna håller sig? Yamahan är försilvrad, så ska putsas och fixas alldeles för ofta. Jag är mer för lättskötta saker som klarar sig på egen hand utan mitt ingripande.

Min första tanke var att köpa en billig kina-flöjt och se hur länge den håller. Antingen fungerar den några år, eller så ramlar putorna ut eller så kanske rostar den. Men det kändes samtidigt ändå inte OK att chansa. Av en tillfällighet ramlade jag över Nuvo som tillverkar blåsinstrument i plast för främst nybörjare. Jag är imponerad över deras mission att ge även unga människor träning i vanligtvis både svårspelade och dyra i inköp instrument. Nuvo har även en fullstor tvärflöjt: Nuvo Student flute 2.0.

Recensionerna på nätet är helt klart skiftande. Från kommentarer att detta är det sämsta skräp som tillverkats, till att detta är en helt suverän flöjt som ingen kan vara utan. En cool sak är att flöjten är helt vattentålig, då putorna är av silikon och allt annat också är tillverkat i antingen plast eller silikon. Givetvis finns det också en recension som testar om det går att spela flöjten sittandes i en pool. Ljudet sägs ha en dragning åt blockflöjtshållet och många kommenterar att du behöver trycka hårdare på klaffarna och du blir inte lika rapp i spelningen. Då jag älskar blockflöjt och bara spelar släpiga ballader som ingen annan ändå ska lyssna på, så tänker jag att dessa nackdelar nog är överkomliga. Sanningen ligger också alltid någonstans mittemellan, men då antalet positiva överväger bestämmer jag mig för att beställa hem en.

Jag hittar en svart Nuvo Student flute 2.0 (2.0 innebär en uppgraderad modell där knapparna är i silikon istället för i hårdplast, som på den första modellen) på Amazon.de till ett riktigt bra pris. Jag betalar för expressfrakt, då jag vill slippa åka över halva sta’n för att hämta ut paketet och beställningen som görs på en söndag landar vid min ytterdörr på onsdag eftermiddag. Jag är mycket imponerad. Jag valde en svart flöjt eftersom jag tycker den ser minst plastig ut på bilderna, men köper jag en till blir det en neongrön.

När jag öppnar kartongen med flöjtlådan känns det verkligen som en gedigen produkt. Flöjten ligger packad i en hård plastlåda som tål hårda tag. Det finns öglor för en axelrem i fodralet, men jag hittar ingen medföljande rem. Jag tar upp alla delar och sätter ihop flöjten utan problem. Det finns passmärken så att delarna kommer i rätt vinkel. Det som först slår mig är hur lätt flöjten känns. Den väger nästan ingenting i handen. Klaffarna är bekväma att trycka på och silikoninläggen på undersidan gör att flöjten inte glider lika lätt. Flöjten är något tjockare också. Nuvon är helt enkelt väldigt bekväm att hantera och hålla i. Men visst är det plast, det är ingen tvekan om det.

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon fodral

Så var det där med ljudet och spelkänslan. Det var ett bra tag sedan jag blåste i en tvärflöjt och lite ringrostig är jag. Jag blir förvånad över mig själv när jag direkt får ett riktigt vackert ljud ur flöjten utan problem. Även höga toner låter fint. Nuvon låter också som en tvärflöjt och inte som någon annan typ av flöjt, om än inte så kristallklar som min Yamaha. Samtidigt kan jag tycka att ett lite mildare ljud kan vara till fördel, så att ljudet inte går lika tydligt in till våra grannar.

Klaffarna är helt klart inte lika lätta, snabba och rappa som på en metallflöjt, men för mig som bara hobbyspelar så är det mer en vanesak än ett hinder. Du får trycka lite hårdare helt enkelt. Handlar det om en ren nybörjare, så har den ändå tillräckliga problem att få fram “Köp varm korv” och kommenterar nog inte att klaffarna inte responderade så snabbt som de förväntade sig. Och det tål att upprepas: Flöjten är både vattentät och okrossbar! Den tål att tappas i golvet utan att bli tillknycklad. Och den tål att jag tvättar den i rinnande vatten utan att bli förstörd. Bara det är halva vinsten.

