Känns som att jag har snöat in på halskragar, men det är ju så roligt att sticka! Det går fort och du får göra den roligaste delen på en tröjan innan den tråkiga delen med ärmar och bål (som oftast är i slätstickning) börjar.
Jag hade ett mjukt skönt bomullsgarn hemma som jag ville prova att sticka i: Mandarin Petit från Sandnes (150m/50g). Jag använde stickor nummer 3 och det gick åt ungefär 2 nystan. Det är lite besvärligare tycker jag att sticka i bomullsgarn då det inte ger efter utan är stumt, men jag tycker ändå att resultatet blev bra. Det är blev en jättefin känsla och struktur på plagget med det mjuka och ändå¨fylliga bomullsgarnet. Denna halskrage tycker jag nästan är mer användbar då den är blir svalare men samtidigt värmer och är dekorativ.
Mönstret finns på svenska och engelska på Ravelry.
En stortröja stickad me tunt garn på grov nålar – kan det fungera? Ja! Den blev helt underbar min Ranunculus (om mönstret heter). Jag gjorde den i 2-trådigt ullgarn (Järbo 2 tr Ull). Det gick åt väldig precis 4 härvor (400 gram = 1200 m). Färgen heter Silver stream och är en ljust grå färg som skiftar vackert i olika ljusa grå nyanser. Resultatet blev ett otroligt vackert och lätt plagg! Jag har lite svårt för de tjocka, stela vintertröjorna som det blir med tjockt garn. Jag har också lika svårt för att ägna mig ett halvår åt ett och samma plagg. Detta blev en perfekt kombination av mjukt, lätt, följsamt och snabbstickat. Det äkta ullgarnet fyller bra och fyller ut fint mellan maskorna, så det ser inte alls glest ut. Jag tvättade plagget i hårbalsam och då blev det mjukt och fluffigt och jag kan själv ha det direkt mot kroppen.
Mönstret finns egentligen inte i min storlek (3XL) så jag extrapolerade det mönster som finns och räknade om det till min egen vidd. Det känns som att det fungerade bara fint. Jag gjorde långa ärmar men fuskade genom att inte göra de extra förkortade varven eller icord-avslutningen. En snygg kant får man ju om man virkar, så jag tog fram virknålen och gjorde fasta maskor längst ner på ärmen och kring halsen, som jag tyckte såg gles och slarvig ut utan en extra fastare kant.
Jag gjorde tröjan också längre – mer som en tunika
Det där med ärmar är alltid lika svårt…. När jag provade plagget så tyckte jag att ärmarna var på gränsen till för korta, men hellre det. När jag sedan hade tvättat det så var de på gränsen för för långa istället. Så typiskt.
Jag har fått dille på att sticka halskragar men det är ju så roligt. Det går fort och det är användbart. Denna är gjort i garnet Järbo Junior Raggi i färgen ”barley”. Jag använde stickor nummer 3.0 mm. Jag stickar lite löst så min masktäthet blev 26 m/10 cm. Det gick åt ganska precis 1,5 nystan så 300 meter garn. Jag tycker om att sticka i de här lite strukturerade yllegarnerna: Det blir ett vackert och levande resultat när garnet är lite lagom melerat utan att vara flammigt. Storleken är one-size men jag skulle säga small/medium. Det är ingen knäppning utan knapparna sitter bara där som dekoration. Däremot ger spetsen fram en illusion av att det är en knäppning.
Det var rätt många prototyper innan jag hittade fram till rätt proportioner, rätt längd, rätt spetsmönster. Det kluriga är att få till spetsen snygg på framsidan men sedan få det att stämma med det avslutande spets-mönstret. Jag gjorde kragen lite längre också. Jag tycker att det är vackert när det verkligen blir en synlig krage som ligger över axlarna. Dessutom värmer det bättre och kommer att ligga snyggare under en jacka och inte ge några glipor.
En otroligt enkel halskrage som ser mycket mer avancerad ut än vad den är. Det är ett enkelt mönster och det lite tjockare garnet gör att det går snabbt att sticka. Jag har använt Järbo Svensk Ull i färgen Heather Field. Jag stickar lite löst så mastätheten är 17m/10 cm. Det gick ca 125 gram, men stickar man kragen kortare, så borde det räcka med en 100-grams härva. Det är härligt med ett äkta svenskt ullgarn. Det kändes lite strävt till en början, men jag tvättade kragen i hårbalsam och då blev den både mjuk och fluffig. En riktig mysig krage att ha under jackan när vintern kommer till Norrland. Många kallar detta för fuskolle.
