Så jag började se mig om efter en klocka som verkligen skulle tåla vatten. Har en klocka börjat ta in vatten, så fortsätter den i regel med det – även om den utsätts för mindre mängder.

Jag kan inte hjälpa att jag är oerhört förtjust i dykarklockor av olika slag, men jag tyckte att de var väl dyra. Snubblade då över denna Casio-klocka på eBay: MDV106 som kostade 423 kr bara inklusive frakten. Jag valde den med gummiarmband, eftersom den ser sportigare ut och sitter bättre på armen, då själva klockan är rätt massiv.

Jag blev förvånad över:

1. Hur snabbt klockan kom via posten.
2. Hur gedigen den känns – det kändes verkligen som mycket klocka för pengarna.

Den ska vara vattentät till 200 m/20 bar och finns även med stålarmband och med svart urtavla. Men jag tycker absolut att den ljust silverfärgade är den snyggaste. Elegant och sportig på en och samma gång.

Min intention var att egentligen så snabbt som möjligt byta till ett färgat klockarmband (eller vitt), men det svarta ser riktigt snyggt ut, så det får sitta på ett tag till.

Så nu har jag en klocka som tål att badas med i sommar! Och jag har redan fått beröm för vilken ovanligt snygg klocka jag har på mig.

Den vita Ice-klockan torkade upp efter någon vecka, men kommer att hållas ifrån vatten framöver. Hur nu det ska gå om den även i fortsättningen ska vara vit.

Här vandrar jag mellan ytterligheterna:

Ena dagen bakar jag kanelbullar och nästa dag skriver jag en ny artikel på hemsidan om periodiskt fasta.

Eftersom jag har ätit av bullarna, så måste jag väl prova på 5:2-dieten också så småningom.

PS. Bullarna var exprimentella – som den mesta av min bakning:  De med nutella i var godast, som nummer två kom de traditionella kanelbullarna och de med mandelmassa var nog lite för mesiga.
DS.

[ 5:2-dieten ] [ VK ]

Åh, vad fint den glänser – min Mitsubishi Lancer! Jag älskar den där blå metallicfärgen med inslag av grönt, när solen lyser på en ren blank lack. Nästan den snyggaste färgen man kan ha på en bil.

Däckhotell är en bra uppfinning för oss som bor i lägenhet, speciellt då förrådet är placerat en trappa upp. Däckhotell som dessutom tvättar bilen både in- och utvändigt i samma veva som de byter däck, är en ännu bättre uppfinning. Man lämnar en vinterbilen på morgonen, går och jobbar och åker sedan och hämtar ut en ren, fin bil med sommardäck. Det kostade 995 kr, men det kändes värt det. Att ha bil kostar, så är det bara. Men det finns inte en chans att jag hade klarat mig utan.

Egen bil är frihet.

[ OKQ8 Mineralvägen ]

Det fascinerande är att folk i min omgivning testat den och går ner ett kilo i veckan. Trots att de fullkomligt vräker i sig mat övriga dagar (vilket inte ligger i linje med hur dieten beskrivs). Någon fastar middag-middag. En annan äter bara en lätt lunch fastedagen. Det finns alltså variationer på temat, så länge man håller 5:2-konceptet.

Kan det vara värt att testa? Klarar man verkligen att vara utan mat 2 dagar/vecka?

[ Svt.Se ]

Logga in på din internetbank via Firefox och följ instruktionerna för att skapa ett BankID. Du kommer att bli ombedd att ladda ner programvaran för BankID.
Klicka på länken för att starta nedladdningen om den inte startas automatiskt (det fick jag göra i alla fall).

Spara filen i mappen Hämtningar (Downloads)

Du har nu en fil som heter BISP-4.19.1-11663.tar.gz i din hämtningsmapp. Denna fil är komprimerad och måste packas upp för att vi ska kunna installera programmet.

Dubbelklicka på filen så får du upp ett fönster där du kan packa upp den.

Välj båda filerna och klicka på Extrahera, så packas filerna upp, så vi kan använda dem. Låt filerna ligga kvar i det bibliotek som du får förslag på (dvs ändra inga sökvägar när du ska spara de uppackade filerna).

Det finns nu en mapp med namnet BISP-4.19.1-11663 i din Hämtningsmapp.

Det är nu det skiljer sig från att installera något på Windows. Vi kan inte bara klicka på någon av filerna, utan man måste öppna programmet Terminalen och skriva in ett kommando för att kunna slutföra installationen.