Som alltid då jag tar upp ett instrument som fått ligga i träda ett tag, kör jag snabbt igenom del 1 och del 2 av någon nybörjarserie. Det är ett bra sätt att träna upp greppen igen och det är alltid något litet tips som jag missat eller någon påminnelse som är bra att få. Jag tycker att det går förvånansvärt bra, låter förvånansvärt bra och är ärligt positivt överraskad. Jag tänker dock inte lägga upp något YouTube-klipp på mig då jag spelar. Jag är en självlärd amatör som spelar för mitt eget höga nöjes skull och alla misstag avslöjas direkt i en sådan film. Det finns tillräckligt med filmer redan, som folk delar och skrattar åt och jag tänker inte bli ett av dem.

Tillbehören som följer med är standardsakerna. Det följer inte med någon grepptabell men det finns en nybörjarbok att ladda ner helt gratis på Nuvos hemsida. Tyvärr är denna bok gjord för den mindre jFlute, men den fungerar helt OK. Det finns lite play-along-musik också som jag i alla fall tycker är roligt. Plötsligt är du inte ensam utan del av en orkester! En känsla som jag i realiteten bara kan drömma om, men som kan gå i uppfyllelse i mitt eget vardagsrum.

Ett annorlunda tillbehör är nybörjarmunstycket, dvs ett munstycke som har en liten flöjt ingjuten. Det gör att vem som helst kan få en ton ur en tvärflöjt. En kul detalj som bidrar till att minska tröskeln för att börja spela.

nuvo student flute flöjt tvärflöjt black svart plast silikon munstycke mouthpiece

Sammanfattning om Nuvo Student Flute 2.0

Plus:

  • Gediget byggd
  • Förvaras i en stabil väska/fodral
  • Vattentät
  • Okrossbar
  • Lätt
  • Glider inte pga silikoninläggen
  • Perfekt nybörjarflöjt
  • Medföljande “flöjtmunstycke”
  • Finns i massa roliga färger
  • Kan stå framme hela tiden
  • Kräver minimalt med underhåll
  • Kan tas med överallt och spelas på, även i poolen
  • Perfekt som extraflöjt

Minus:

  • Inte lika klar ton som en metallflöjt
  • Lite “svampiga” klaffar
  • Kan inte ersätta en metallflöjt för den som är superproffs




Utflykt: Turisttåget till La Mata

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg

De små turisttågen i Torrevieja är trevliga upplevelser och ger en bra överblick över staden. Vi har redan provat på Salttåget, så idag väljer vi att ta det som i folkmun kallas för La Mata-tåget. Officiellt heter det dock “Playas de Torrevieja”. Precis som Salttåget avgår även detta nästan varje hel timme från “de blå sofforna” där Hippie-marknaden slutar (eller börjar). Adressen för er som inte har så bra koll på Torrevieja är: Paseo de la Libertad 16.

Turen tar ca 45 minuter och kommer att ta dig förbi Playa del Cura, Playa de Los Locos och vidare till där La Mata-stranden börjar. Vi åker förbi det gamla tornet Torre del Moro. Jag hade fått för mig att vi skulle stanna där en kort stund för att få fota, men vi kör bara förbi. I högtalarna är det guidning på spanska, engelska, tyska och franska.

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg torre del moro

Även om vi kanske inte såg så mycket nytt för egen del, så är det en trevlig tur och vi hade aldrig åkt havsvägen i södra La Mata, så det var spännande att få se bebyggelsen från detta håll. Det är fascinerande hur backigt det faktiskt är här och hur vackra många byggnader var från “framsidan” när de klättrade upp för berget. Idag blåser det rätt rejält, så stränderna är ganska folktomma, men havet är alltid lika vackert.