Mönstret finns både på svenska och engelska. Mönstret är gratis och du kan ladda ner det här eller på Ravelry.
Jag gjorde denna i storlek till mig själv, men min betydligt smalare dotter provade den (innan den blivit blockad) och den är riktigt fin på henne också.
Det fina är att det är enkelt att anpassa mönstret efter nästan vilket annat garn som helst då du stickar så långt du känner att du vill ha kragen. Det är bara själva vidden runt halsen som du behöver justera.
Här ligger min halskrage och torkar efter blockning.
Nu finns del 2 ute av min videoblogg. Jag visar hur min grå och beige tunika ser ut på mig. Min början på en misslyckad Soldotna och en lyckad början på en förhoppningsvis lyckad Navelli. Jag gnäller över dåligt akrylgarn. Jag visar skillnad på dåliga och bra rundstickor. Länk till sommartunikan. Länk till den grå vintertunikan.
Så här i semestertider så insåg jag att utbudet på SR Play (Sveriges Radios play-tjänst) som jag lyssnar rätt mycket på inte räckte till. Det fanns också ett par böcker jag blivit tipsad om och ville lyssna på. Jag lyssnar hellre än läser, eftersom jag då kan sitta och sticka eller virka under tiden. Jag försökte göra en jämförelse mellan de tjänster som erbjuds, men tycker det var väldigt gammal info som jag hittade på andra sidor. Detta är vad jag kom fram till i augusti 2021. Alla missuppfattningar är mina egna.
Apparna verkar vara lätt lika och det utvecklas hela tiden. Alla appar kommer att uppfylla ditt basbehov.
Jag tycker det är en fördel att det går att växla mellan lyssnaläge och läsläge i en och samma bok som du läser: Då du somnat ifrån på kvällen, så går det snabbare att bläddra sig tillbaka i texten till rätt ställe att starta om ifrån än att flytta ljudreglaget till rätt läge. (Fast jag har insett att jag alltmer sällan slår över till läsläge utan drar reglagen rätt snabbt dit jag slutade). En sömntimer (insomningfunktion) ser jag som ett måste, då i varje fall jag använder ljudböcker för att kunna slappna av inför natten.
Offline-läge är bra, då du kan ladda ner dina böcker i din mobil eller läsplatta och lyssna även då du inte har tillgång till internet, som då du är ute och reser eller befinner dig i sommarstugan med uselt internet.
Tjänsterna hanterar abonnemang för flera personer på lite olika sätt (profiler) och huruvida flera personer kan lyssna samtidigt på ett och samma abonnemang. I regel kan bara en person lyssna från ett och samma konto samtidigt, förutom hos Storytel där flera kan lyssna på olika böcker samtidigt även i basabonnemanget (som å andra sidan är det dyraste).
Alla tjänsterna har gratis prövoperioder innan du behöver bestämma dig för vilken abonnemangsform du vill ha. Numera är det inte heller någon uppsägningstid på tjänsterna utan du betalar i förväg för 1 månad i taget.
För er som säger att det inte går att lyssna på ljudböcker för att de läser för långsamt: Det går att öka upp hastigheten i spelaren! Själv tycker jag att hastigheten 1,2 är en lagom takt att lyssna just nu.
Alla tjänster har appar för både Android och iOS men Storytel är den enda som kan använda sig av en speciell läsplatta (deras egen sålda läsplatta).
Jag tänker inte gå in på skillnaderna mellan apparna: De påminner mycket om varandra och ur mitt perspektiv är det utbudet och priset som är största skillnaderna mellan de olika tjänsterna. Det går alltid att testa en av dem och är du inte nöjd så byter du!
Sedan noterar jag också att de sajter som har både en svensk och en spansk sida har priser som är ungefär hälften av de svenska på sina spanska motsvarigheter!
Sist har jag med vårt lokala biblioteks tjänst: Umeåregionens bibliotek.
Den som var först ut på marknaden och som också är en av världens största leverantörer av ljudböcker och eböcker. De erbjuder böcker på svenska, engelska, arabiska, danska eller finska (ingen spanska alltså). Som komplement kan du köpa deras egen läsplatta Storytel Reader. Fördelen med en läsplatta är att skärmen är speciellt anpassad för att läsa just böcker och att den håller laddningen länge. Samtidigt så är det ytterligare en pryl som ska laddas och bära med sig.