Öppna programmet Terminalen:Skriv in sökvägen till mappen som vi packade upp ovan. Man kan använda sig av TAB-tangenten som hjälp sådana här gånger: Skriv in de första bokstäverna i namnet, tryck på TAB och låt Ubuntu fylla i resten. Det är mycket mindre chans att man stavar fel då.

Förflytta dig först till rätt bibliotek:

cd Hämtningar/BISP-4.19.1.1163/

Installera sedan BankID-programmet:

sudo ./install.4.19.1.1163.sh i

Glöm inte “i” sist på raden, då det talar om att vi ska installera programmet!

Du borde då få ett meddelande om att det gått bra.

Stäng Terminalen.
Starta om Firefox och fullfölj processen för att skapa ett BankId hos din internetbank.

Jag brukar ju egentligen aldrig skruva i mina datorer. Jag har haft en tur med att de fallerat på andra sätt än mekaniskt. Däremot så har jag skruvat och bänt isär datorer och andra teknikprylar och åstadkommit en stor hög med plast och odefinierade metallsaker, som inte haft en chans att kunna assembleras till något användbart igen. Det fick dock inte hända denna gång.

Datorn som krånglade var en bärbar sådan som körde Windows 7 och började uppträda oförutsägbart: Antivirusprogrammet slutade fungera och den uppträdde allmänt opålitligt. Efter en omstart så ville den göra en kontroll på filsystemet  (CHKDSK) och massor med filer såg ut att tas bort pga de var korrupta. Hmm… Här började jag ana ugglor i mossen. När kontrollen dessutom stannade på 46% av disken utan att kunna gå vidare, så insåg jag att andra metoder krävdes.

Jag skapade en bootbar USB-sticka med Ubuntu. Jag startade den bärbara datorn från USB-stickan (valde alternativet att bara prova Ubuntu – inte installera) och öppnade programmet “Disk” i Ubuntu. Fick då se ett felmeddelande som jag aldrig stött på förut:

DISK IS LIKELY TO FAIL SOON

Spännande! Här gäller det nog att handla medan tid finns.

Jag monterade den troligen-snart-trasiga disken via Ubuntu (mount-kommandot i terminalfönstret)  och kopierade över de foton som jag ville behålla från disken till ett annat USB-minne. Ungefär hälften av dessa bilder var läsbara, men bättre än inget alls.

Och det var i sista minuten: Startade om PC:n igen och nu fanns det ingen hårddisk alls kvar. Tidpunkten “SOON” hade med andra ord passerats och den var numer “FAILED”.

Och nu kom mina skruvartalanger fram. Jag tog bort batteriet för säkerhets skull. Det var inga problem heller att skruva bort locket för hårddisken. Däremot så fick jag inte loss skruvarna på själva hårddisken. Den skruvmejsel jag hade var för liten och vek.

Jag åkte därför iväg och inhandlade både en stycke ny intern 2,5″ hårddisk och ett skruvmejselset. Nu var det inga problem alls att lossa skruvarna, dra loss den gamla hårddisken och försiktigt skjuta tillbaka och skruva fast den nya.

Klart! Den gamla disken är utbytt.

Jag bootade återigen upp datorn från min USB-sticka och valde nu att installera Ubuntu. Gamla datorer fungerar absolut bäst med Linux. Efter en stunds tuggande så var installationen klar. Jag stängde av datorn, tog ur USB-minnet och lät den boota från hårddisken. Såg kanonfint ut.

Sedan var det där med Spotify som inte finns med i grundkonfigurationen. Här finns installationsanvisningar för hur man lägger till det.

Jag älskar ju rosenmönster på det mesta (vilket de som brukar fika hos mig vet, då allt mer av porslinet numera pryds av rosor av olika slag).

Kunde därför inte låta bli den här väskan till den min bärbara dator. Tycker den är urläcker.

Men att ta bort sin profil på StayFriends visade sig inte allas vara enkelt. Jag trodde att det bara var att gå in i profilen och välja något lämpligt “Ta bort mig”-alternativ, men så lätt fick det inte vara. Man gör så här:

1. Klicka på “Hjälp och kontakt” längst ner på sidan (en orange knapp när jag ser på sidan just nu).
2. Välj fliken “Medlemsskap: Guld/Bas”
3. Under “Uppsägning av medlemsskap”: Klicka på “Hur raderar jag mina uppgifter från StayFriends?”
4. Klicka på länken “Gå ur StayFriends”. Jag lägger in den här också.
5. Klicka på “Radera registreringen”.
6. Fyll i något på bekräftelsesidan om du vill, men klicka sedan på “vidare” längst ner.
7. Om du fortfarande inte ångrat dig klickar du på: “Radera definitivt”.