turisttåget torrevieja la mata playas de Torrevieja tåg

Utflykt till Cartagena

Vi försöker utforska våra omgivningar och det känns som att det finns ett oändligt att utflyktsmål att beta av. Idag går resan till Cartagena som ligger ca 6 mil söder om Torrevieja. Cartagena ligger vackert vid kusten och har en imponerande historia som hamnstad. Här hittar du inte inte långa sandstränder utan små stränder i vikar bland bergen.

cartagena bukten

Vi väljer att åka med på en organiserad busstur med Viajes Rosa Tours. En engelsktalande resebyrå och vi har en mycket trevlig guide. Det finns möjlighet att att inte bara besöka stadskärnan utan att ta en tur med katamaran i bukten, åka tåg till Los Nietos eller besöka Likör 43-fabriken. Tåg-turen till Los Nietos och Mar Menor utannonseras som ett fantastiskt tillfälle att åka tåg genom ett gammalt gruvlandskap, som särskilt borde tilltala en “miners daughter”. Även om jag är en bergslagsdotter, så bestämmer vi oss för att bara ägna oss åt staden. Däremot sätter jag tågresan på att-göra-listan för framtiden.

cartagena kryssning kryssningsfartyg

Cartagenas stadskärna med gamla sta’n är kompakt och det är gångavstånd till alla sevärdheter, vilket är oerhört bekvämt. Trots det vill vi ta en tur med en hop-on/hop-off-buss för att få en överblick av staden. Det vi får veta vid ankomst är att just idag så ligger det ett kryssningsskepp i hamnen, vilket innebär att det fullkomligt kryllar av engelska kryssningsturister i staden, både på restauranger och sevärdheter. Men precis som dem har vi bara en dag på oss, så vi gör det bästa av situationen. Rundtursbussen har en lång kö till sig och är inte någon hop-on/hop-off idag pga detta, men vi har turen att hamna långt fram i kön och komma med första turen. Vi åker runt en timme och får inte bara se staden utan även en sväng som ger fin utsikt över bukten.

cartagena gågata

Gamla sta’n och citykärnan som till en del fortfarande har sin gamla stadsmur kvar, är otroligt vacker. Det har funnits en stadsarkitekt som har gjort sitt jobb här, då alla hus har samma typiska balkonger – gamla som nya hus. Balkongerna är något mellanting mellan en fransk balkong och en helt vanlig liten balkong. Ofta är de helt eller delvis inglasade. Jag kan tänka mig att de spanska damerna satt på var sin balkong och pratade med varandra över de smala gatorna. Själva balkongräcket är oftast gjort med ett snirkligt smide och det ger en så fin helhetsblick. Det finns flera gågator, både riktigt smala och breda och även massor med restauranger och café utefter dessa. När vi skulle äta lunch hamnade vi tyvärr på en riktig turistfälla med usel mat, men så är det nästan alltid då du kommer helt ny till en plats och chansar. Tips är att alltid kolla Tripadvisor innan du sätter dig, vilket jag tyvärr ofta glömmer att göra när det är stekande hett ute och törsten ropar efter något kallt att dricka.

cartagena balkong

Stadsarkitekten måste dock ha varit på semester, då någon vikarie godkände det stora monstret till byggnad, som ligger efter en av gågatorna. En annan fundering är hur konferensbyggnaden vid hamnen kan ha gått igenom. Jag trodde det var ett parkeringsgarage eller fiskförsäljning, men de ska istället symbolisera staplade fartygscontainrar. Bilden nedan är från gågatan.

cartagena

Kring klockan halv två, verkar de flesta kryssningsgästerna återvända till sitt skepp i en strid ström, vilket märks på folklivet. Jag antar att det väntar en lunch åt dem på skeppet som ingår i “all inclusive”? Då affärerna dessutom stänger för siesta mellan 13.30 och 17.30, så blir gatulivet betydligt lugnare.