Abonnemang Unlimited: 1 vuxen + 1 barn – obegränsat antal timmar/böcker: 179 kr/månad Family: 2 Vuxna + 2 Barn obegränsat antal timmar/böcker: 228 kr/månad Family+: 3 Vuxna + 3 Barn obegränsat antal timmar/böcker: 287 kr/månad
Detta är Bonnier-koncernens tjänst med böcker på engelska, finska, tyska, italienska, spanska, danska, polska och ännu fler språk. Det blev denna tjänst jag valde till slut och då den billigaste varianten. 20 timmar/månad räcker långt en vanlig månad för mig och vill maken ha en användare också kostar det 49 kr extra varje månad oavsett paket (han får då lika många timmar att lyssna på som det är i grundabonnemanget). Jag tycker deras app är riktigt bra, utbudet är stort och de har de böcker jag letar efter: Synkronisering mellan ljudbok och textbok är en trevlig feature, stor frihet att välja vilken hastighet du vill höra ljudboken i, stort utbud av böcker (även på spanska som jag kämpar med att försöka lära mig), sömntimer (insomningstimer) och offline-läsning.
Abonnemang Basic: Lyssna upp till 20 timmar/månad: 99 kr/månad Standard: Lyssna upp till 100 timmar/månad: 149 kr/månad Premium: Obegränsad lyssning: 199 kr/månad Familjekonto: Max 5 profiler totalt (varje familjemedlem får lika många timmar som ingår i grundabonnemanget): 49 kr/månad och profil
Nextory är ett av nordens största leverantörer av ljudböcker/eböcker. När jag sitter och skriver denna sammanställning ser jag att Nextory har förvärvat den spanska boktjänsten Nubico, så ökar därmed på utbudet på både spanska och engelska rejält för ljudböcker, e-böcker och digitala tidningar, vilket gör mig nyfiken. Jag kämpar ju på med spanskan, så gott jag kan. Nextory har sajter i ytterligare andra länder, men när jag sedan söker på den svenska sajten så verkar jag ändå bara komma åt svenska, finska och engelska böcker.
Abonnemang Silver: 30 timmar/månad 4 profiler (men bara 1 profil kan använda appen åt gången): 139 kr/månad Guld: Obegränsad lyssning. 4 profiler (men bara 1 profil kan använda appen åt gången): 169 kr/månad Familj: Obegränsad lyssning. 4 profiler (2-4 profiler kan använda appen samtidigt): 199-279 kr/månad
Akademibokhandelns tjänst som är sist ut och därför konkurrerar bra prismässigt mot de redan etablerade tjänsterna. De lockar med rabatter hos Bokus och Akademibokhandeln som extra förmån. Utbudet sägs vara över 50.000 böcker, så lite färre än övriga leverantörer som pratar om (flera) 100.000-tals böcker. Alla de populära böcker jag sökte på fanns dock med på Bokus Play. Det är först när jag börjar söka på mina engelska och spanska titlar som det mindre utbudet märks tydligt. Bokus Play är den enda app jag kunde logga in på och provlyssna på, utan att behöva starta igång ett abonnemang, vilket jag tyckte var oerhört inspirerande. Det blir denna tjänst jag väljer om mina 20 timmar inte räcker till, utan jag vill ha obegränsad åtkomst till svenska böcker.
Abonnemang Bas: 1 bok/månad (du får en ny bokkredit varje månad som kan sparas till nästa månad och du får ha max 12 bokkrediter i lager): 79 kr/månad Premium: 1 användare obegränsad lyssning: 139 kr/månad Familj: 3 samtidiga användare obegränsad lyssning: 229 kr/månad
Amazons tjänst för ljudböcker så väldigt lite utbud av svenska titlar, då jag som vill ha svenska ljudböcker strök den direkt från listan i dagsläget. Med tanke på Amazons framsteg även i Sverige kan det dock vara läge att hålla lite koll på om tjänsten börjar ta in fler svenska titlar.
Sammanfattning
Bästa budgetvalen är Bokus Play om du kan klara dig med i genomsnitt 1 bok/månad (79 kr/månad) eller Bookbeat om du klarar dig på 2o timmar/månad (99 kr/månad).