Sådär – ett ointressant mail mindre i inboxen!

Jag kan nog tycka att Anna-Maria har en hel del rätt i det hon uttrycker. Sedan ska man kanske också komma ihåg att de flesta som skriver och är engagerade är det för att de brinner för kostfrågan. De är sällan utbildade journalister som vet hur man ska väga ord eller framhäva olika perspektiv på ett neutralt sätt utan skriver som “de tänker”.

Det genusperspektiv som jag däremot skulle vilja veta mer om är om det är och vilken skillnad det är på kvinnor kontra män hur vi reagerar på LCHF. Erfarenhetsmässigt så verkar ju män ha lättare att gå ner i vikt på vilken diet som helst (pga sin större muskelmassa?) och kvinnor svårare att minska i vikt och att även hålla den (pga sitt hormoniella system?). Jag tror det är viktigt för att hitta rätt väg att gå för båda könen.

Sedan har jag ingen som helst tro på att alla kvinnor skulle tycka att det är ser roligare ut med grönsaker på tallriken eller att alla män längtar hysteriskt efter att på stenåldersvis få sätta tänderna i en fettig köttbit.

[  Blogginlägget  | Kostdoktorns kommentar | Annika Dahlqvists kommentar ]

Microsoft hade en demo på universitetet av Windows 8 och pekskärm (touch screen). Jag pekade på både bärbara datorer och stora stationära skärmar och var såld. Ville bara ha! Jag hade hört de vanliga åsikterna om att Windows 8 är både krångligt och svårt att navigera i. Visst är det ett nytt tänkande, men Metro känns rätt intuitivt då man väl insett “tänket”.

Jag känner mig ju egentligen som en Linux eller Mac-människa, men Windows 8 känns nytt, spännande, stilrent, snyggt och fräscht och jag kan inte låta bli att prova på det. Visst får man en surfplattekänsla ibland, men på det stora hela så fungerar det det även på en laptop. En priset på en Dell Inspiron 15z är ganska precis hälften av en Macbook Pro – och då har jag inte ens övervägt en Retinaskärm, utan bara deras billigaste modell. Det kändes väldigt svårt att motivera sig för en Apple-dator i det läget. Dessutom så har det väl inte hänt speciellt mycket på deras operativsystem de senaste åren och det känns som att jag kan det utan och innan redan. Det är snygg och funktionellt, men inte speciellt nytänkande längre.

Grundkraven var en 15-tums-pekskärm och bakgrundsbelyst tangentbord, minst 500 GB:s hårddisk, Core i7 och >6 GB RAM och inte alltför stor och klumpig. Jag kollade runt och försökte se vad som kunde anses som mest prisvärt och det slutade med en Dell Inspiron 15z Ultrabook direkt från Dells web-shop. Det fungerade bara bra och med snabb leverans hem till porten.

Inspiron 15z var nog snäppet tyngre än vad jag förväntade mig genom att läsa på specifikationen, men den är riktigt snygg. Skalet är helt i aluminium och den känns riktigt gedigen. Den ser slimmad och elegant ut och tangentbordet är jätteskönt att skriva på. Visserligen så saknas ett numeriskt tangentbord, men å andra sidan så gör det att de vanliga tangenterna hamnar mer centrerat och balansen blir jämnare då man har laptop:en i knäet . Det känns som en riktigt fin dator, som jag kommer att trivas bra med. Och den är supersnabb! Jag har en hybriddisk, Core i7 och 8 GB:s minne och tycker att datorn dessutom är ovanligt tyst.

Det fina med Windows 8 är att man hittar ett gränssnitt som är i princip likadant som på Windows 7 om man klickar på appen för “Skrivbord”. Och det går utmärkt att köra som vanligt med mus istället för pekskärm (jag använder definitivt inte pekskärmen hela tiden). Andra saker som gör att man snabbt blir produktiv är att lära sig att:

1. Windows-knappen har äntligen fått en funktion: Tar dig till startskärmen för Metro-gränssnittet.
2. Klicka/peka på Skrivbords-appen så är man tillbaka till det läge man är van vid.
3. Testa att klicka/peka/dra i alla hörn/sidor – det finns funktioner där
4. Man når snabbt t.ex. Kontrollpanelen genom att högerklicka i nedre vänstra hörnet.
5. För att söka: Klicka i övre högra hörnet så att Metro visas. Börja direkt skriva det du söker efter och sökfunktionen öppnas upp automatiskt
6. Alla appar har en meny längst ner med ytterligare funktioner
7. Det mesta kommer man åt genom högerpanelen: Dra (swipe in) in från höger eller klicka i övre högre hörnet
8. Man stänger av datorn genom att öppna högerpanelen och väljer “Inställningar” och “Av/Vila”
9. Man loggar ut sin användare genom att gå till Startsidan (tryck på Windows-knappen) och klicka/peka på sitt användarnamn

På samma sätt som Android-telefonerna är hårt integrerade och beroende av ett Google-konto för att fungera optimalt, så är Windows 8 lika beroende och involverat med ett Live-konto.

Det jag kände direkt är att Microsoft och Google numera inte alls är kompisar. Det är inga problem att få in Gmail i Mail-appen. Att däremot  synkronisera Google-kalendern i Windows 8 kalender-app – och kunna skriva i kalendern – är något jag i alla fall inte lyckats med. Det finns en möjlighet att koppla sitt Google-konto till kalendern, men enligt uppgifter på nätet så har Google tagit bort den möjligheten sedan 1 februari (EAS – Exchange ActiveSync), så enda resultatet är att man får ett felmeddelande då man försöker ansluta sitt Google-konto.

Jag har testat några olika varianter, men alla sätt innebära att prenumerera på Google-kalendern som enbart  läsbar. Vill man prenumerera på Google kalendern via Kalender-appen i Windows 8 så måste man göra detta via webb-gränssnittet.

1. Logga in på din Google-kalender
2. Välj “Kalenderinställning” för den kalender du vill prenumerera på (Klicka på pilen till höger om namnet för att hitta igen det)
3. Klicka på ICAL-knappen för den Privata Adressen
4. Kopiera den URL som visas
5. Logga in på ditt Live/Hotmail-konto
6. Välj Kalendern
7. Klicka på “Prenumerera”
8. Se till “Prenumerera på en offentlig kalender” är valt
9. Klistra in URL:en från punkt 4 i fältet för “Kalender-URL”

I Google Calendar:

I Windows Live:

Man kan givetvis prenumerera på kalendern genom att klistra in URL:en i Mozilla Lightning eller Office klienten.

Jag testade också att installera Mozillas urgamla kalender program (och beta) som heter Mozilla Sunbird (vilken fungera alldeles utmärkt i Windows 7 och ger en skrivbar kalender), men det fungerade dåligt på Windows 8 som de andra klienterna och jag fick handjaga bort den för att avinstaller. Inte att rekommendera alltså.

Så för att köra Google-kalender på Windows 8 och kunna uppdatera den, så får man göra uppdatera via någon webb-browser. Jag är väldigt förtjust i både Firefox och Thunderbird, som fungerar fint även på Windows 8, men jag gissar att Google hoppas att man ska köra Chrome för det ändamålet. LibreOffice fungerade också bra. OpenOffice-programmen är så mycket snabbare på att starta än Office-paketet och känns effektivare att arbeta med, så jag kär dem hellre än Microsofts mastodont-paket.

Känner mig i alla fall riktigt nöjd över köpet!

Det låter som enkelt att uppgradera till en ny version av Joomla, men hela databasstrukturen har ändrats, så att handjaga den manuellt kändes inte aktuellt. Det är en ren migrering som måste göras.

Den längsta tiden ägnade jag åt att leta reda på en mall som jag kände fungerade. Jag ville ha något enkelt och stilrent i behagliga färger. En av de mest markanta skillnaderna mellan mallarna i de olika versionerna var att i Joomla 1.5 så hade många mallar en gemensam struktur, vilket gjorde det enkelt att byta och testa nya mallar. I princip alla mallar jag testade för Joomla 2.5 hade olika fördelning av modulerna (de platser där man bestämmer att olika saker ska ligga på hemsidan, som menyer, nyheter etc). För varje ny mall jag ville prova var jag tvungen att gå in i modul-hanteraren och ställa om.

Men nu är det mesta på plats i alla fall!

[ http://www.markazits.com ]

Fick fyrkantiga glasstenar (acrylic flat back square facet rhinestones) genom brevlådan idag, så gjorde det jag tänkt göra med dem: Blinga ett mobilskal. Eller pimpa mobilen, som en tonåring sa.