Teatro romano de Cartagena är den gamla romerska teatern som ligger helt nära hamnen. Jag gillar att museet med arkeologiska fynd är alldeles lagom stort och sedan kommer du in i den gamla teatern som är oerhört väl bevarad. Detta känns som dagens största händelse och det viktigaste vi gör.

cartagena romersk teater Teatro romano de Cartagena

Ascensor panorámico är en hiss som går från gatunivå upp till en park och ett slott. Min beskrivning här blir något svepande, men maken sa att det är ett trevligt besök. Jag är höjdrädd, men brukar klara av hissar. Denna hade dock glas på sidorna och gallergolv då du stiger ur hissen. Den lilla smala bron du ska gå över hade också sikt ner över alla de 45 meter du har åkt upp i luften. Jag fick panik och åkte ner igen och andades ut då jag var tillbaka igen på marken.

Kombinerat med en promenad runt hela staden, så hann vi inte så mycket mer, utan steg på bussen hem igen. Åker vi dit igen tänker jag ägna mer tid åt hamnen och National Museum of Underwater Archaeology.

Cartagena är sammanfattningsvis en fantastiskt vacker stad med en fascinerande historia och väl värt ett besök!

Tips: Torrevieja = kulturstad

Många tänker på Torrevieja som enbart en turistort dit du åker för att sola och bada. Det många missar är att Torrevieja har ett ovanligt rikt och högklassigt kulturutbud. Det är en av anledningarna till att vi älskar staden så mycket är att det är inte “bara” en semesterstad, utan en helt vanlig stad med fastboende och långtidsboende som lever sina vardagsliv här. Torrevieja är inte den typiska “vita byn” som många förknippar med Spanien, men vi älskar staden och den genuina avslappnade – ibland luggslitna – charmen. De många husen med de vita balustraderna ger dock en speciell karaktär åt stadsbilden. En stad att inte bara turista i, utan en stad att bo i.

Natur

  • La Laguna Rosa (Salinas de Torrevieja) som är den rosa saltsjön där man fortfarande utvinner salt. Det är förbjudet att bada i sjön, men det är otroligt vackert att se den rosa sjön sträcka ut sig i solljuset. Detta är Torreviejas motsvarighet till Döda Havet. Hit går det ett minitåg med guidning. Vill du hitta rosa Flamingos, så behöver du åka till den lilla saltsjön Salinas de la Mata.
  • En fantastisk strandpromenad, där du kan gå så långt du önskar åt valfritt håll. Genom city går strandpromenaden verkligen mitt i staden, där du har restauranger på ena sidan och strand och hav på den andra. Eftersom staden går runt bukten, finns det stor chans till ett boende med äkta promenadavstånd till havet.
  • Stränderna som löser av varandra kant-i-kant med staden: La Mata, Los Locos, Playa del Cura, Acequión och Naufragos.
  • Piscinas Naturales är de naturliga poolerna nedanför strandpromenaden i City. Här finns även speciella gungor för att möjliggöra rullstolsbundna att komma ner i det salta vattnet.
  • Parker som Parque de Las Naciones och Parque Aromatico.
  • Piren som sträcker sig 1 km ut i havet är en favorit för många motionärer.

Kultur

  • Centro Cultural Virgen Del Carmen mitt i centrala Torrevieja med utställningar, kurser och workshops, konferenser, konserter etc. Här finns också forskarutbildning och masterutbildning i samarbete med Miguel Hernández-universitetet
  • Palacio De La Musica mitt i city. Används både för konserter men också andra typer av event.
  • International Conservatory of Music Auditorium – En fantastisk byggnad med fantastiska klassiska konserter i världsklass. Här hör Torreviejas symfoniorkester hemma. Det ligger en bit utanför city-kärnan men det finns numera en lokalbuss som kör dit på lördagar. Annars finns det alltid taxi.
  • Sångtävlingen Habaneras med deltagare från hela världen, som gjort Torrevieja internationellt känt som en kör- och sångarstad.

Nöjen

  • Massor med fiestor där spanjorerna klär sig i vackra traditionella dräkter.
  • Under påsken är det fantastiska processioner genom staden.
  • Tivolit för barnen som ligger precis bredvid Marinan.

