Piercing – var sitt hål i näsvingen

piercing näsvinge nose stud offerBåde jag och dottern besökte Offer Studio idag för att ta var sitt hål i näsvingen. Dotterns första och mitt andra. Att dottern skulle ha en var helt bestämt. Jag velade in i det sista, men tänkte sedan att det går ju att prova i alla fall. Jag satte min andra så de tillsammans bildar en lodrät linje, vilket jag tycker är snyggt. Offer är en väldigt professionell piercare måste jag säga och mån om att vi är nöjda då vi går därifrån. Nu hoppas vi på god läkning.

Det är inte ofta man ser dubbla piercingar i näsvingen. En tanke är att ha en ring i det under hålet, men samtidigt tycker jag det är snyggt och lite ”blingigt” med två små glittriga stenar nära varandra.

piercing näsvinge nose stud offer double dubbla två two studs

Dagens besök hos piercaren

20130207_175128

Dottern har tagit ytterligare ett hål i örat – det ser helt klart coolt ut. Smycket syns inte så mycket, men hålet är taget rätt högt upp denna gång. Som vanligt gick vi till vår favoritpiercare Offer.

Måste återigen får påpeka att hål i örat ska man inte göra hos en frisersalong, utan det är en riktig piercare som gäller. Speciellt med hål i den broskrika delen av örat, som kan vara lite mer svårläkta, är det viktigt att man verkligen gör ett riktigt hål; Inte att man mer eller mindre bara krossar brosket med en håltagningsspistol.

Jag blev faktiskt nekad av en klok guldsmedaffärssinnehavare (i Nora förstås!) att ta ett hål i övre delen av örat med en håltagningstång, just pga infektionsrisken. Det hål jag själv tagit hos en piercare på samma ställe som dottern har läkt jättefint och har aldrig krånglat genom åren.

Nu ber vi om snabb läkedom och inga infektioner eller ”krångel” även för dotterns nya hål.

Piercing och kyla

De vanliga skötselråden för en nytagen piercing kan väl sammanfattas som att tvätta två gånger/dag, inte röra i onödan, håll ren och avstå alkoholen.

Jag skulle nog vilja lägga till en sak: Undvik kyla! Det enda som jag sett stört mina nytagna hål har varit just rejäl kyla. Och denna vinter har ju bjudit på mycket låga temperaturer. Stod ute i kanske 5 minuter utan mössa i -22 grader och efter en stund började örat att bulta och ömma. Gissar att det har något att göra med att blodcirkulationen inte fungerar till 100% i ett nytaget hål eftersom ny vävnad inte hunnit byggas upp. Men efter en stund inne i värmen hade allt återgått till det normala. Jag tvättade extra noga dagarna efteråt, men är numera extremt noga med att täcka nya hål i öronen med mössa.

Omvandla gauge till mm

Ett elände när man ska beställa piercing-smycken från USA där man inte mäter tjockleken på godset i mm utan i gauge.

På ett ungefär ser det ut så här:

22 gauge = 0,6 mm
20 gauge = 0,8 mm
18 gauge = 1,0 mm
16 gauge = 1,3 mm
14 gauge = 1,6 mm
12 gauge = 2,0 mm
10 gauge = 2,6 mm
8 gauge = 3,3 mm
6 gauge = 4,1 mm
4 gauge = 5,2 mm
2 gauge = 6,5 mm
0 gauge = 8,2 mm
00 Gauge = 9,2 mm

Hål i örat

Dottern skulle få nya labretter i sina öron, så vi åkte till vår piercare för att fixa det. ”Då är det väl lika bra att du tar ett till hål i ditt öra också, mamma?” tycker dottern. Tja, jag har ju pratat om det och nu när vi ändå är där så… Piercaren är inte långsam att haka på och fixar fram allt som behövs. Så nu är dottern ett par nya örprydnader rikare och jag ett hål i örsnibben rikare.

Känns så där lite lagom vågat att ta i örsnibben. Man får inte överdriva med hål i kroppen, men örsnibbarna är ju ett snällt ställe att pierca – oerhört ”main stream”. Är snarare lite tant-varning om man sätter fel smycken i dem.

Det är en 1,6 mm labret 10 mm lång, med en titankula, som sitter som läksmycke nu.

Sedan direkt iväg på skolavslutning. Jag hoppas att det torkade blodet som fanns kvar inte var alltför synligt.

earpiercing

Sätta in en nässkruv i näsvingen

Har fått frågan hur man egentligen gör för att ”skruva in” nässkruven i den pyttelilla piercingen. Bläddra en bit ner på denna sida, så finns det en tydlig instruktion. Gör det bara baklänges!

Processen underlättas också om huden är mjuk, t.ex. efter en varm dusch. Och glöm inte rena händer och rent smycke. Det är inte alls svårt när man väl lärt sig tekniken.

Nytt nässmycke igen

Jag älskar min lilla piercing i näsvingen. Finns hur mycket söta smycken som helst och de kostar typ 20 kr/styck, så man kan handla med gott samvete.