För en person och obegränsad lyssning så är Bokus Play billigast på 139 kr/månad.
För två personer som vill lyssna obegränsat samtidigt är Nextory är det billigaste alternativet för 199 kr/månad.
För familjen (dvs minst 3 profiler) kostar alla tjänsterna ungefär lika mycket men Bokus Play är billigast. Kostnaden drar snabbt iväg med Bookbeat om du börjar lägga till flera profiler för 49 kr/månad.
För dig med barn, så har Storytel redan i grundabonnemanget inbyggda extra abonnemang för barn.
Och priset är inte allt – har du speciella läsönskemål så måste det också väga in! Framför allt om du har andra språk än svenska som du vill läsa på.
Biblioteket
Vi bor i Umeå och där använder sig vårt biblioteket av appen Biblio och alla info finns på hemsidan MinaBibliotek. Utbudet av e-tjänster är imponerande stort: E-tidningar, E-film, språkkurser (uTalk) och givetvis då också e-böcker: Både ljudböcker och e-böcker (enbart text). Det är riktigt bra för att vara en gratistjänst (tja, helt gratis är den ju inte – vi betalar alla via våra skattepengar), men utbudet är helt klart imponerande.
Dock så är det som jag redan visste inte helt enkelt att fritt välja e-böcker att lyssna på. Licenserna för e-böcker kostar per exemplar. Biblioteken har en budget och kostnaden för licenserna måste hållas inom den budgeten. I Umeå kan du låna två e-böcker eller e-ljudböcker var sjunde dag (jag tror att 2 böcker/vecka är en rätt vanlig gräns). Lånetiden är 28 dagar. När jag letar böcker så hittar jag inga av de nya titlarna som jag är intresserad av i utbudet . Alla exemplar är med all sannolikhet redan utlånade och det finns inget kösystem (vilket troligtvis inte skulle vara praktiskt genomförbart). För den som inte läser så mycket, kan vara mer flexibel i vilka böcker den vill låna just nu, så är Bibliotekets tjänst helt klart ett riktigt bra erbjudande.
För egen del så uppskattar jag nog här mest Pressreader med alla hobbymagasin och uTalk som kan hjälpa till med att träna spanska glosor.
Beslöt mig att testa på videobloggandet igen. Testade för ett par år sedan, men gör ett nytt försök igen. Pratar om mina senaste virkade alster. Nästa gång blir det prat om den stickande Soldotnan och Navellin. Välkommen dit! Och kommentera gärna!
Semester och sommarhetta gör att det är skönt att sitta i skuggan eller AC:n och sticka. När garnet tog slut så tog jag den enkla vägen och gick på den lokala Kina-affären här i Torrevieja. De har ett rätt stort utbud av spansktillverkade garner. Tyvärr så är det fantastiskt fina bomullsgarnet som de säljer alldeles för tunt för att sticka med och allt annat är akrylgarner. Men nöden har ingen lag – garnet var slut hemma och jag ville ha något i händerna att göra.
Denna gång blev det ytterligare en design av Caitlin Hunter Boyland Knitworks: En kortärmad tröja som kallas för Navelli.
Jag använde mig av garnet Verto Di Roma Siena (350m/100g) i färgerna gult, vitt och ljust grått. Sticknålarna är 3,25 till resår och bål och 3,75 till mönsterstickningen.
Att få sitta och sticka i denna miljön på semestern är verkligen en lisa för själen.
Baksidan ser inte så tokig ut och inte alltför många trådar att fästa. Jag tycker ändå att fästa trådar är rätt roligt: Det går fort, ger ett synligt resultat och dessutom vet du att du är klart snart klar med ditt arbete.
Ringningen på plagget är en båtringning som jag behöll enligt mönstret och den passar bra till plagget i övrigt. Däremot ledsnade jag när jag höll på att avsluta med det sista på ärmarna och gjorde bara helt vanliga korta ärmar och avslutade med en likadan resårkant som vid halsen. Jag tycker det ser renare ut än att blanda in mönsterfärgen igen.
Vi försöker att se oss om i vårt nya andra hemland och vi var bägge nyfikna på Altea. Därför bokade vi en dagstur med David’s Coachtrips till Jalón-dalen (Xaló) och Altea. Det var vi och ett gäng äldre fullvaccinerade engelska pensionärer på turen så här i pandemi-tider. Att det är pandemi-tid märktes inte bara på att vi hade på oss munskydd under hela resan, men jag återkommer till den biten.