Byggnader

  • Casinot som är Torreviejas äldsta byggnad.
  • Den gamla katolska kyrkan Parroquia de la Inmaculada Concepción och dess nybyggda moderna motsvarighet Parroquia Del Sagrado Corazón vid Plaza de Oriente. Den senare allmänt kallad “den vita kyrkan” pga dess färg.
  • Museer som Tomas Valcarcel Semana Santa Museum (Påskmuseet) och Submarine S-61 – Floating Museums (U-båtsmuseet).

Mössa i 12/3-garn

Den förhoppningsvis sista mössan nu. I alla fall den sista som jag virkar av anledningen att jag vill dölja det faktumet att jag inte har något hår. Jag brukar säga att virkat är vackrast i tunt garn och denna mössa gav mig helt rätt. Jag ville ha något som var skirt och tunt och som klarar av sommarhettan. Denna mössa lyckades med det konststycket. Den är virkad i merceriserat 12/3 garn som jag beställt från tyska eBay (Gründl Häkelgarn 100 ombre (100 gr)). Virknålen är 2,5 och jag har virkad halvstolpar. Det tog tid. Ibland kändes det som att jag stod kvar på samma varv och stampade. Men det blev en perfekt sommarmössa.

Garnet känns till en början något hårt, men efter användning blir det supermjukt och skönt. Skirt och lätt, precis som virkning ska vara då den är som bäst.

virkad mössa sommar 12/3 Gründl Häkelgarn 100 ombre halvstolpar

Massor med virkade mössor och halsdukar

Några av alla mössor och halsdukar som jag virkat för att ha under cellgiftsbehandlingen. Att jag behövt ha mössor är uppenbart, då du tappar håret under cytostatikabehandlingen. Halsdukarna har jag använt och kommer att fortsätta använda för att dölja min nya plattare (på ena sidan) siluett. En halsduk om halsen tar bort skillnaden mellan höger och vänster sida, på ett elegant sätt.

Jag trodde att mina favoriter skulle bli de bylsiga, större mössorna som hänger ner, men de absoluta favoriterna har blivit de tunna, korta, mjuka bomullsmössorna.

Många av mössorna är virkade efter samma grundmönster.

virkad mössa mössor chemo hat cancer virka mönster

Virkade mössor i bomullsgarn

De är redan mina favoritmössor, de två mössorna som jag virkat i bomullsgarn. Den första mer som test för att se hur garnet fungerade och den andra är jag supernöjd med. Garnet som jag använt är Viking Heklegarn, som är ett 12/4-garn (250 m/50 gram), dvs det ligger i tjocklek mellan det vanligt förekommande 8/4-garnet (ca 170 m/50 gram) och det nästan sytrådstunna 12/3-garnet (330 m/50 gram). Viking Heklegarn är supermjukt och fyller ut fint, då du virkar med det. Det har snabbt blivit en riktig favorit att jobba med, då det verkligen är lättvirkat. Ett äkta virkgarn som dessutom har ett riktigt bra pris och bra kvalitet! Jag har använt virknål nummer 2.0.

Mössan är virkad med hålmönster på toppen och sedan snäckor på resten av mössan. Grundmönstret är detsamma som på alla mössor jag virkar.

virkad mössa viking heklegarn cancer crochet hat chemo

Här ses toppen på mössan: En cirkel med vartannat varv med stolpar och vartannat varv med 1 stolpe 1 luftmaska.

virkad mössa viking heklegarn cancer crochet hat chemo

Snäckorna är 2 stolpar + 1 luftmaska + 2 stolpar i stolpen. 1 stolpe i mitten av nästa snäcka.

virkad mössa viking heklegarn cancer crochet hat chemo

Testmössan är just en test av hur olika mönster fungerar. Jag tycker inte den är lika snygg, men den är väldigt skön. Det är alltså också Viking Heklegarn och virknål nummer 2.0.

Virkad mössa – mönster

Under min cellgiftsbehandling så har jag virkat massor med mössor (chemo hats) av alla restgarn jag hittat. Och givetvis köpt nytt garn också. Det är roligt att virka mössor då det går snabbt. Jag tycker dessutom att det är mycket skönare att ha på sig än peruken, som jag mest tycker kliar.