Har också lärt mig ”skruva” in nässkruvarna, så nu är smyckesbyte ”a piece of cake” och kan göras så ofta jag vill.

En liten blomma med blå stenar denna gång. Bry er inte om färgen på kortet: Dottern fick överta min nya fina mobil och tills vidare får jag nöja mig med den gamla som vi hade som reservtelefon. Och den gamla mobilen har verkligen en skräp-kamera.

Även detta smycke är köpt på Bodyjewellery.Com.

Foto0492#1a

Bytt piercing-smycke

guldhjärta

Lite svårt att se på bilden men har bytt smycke i näsvingen, så nu har jag ett litet guldhjärta på ena framtanden och ett likadant på näsvingen.

Jag gillar ju saker som är i par och  i symmetri. Börjar därför undra om det inte hade varit ännu snyggare att haft två smycken på näsvingen? Ett i rak linje mot det på tanden? De här näsvinge-smyckena är ju ändå pyttesmå och syns knappt.

Foto0717a

Trodde även tatuerare hade någon sorts hederskodex?

En både komisk och tragisk historia om en kille som ville ha en fylle-tatuering och en tillika omdömdeslös (eller full?) tatuerare som mer än gärna gör den och dessutom fått fria händer.

För det första så har jag svårt för tatueringar över huvud taget – de kan vara urtjusiga då de är nygjorda, men med åren så flyter de flesta ut och blir mest bara gröna oformliga motiv. Ju mindre tatuering – desto smetigare blir den. Kolla på alla medelålders tatuerade kvinnor under sommaren, då de visar upp sina grönsvarta smutsfläckar på axlarna. Förlåt, små delfiner, rosor, Nalle Puh eller andra söta saker var det visst från början – innan de flöt ihop till ett en enda stor fläck.

Men som tatuerare har man väl något ansvar också?
Bryter man inte mot alla regler som finns bland de som är seriösa då man:

  • Tatuerar ett motiv som uppenbart är stötande att se på för många.
  • Tatuerar hemma hos någon och inte i en godkänd, väl sanerad studio (som artikeln är skriven så ter det sig som att tatueringen är gjort hemma i någons lägenhet).
  • Tatuerar en uppenbart berusad person som dessutom är helt utslagen! Att man sedan fått fria händer tycker jag inte spelar någon roll – något vett måste även tatueraren ha?
  • Och frågan är: Var tatueraren verkligen nykter?

Då jag gjorde min piercing så var en av frågorna just om jag hade druckit alkohol samma dag och hade svarit varit ”Ja.” så hade det inte blivit någon piercing. Sunt tänkande tycker jag.

Det tragiska är att enligt kommentarerna till artikeln så arbetar denna tatuerar på någon studio i vår stad. Tur man inte tänker tatuera sig, för med sådant dåligt omdöme skulle jag tvivla även på tatueringar gjorde under kontrollerade former. Man är rätt utsatt då man ligger under ”nålen” och personen som håller i den måste vara 100% pålitlig och ha gott omdöme. Det kan man väl knappast säga att denna person verkar vara.

En dyr lärpenning för killen ifråga som har att välja på mellan att ta bort den med laser eller tatuera över. Men är huvudet dumt får plånboken lida.

Punch Out och piercing = obra

Tips!
Ska ni gå på träning, typ Punch Out, och har en färsk piercing i näsan: Tejpa över den!
Jag fick ett inte alltför hårt slag mot näsan, så smycket flög all världens väg. Och blodet bara rann. Fick panik och funderade på om jag skulle sätta tillbaka det direkt eller vänta tills jag kom hem. Men ville inte riskera att hålet skulle dra igen sig – det kan gå snabbt. Så jag sköljde av det och fick hjälp att föra in smycket igen. Det gjorde ont… Har tvättat noga och hoppas det fortsätter att läka lika fint.

Där fick man för att man gått och skrutit över hur fint och snabbt det läkt och att jag nog kan byta smycke snart. Det dröjer nog ett tag till.

Nästa gång jag går på IKSU, så tejpar jag. Oavsett aktivitet.

Hål i öronen


Den här gången var det inte jag, utan dotterns tur att gå till piercaren Offer för att ta hål i öronen. Hon fick en labret i bioplast med en titankula som läksmycke. Riktigt snyggt.

Det naturliga steget hade varit att gått till en guldsmed eller hårfrisör, som använder en håltagningspistol. Men jag började läsa på och insåg rätt snabbt att detta inte var det optimala sättet. Näsvinge-piercingen på mig, var väl också ett litet test för att prova på proceduren och det var ju inte alls så farligt.

Håltagningspistol är visst något som är olagligt i många länder. Största risken som jag förstår det, är att pistolen aldrig kan bli helt steril. Det är dessutom ett klumpigt verktyg som är svårare att rikta med precision. Smyckena som används pressas genom huden är inte alls lika skarpa som en piercing-kanyl. Själva piercing-proceduren känns också mycket lugnare, då inget ”pistolskott” ljuder. Sedan tycker jag väl också att det känns bättre att gå till någon som har piercing som huvudsyssla då man ska ta hål, istället för hos en guldsmed eller hårfrisör som inte alls har samma vana och erfarenhet av olika typer av håltagning. Så ska ni ta hål i öronen – gå till en piercing-studio istället för att gå till någon som använder pistol.