Vi har bokat resor med David’s förut och varit nöjda med deras arrangemang. De är både välordnade och till mycket bra priser. I denna resa ingår det både bussresa 29 mil och en rejäl lunch. Det är alltid engelsktalande personal, så vi känner oss också trygga med språket.
Stoppet där vi hämtas upp i Torrevieja ligger vid rondellen mellan Policia National och Carrefour vid Habaneras köpcentrum. Tyvärr ligger detta en bra bit från vårt boende. Förut fanns det även en plats för påstigning inom gångavstånd. Vi tar därför taxi från busstationen till upphämtningsplatsen. Vi vet inte riktigt hur vi skulle beskriva vårt resmål till taxichauffören men ”Vamos a ir en autobús. La rotonda Policia Local – Carrefour” var i alla fall tillräckligt för att chauffören skulle förstå var vi skulle och släpper av oss precis i den del av rondellen, där bussen stannar för att hämta upp oss. (Sedan kan ju då jag tycka att man borde kunna köra en extra sväng in till t.ex. Eras de la Sal när vi kunde snurra runt på smågator för att hamna längst in i Urbanizatcon La Marina, för att plocka upp folk).
Här stannar turistbussarna i rondellen mellan Policia Local och Carrefour
Färden går efter ett antal upphämtningar av fler resenärer norrut mot byn Polop som första anhalt. En liten typisk spansk by. Vi blir avsläppta vid en utsiktsplats med vacker vy över dalen och ett litet café där vi nu alla är sugna på ta något att dricka och något lätt att äta. Vi har ca 40 minuter på oss så vi går snabbt till utkiksplatsen för att ta några foton över dalen.
Kön blir snabbt lång på det lilla caféet, så efter vissa interna familjediskussioner och konsultation av Google Maps traskar vi nerför backen för att se om vi kan hitta något ställe där vi kan sitta ner utan allt för lång väntetid. Vi hittar en sömnig pizzeria som ligger i skuggan av lövträd och köper en Cola Zero och delar på en mandelkaka. Maken försöker köpa en pizzabit men av någon anledning säljs inte dessa före lunch. Vi upptäcker då att vi kommit in i delen av Spanien där man talar Valencianska som första språk och inte Kastilianska (spanska), som är det vi försöker lära oss. Det är inte läge att försöka tjuvlyssna på samtalen runtomkring oss.
Var vi stannade för att fika i Polop.
Vi fortsätter bussresan bland bergen och smala slingriga vägar. Detta är cyklisternas paradis med rejäla stigningar och hårnålskurvor. Det är fascinerande att se busschauffören i vår stora turistbuss hantera mötande trafik på bergsvägar där knappt två SUV:ar kan mötas och plötsligt uppdykande cyklister i full fart. Busschauffören kör varsamt och vant, vilket gör att jag trots allt känner mig rätt tryggt. Jag gillar inte höjder vare sig jag står högt på en stege eller sitter i en buss med en avgrund vid sidan om mig, men jag hoppas att även vår chaufför vill hem till sin familj till middagen och gör allt för att vi ska vara trygga. Det är oerhört snävt att få runt bussen i hårnålskurvorna och det går inte fort framåt. Mitt bland bergen passerar vi små byar där man odlar på terasser efter de branta slänterna.
Just innan vi kör ner den sista biten ner mot Jalóndalen utför de höga och skarpt markerade bergen stannar vi på en utsiktsplats med en helt fantastisk vy över dalen: Mirador del Coll de Rates. Det är en betagande vacker syn.
Väl nere i dalen så åker vi till en Bodegues Xaló där vi återigen fick ca 45 minuters uppehåll. I icke-pandemitider så ingår det även en vinprovning här, men nu går vi runt en liten stund och tittar på flaskor, dunkar, bag-in-the-box, honungsprodukter, mandel och annat som produceras i trakten. Vi har dock ingen köplust utan tar oss en vätskepaus på den angränsande baren istället. På parkeringsplatsen står det också fruktförsäljare och de har bägge körsbär i sitt utbud. Jag älskar körsbär så vi köper ett halv kilo för att ta med oss tillbaka hem.
