Min egen diet - starten: Kost med lågt GI

Den bok som jag läste och som öppnade mina ögon för en kostplan som bygger på lågt GI var:
"Montignac-metoden: Jag äter och förblir smal" av Michel Montignac, 1999.
ISBN 91-37-11642-8

Man  behöver inte hålla på att räkna kalorier eller kolhydrater utan inriktar sig på att äta mat som har ett lågt GI. Målet är alltså att både gå ner i vikt och att lära sig äta rätt, så att man även i framtiden kan hålla den nya vikten.

Jag har flyttat allt som handlar mer specifikt om Montignac och kost med lågt GI till en egen sida för att inte blanda ihop det för mycket med lågkolhydratkosten.

Min egen diet - Starten: Kost med lågt GI

Efter att ha läst Montignac-boken var jag helt övertygad om att det var något för mig. Att utesluta chips, pommes frites och godis var ett lätt beslut som jag tagit långt tidigare. Nu tillkom även att ta bort pasta, potatis, kokta morötter och vitt mjöl dessutom. Jag undviker alltså all mat som innehåller vitt mjöl, socker och stärkelse.

Jag brukar beskriva kosten som ”vikingamat” eller ”back to basic”, d.v.s den typ av föda som jag tror vi egentligen är anpassade för att äta. Tyvärr är det inte många av dagens moderna människor som klarar av att hålla sig smala och friska genom att äta den högt förädlade mat som vi idag får oss presenterade överallt. Tänk bara på hur maten har förändrats de senaste 200 åren? Jag kan själv härleda min släkt i rakt led till i mitten på 1300-talet (17 generationer) och jag är rätt övertygad om att våra kroppar inte har ändrats tillräckligt snabbt för att anpassa oss för den nya mat som vi äter idag. Då var övervikt ett tecken på välstånd - idag tolkas det som att man har dålig karaktär. Från att det har varit livsnödvändigt att i kroppen lagra varje gnutta energi som man fått i sig förväntas det numera att man ska kunna äta mängder av socker, fett och kolhydrater och som kroppen helt sonika ska strunta i att ta vara på . Det är en kort tid för en stor förändring. Jag är helt övertygad om att mina förfäder på Jylland aldrig någonsin åt vare sig pommes frites eller corn flakes. Däremot åt de frukt, kött, fisk, fågel, ägg, nötter, rotfrukter, och grovmalet mjöl. Det är mat som tar längre tid att bryta ner än vår moderna förädlade mat och höjer blodsockret långsamt. Om blodsockret höjs kraftigt kommer kroppen att reagera och feltolka det. Den tolkar blodsockernivåerna utifrån den mat som har ett lågt GI. För att höja blodsockret till samma nivåer som när man ätit snabbmakaroner genom att äta linser, måste man äta enorma mängder linser. Kroppen kommer alltså att frigöra mer insulin än vad som egentligen behövs och det överflödiga insulinet kommer då att lagra kolhydraterna som fett. Jag är väl som de gamla vikingarna: Äter kött och grönsaker när det finns och när den födan tryter så får man ta till reserverna i form av torkade linser och bönor.

Jag började med att äta exakt efter Montignacs anvisningar: Inga snabba kolhydrater eller mat med högt GI och kosten passade mig bra med sitt grova bröd, linser och bönor.