Grundmönstret är detsamma oavsett garn och jag har använt stolpar eller fasta maskor, men det går givetvis att använda vilket mönster du vill. Virkar jag med fasta maskor blir det en riktigt tät och skön mössa, framför allt för vinterbruk. Virkar jag bara stolpar går det fort, men inte lika tätt och elegant yta. Jag startade med mösstillverkningen redan innan jag tappade håret och trodde att jag skulle gilla de större, bylsigare mössorna bäst. Det visade sig dock att favoriterna är de mindre, tunnare bomullsmössorna vilka blivit favoriterna.

Grundmönster

Principen för alla mössor är densamma:
Du startar med en ring och virkar en cirkel. Du ser ökningarna tydligt, då de ligger precis ovanför varandra.

virkad mössa mönster


För en storlek medium (56/57 cm i huvudomkrets) så är cirkeln klar då arbetet mäter strax under 9 cm. Tänk på att virkat töjer sig, så gör gärna mössan lite snävare än ditt fulla huvudmått.

virkad mössa mönster

För att kontrollera storleken viker jag mössan i 4 delar och möter kanten noga. Jag var ensam hemma då jag fotade, så på bilden ligger måttbandet bara på sidan om. Mäter du nederkanten på tårtbiten och tar det gånger 4, så har du den slutliga omkretsen på mössan. Är kanten på tårtbiten 14 cm så blir mössan 14 * 4 = 56 cm. Det ger en bra fingervisning om du är på rätt väg när det gäller antal varv med ökningar. Det kan hänga på några få centimetrar hit eller dit huruvida mössan kommer att bli för liten, lagom eller för stor. Mät därför hela tiden omkretsen.

virkad mössa mönster

När cirkeln är klar så slutar du med ökningarna och virkar bara en maska i varje maska tills arbetet mäter 20 cm för en storlek medium.
Gör en avslutande kant med kräftmaskor, fasta maskor eller t.ex. snäckor om du vill.

virkad mössa mönster kant avslutning snäckor
virkad mössa mönster fasta maskor gratis mönster

En mössa med bara fasta maskor

Cirkeln på toppen blir en 6-hörning.
Starta med en ring: 4 lm som sätts samman med en smygmaska eller en magisk ring.
V 1: 6 fm runt ringen. = 6 fm
V 2: 2 fm i varje maska = 12 fm
V 3: * 1 fm i första fm, 2 fm i nästa m * Upprepa *-* = 18 m
V 4: * 1 fm var och en av de 2 första fm, 2 fm i nästa fm * Upprepa *-* = 24 fm
V 5: * 1 fm var och en av de 3 första fm, 2 fm i nästa fm * Upprepa *-* = 30 fm
V 6: * 1 fm var och en av de 4 första fm, 2 fm i nästa fm * Upprepa *-* = 36 fm
Fortsätt på samma sätt att öka 6 fm varje varv.
För en medium-mössa (56-57 cm i omkrets) är ökningarna klara när arbetet mäter strax under 9 cm från starten.
När ökningarna är klara så fortsätter du bara att virka 1 fm i varje maska.
När mössan mäter 20 cm från starten är mössan klar och du kan ta av garnet eller virka en avslutande kant.

En mössa med bara stolpar

Cirkeln blir en 12-hörning.
V 1: 12 stolpar runt ringen. = 12 st
V 2: 2 st i varje maska = 24 st
V 3: * 1 st i första st, 2 st i nästa st * Upprepa *-* = 36 st
Fortsätt på samma sätt och öka 12 stolpar varje varv.

En mössa med bara halvstolpar

Cirkeln blir en 9-hörning.
V 1: 9 halvstolpar runt ringen. = 9 hst
V 2: 2 st i varje maska = 18 hst
V 3: * 1 hst i första hst, 2 hst i nästa hst * Upprepa *-* = 27 st
Fortsätt på samma sätt och öka 9 halvstolpar varje varv.