Nu är vi rejält lunch-sugna och vi är glada att vi som nästa stopp har vårt lunchmål: The Black Flame. Vi blir tilldelad plats vid ett bord tillsammans med två äldre engelska pensionärer och vi har ett trevligt samtal med dem. Det är varmt i sommarhettan så det är skönt när takfläktarna slås på och luften kan cirkulera genom de öppna fönstren. Maten är gående bord med nötkött, fläskkött, grönsaker, potatismos, sås och givetvis då Yorkshire-pudding när det handlar om en resa med engelska pensionärer. Skulle jag åka till samma ställe igen så hade jag valt det vegetariska alternativet som var en grönsakslasagne, då jag är väldigt kräsen när det gäller kött och detta är inte i min smak. Maken däremot äter köttet med god aptit och tycker det är gott.
Till efterrätt finns det massor med rejäla efterrätter att välja mellan. Jag väljer något som har både choklad och nötter i namnet och får in en rejäl rätt med glass i botten, chokladsås och nötter ovanpå för att avslutas med vispad grädde. Maken får sig förklarat att det som kallas för ”Eton mess” är jordgubbar blandat med grädde och maräng och beställer in detta. Det visar sig vara grädde och maräng men jordgubbarna är jordgubbssås och hela blandningen smakar bara kvalmigt sött. Inte ens jag kan äta upp den. Så maken är nöjd med huvudrätten och jag med efterrätten. Att området vill dra till sig cykelturister visar sig genom väggdekorationen ovanför vårt bord som är just en cykel i en del av ordet ”FOOD”.
Det är en het sommar och det är inget undantag denna dag. Det är sådana här dagar man inser att det är inte så dumt att bo nära havet. Havet svalkar på sommaren och värmer på vintern. Temperaturen passerar det magiska 30 här i dalen och ligger under den magiska 30 hemma i Torrevieja.
Tack och lov så går hemvägen inte samma väg som vi åkt hit på de smala kurviga bergsvägarna utan vi är helt nära stora vägen och kör direkt ut på motorvägen mot Altea. Det är inte mycket att titta på efter en motorväg men vi får en glimt av Calpe-klippan som reser sig hög mot horisonten.
Framme i Altea har vi återigen en 45-minuters paus. Vi har blivit avsläppta vid strandpromenaden och Marinan. Det som direkt slår oss är hur lite folk det är. I Torrevieja är det fullt med folk som promenerar efter havet och fullproppat på stranden, men vi ser bara enstaka människor. Det var en tydlig vändning i Torrevieja när spanjorerna fick semester och halvfulla platser ändrades till helfulla platser (utifrån de regler som nu gäller), men detta kändes som lågsäsong. Kombinerat med att även denna moderna bebyggelse vid stranden endast har en godkänd färg: vitt, ger det ett sterilt och opersonligt intryck. Det är däremot rätt mycket gäster på de restauranger som ligger vid den stora väg som skiljer strandpromenaden från staden. Vi tittar på kartan och inser att vi är en bra bit från den berömda gamla staden, så maken bestämmer sig för att hoppa över ett besök denna gång. Vi får ta en speciell resa dit en annan gång.
Vi går ner till havet och tittar på stranden, vilket är en lång bred stenstrand. Det är vackert att se Calpe-klippan på ena sidan och Benidorms skyskrapor på den andra.
Kl 17 vänder vi tillbaka söderut igen och det känns som att vi sett tillräckligt under en dag. När vi börjar närma oss Torrevieja börjar det öppna jordbrukslandskapet öppna upp sig med mjuka kullar, mjuka berg långt i bakgrunden och de fantastiska sjöarna som en fond mot samhällena som klättrar upp för sluttningarna, så säger vi bägge två: ”Det är så vacker här -det är skönt att vara hemma igen!”
När vi blir avsläppta på samma ställe igen vid Carrefour-rondellen, går vi till den busshållplats som ligger bara 50 meter längre bort efter samma väg. En buss som tar oss hemåt kommer efter ca 15 minuter. Det märks att vi är tillbaka i en större stad igen med tät trafik, då en stor motorcykel lyckas köra in i lokalbussen. Vi väntade på animerade spanska diskussioner, men busschauffören verkar ha full koll på vad som ska göras. Han fotar och fyller i papper och efter 10 minuter är vi på hem igen den sista biten genom Torrevieja stad. (motorcyklisten ser att ha klarat sig bra och verkar bara ha skrapat sig på ankeln). Trötta efter en händelserik dag avslutar vi dagen med lite supé på vår favoritrestaurang Salt&Peppar.