Nu håller jag tummarna för att hålen i hennes örsnibbar kommer att läka lika fint som min näsvingepiercing har gjort. Hon var verkligen en tapper tjej idag.

Skapat en trend?

Det är häftigt när man inser att man banar väg, för att även andra ska våga göra saker utanför de vanliga ramarna.

En av mina äldre kollegor var så himla intresserad av mitt smycke och kollade in det noga. Sedan berättade att hans fru (i samma ålder) blivit eld och lågor då han berättat om min nya pärla-i-näsan: ”Hon vill också ha en, men har inte vågat förut. Men du har ju gjort det, så nu funderar hon också på att sätta dit en.” Klart hon ska ha en pärla i näsan om hon vill! Ålder har väl inget med vackra smycken att göra? Gissar på att Offer får pierca fler ”tanter”.

En intressant sak är att de flesta inte alls lägger märke till mitt nya smycke. Och då lyckades jag med min föresats: Det skulle anas men inte synas. Däremot säger några efter att vi suttit och pratat en stund att: ”Aha” Vad är det jag ser? Har du klistrat fast en liten sten på näsan?”

Bra läkkött av low carb?

Min lilla piercing i näsan som jag tog för 4 dagar sedan läker verkligen jättefint. Har svårt att tro att detta ska ta 6-8 veckor att läka tillräckligt, men ärrbildningen ska inte vara klar förrän då, säger expertisen.

Ska bli intressant att se hur länge det dröjer innan jag vågar mig på att byta smycke, men hålet känns redan snyggt och fint, kommer ingen sårvätska alls, ömmar inte det minsta då jag tvättar det morgon och kväll så det tar jag som ett bra tecken. Men man ska väl inte ropa ”Hej!” ännu! Infektionen dyker säkert upp precis då jag tror att allt är läkt och klart.

Däremot så är jag helt övertygad om att man får ett starkare immunförsvar då man äter low carb och därmed ett bättre ”läkkött”.

Piercat mig


Har gjort det! Och det var inte alls så farligt som jag trodde. Blödde nästan inget alls och fällde inga tårar. Jag tycker det blev jättesnyggt! Passar till mina kläder och mina övriga smycken. Lite annorlunda utan att för den skull sticka ut för mycket.

Läksmycket är en liten sten som ser riktigt bra ut, men när det är läkt, så kommer det att sitta en liten guldinfattad diamant där istället. Beställde den hos piercaren som levererar till jobbet (perfekt service ), men det tar 6-8 veckor innan jag får byta smycke.

Läksmycket sitter lite ”löst” på bilden och det får gärna göra det, så länge det läker. Men det ser förvånansvärt bra ut för att vara alldeles nygjort.

Sedan är frågan hur något som är så litet – kan kännas som en så ”stor” sak?
Men det känns verkligen som om jag har gjort något ”stort”!

Pärla i näsan

Har ju under alla år surrat om att jag skulle ha en ”pärla i näsan”, dvs något pyttelitet i vänster näsvinge. Och under alla år mött kompakt motstånd från mitt ex. Med argument som ”sopsäck över huvudet” eller ”Välj: Pärla i näsan eller mig”, så avstår man från att genomföra sådant.

Har aldrig haft någon som helst lust eller önskan att tatuera mig eller ha stora synliga saker i ansiktet. Och kommer aldrig någonsin att göra något liknande heller. Funderade ett tag på att göra fler hål i örat, men det mest praktiska är ju att ha läkringar i dessa och jag tycker inte alls att det ser snyggt ut. Läkringar är praktiska reservsmycken och inget jag vill ha på mig för jämnan. Ser lite ”billigt” ut, tycker jag.


Mitt lilla guldhjärta på en tand var en kompromiss, som jag tycker blev oerhört lyckad. Det har suttit på sin plats i 12 år och det coola med det är, att de flesta inte lägger märke till det alls. Jag kan umgås med folk jättelänge innan de till slut säger att: ”Wow – har du ett litet guldhjärta på tanden? Jättesnyggt!”
Diskret, men snyggt smycke. Inget som väcker någon större uppmärksamhet. Och smycken ska smälta samman med ens personlighet.

Men undrar om det inte är dags att göra något för min egen skull nu: En pytteliten diamant i vänster näsvinge? Lika diskret som det lilla guldhjärtat på tanden: Anas men inte synas förrän man kommer riktigt nära. Först då ser man att det är en guldinfattad diamant.

Tyvärr måste man väl genomlida en läkningsprocess med en synligare silverfärgad kula, men den tiden går ju över.

Och skulle det inte funka, så är det ju bara att ta bort det!
Jag ska fundera på saken i varje fall…