Virkad tunika (mönster)

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

Det började som en fyrkant med hål…
Min tunika i cake-garn, dvs garn i flera olika färger och där färgpartierna är långa är nu klar. Garnet är Adlibris Summer Cake i färgen Cottage Garden. Jag har använt virknål nr 5. Mönstret är helt egenpåhittat. Modellen är enkel och raka delar och kan lätt anpassas efter din egen storlek. Jag är plus size, men lät min smala dotter stå som modell. Trots att den är alldeles för stor för henne är hon riktigt fin i den också.

Jag gjorde så här:

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

Jag virkade ett ok i form av en kvadrat. Varje insida är ca 20 cm, så jag mätte upp ca 80 cm.

Mönstret är som en vanlig mormorsruta:
3 stolpar och 1 luftmaska om varje luftmaskbåge.
Varje hörn är 3 stolpar, 1 luftmaska, 3 stolpar, 1 luftmaska om luftmaskbågen i hörnet.

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

När oket hade lagom längd så virkade jag runt, runt istället för att få längden på tunikan. För att inte tunikan skulle bli alltför tung, så gjorde jag mormorsmönstret lite glesare:
1 stolpe + 1 luftmaska + 1 stolpe + 1 luftmaska om varje luftmaskbåge.
Nu gör jag också en ökning mitt fram och mitt bak på tunikan, på samma sätt som jag gjorde på oket. Det ger kjoldelen en härlig schvung och ett fint fall.

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

När tunikan är lagom lång, så övergår jag till att virka ärmarna. Ärmarna är bara virkade runt, runt utan vare sig ökning eller minskning.

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

Jag inser när jag provar tunikan att skillnaden i längd är rätt stor mellan spetsen mitt fram / mitt bak, jämfört med längden på sidorna. Jag lägger därför till ett par extra rader med gallermönster på varje sida. Inser när hela arbetet är klart, att det nog ändå inte behövts, men det ger ännu mer vidd och ett fint fall på kjoldelen.

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

Som avslutning på ärmar, tunika och halsringning har jag gjort vanliga snäckor:
7 stolpar i samma maska. Hoppa över ca 2 maskor. 1 fastmaska i nästa maska. Hoppa över ca 2 maskor.
Kring halsen byggde jag på ytterligare ett par varv för att få rätt storlek på den.

virkad tunika adlibris summer cake cottage garden

Virkad väst i ekologiskt bomullsgarn

virkad väst i ekologiskt bomullsgarn grått silver

Dottern fick en sommarväst också. Mönstret är från Drops. Garnet är Adlibris Organic Cotton i färgen light grey som är en vackert silvergrå nyans. Jag använde virknål nummer 4,5 och det gick åt 7 nystan (735 m).

Jag bad dottern själv välja ut ett mönster till något som hon ville ha virkat och blev glad då hon kom med just detta mönster. Det är rolig virkning och var både enklare och snabbare än jag först trodde. Omväxlande och kul att se “blommorna” växa fram. Jag har inte använt orginal-garnet och hade svårt att hitta ett garn som jag tyckte stämde med beskrivningen. Jag är nöjd med det garn jag valde, även om det är snäppet för grovt. Adlibris Organic Cotton är lättvirkat och mjukt och behagligt att ha på sig.

Om jag ska någon kritik mot mönstret så fick jag inte framkanten så snygg som jag önskade, så gjorde ett extra varv med stolpar efter hela framsidan, vilket gjorde stor skillnad.

Virkad mössa i reflexgarn

virkad mössa Nordaven reflexgarn Grey Dawn

Jag vill att dottern ska synas ordentligt när hon är ute på sina hundpromenader, så virkade henne en reflexmössa. Eller rättare sagt en mössa i reflexgarn. Hon vill ha den tät och varm, så ville bara ha fasta maskor. Garnet är Nordaven reflexgarn i färgen Grey Dawn. Mönstret är inspirerat av Drops. Jag använde virknål nr 4,5 och det gick åt 2,5 nystan (ca 210 m).

Det är fascinerande hur bra reflexen lyser i mörkret! Nu kan ingen missa henne när hon går med sin svart-vita hund efter vägkanten.

virkad mössa Nordaven reflexgarn Grey Dawn