Jag hade köpt ett gäng skal till min Samsung Galaxy S3 4G i olika färger och valde till slut det blekt rosa. Hade tänkt att gå på det vita, men tänkte att lite crazy kan man väl vara i alla fall. Stenarna gjorde sig bättre mot en något färgad yta.

Efter limmande, fingrar som fastnade i det snabbtorkande limmet och trixande med hala stenar, så blev resultatet så här. Syns det på fotot att det är ett grönt kors i mitten?

Ska bli spännande att se hur pass bra stenarna sitter. Men med tanke på hur bra limmet fastnade på mina fingrar, så lär det nog hålla ett bra tag.

Kan man inte bara sätta en etikett på misstänkta förpackningar med texten: “Kan innehålla spår av hästkött”, precis som när det gäller choklad som kan innehålla “spår av nötter”? Sedan börjar man om och gör rätt. Man kontrollerar noga det nötkött som man köper in i framtiden och som man rullar nya köttbullar eller gör lasagne av?

Självklart är den brottsliga delen allvarlig; där man måste ta itu med originalleverantörerna av köttet, som uppenbarligen fuskat med innehållet. Och att livsmedelstillverkarna definitivt inte har kontroll över hela livsmedelskedjan är helt uppenbart. Men för mig är det en helt annan diskussion.

Det jag blir än mer upprörd över är att det enligt uppgift kastas stora mängder fullt ätlig mat, bara för att det (kanske) innehåller hästkött. Men några har (dock inte i Sverige, vad jag har läst) sansat sig och i alla fall skänkt det till välgörenhet.

[ DN ] [ DN ] [ DN ] [ SvD ] [  VK ]

Jag är osäker på den exakta kronologiska ordningen i förslagen – dock så kommer alltid dessa skrämselförslag i samband med att det orangefärgade kuvertet dyker upp i brevlådan. Skrämselpropaganda eftersom man inser hur dåligt 45 års heltidsarbete faktiskt har lönat sig. Skrämselpropaganda eftersom man snabbt inser att ska man ha något att leva för, så måste man jobba bra mycket längre än vad de flesta av oss vill göra.  Skrämselpropaganda eftersom man inser att man behöver jobba till 70 år för att få en vettig pension (men de sparkar i alla fall ut mig från jobbet vid 67).

Först pratades det om att vi skulle behöva jobba till 75 år.
I samband med det så började man ange den ålder i det orangefärgade kuvertet vid vilken man skulle få en pension som motsvarade vad dagens pensionärer har: För de flesta kring 69 år.
Uträkning vad man ska få i pension om man jobbar ända till 70 år.
Och nu det senaste i raden av förslag: Att pensionsåldern ändras från 61 till 63 och att man ska kunna jobba som längst till 69 istället för 67.

Det jag vänder mig mest emot är att man försöker inbilla oss att detta är ett erbjudande och en ökad valfrihet för de som vill jobba längre. Bullshit säger jag bara. Man styr ersättningsnivåerna så att vanligt folk tvingas jobba så länge de bara orkar stå på benen, eftersom de annars inte har pengar till mat och hyra. Att våra pensioner har en prognos som gör oss sämst i EU i framtiden i nivå med Estland skrämmer i alla fall mig. Jag antar att fler än mig har varit i Estland och sett de gamla gummorna stå och sälja vitlök eller något annat hemodlat för att få några kronor i förtjänst. Att de alls har råd att åka in till city för att sälja beror på att bussresorna är gratis för pensionärerna. Det känns inte som någon lockande framtid att kvinnor med låglöneyrken ska kunna hamna i den sitsen.

Man kan undra vad som kommer nästa gång? Att successivt sänka pensionerna håller man ju redan på med. Men att vi som är yrkesarbetande nu kommer att få njuta av någon sorts pension och vara pigga och friska och kunna få en kort period i livet där man kan skörda frukten av ett långt livs arbete genom lite ledighet – det är nog bara att glömma.

Märk väl också att man i debatten inte pratar om att behålla pensionerna på en vettig nivå och det är därför som vi måste fortsätta arbeta i hög ålder. Det handlar om behålla välfärden – vilket innebär vård, skola, omsorg, socialförsäkringar etc.

Så länge det finns arbetslösa i arbetsför ålder kan man pensionera de som är äldst på jobben. Det handlar bara om hur vi fördelar våra pengar.

[ SvD ] [ Privata affärer ] [ SvT ] [ DN ]

Jag har själv alltid känt mig oerhört välkomnad trots att jag var singel då jag aktivt började engagera mig i kyrkans aktiviteter. Singeltjejerna har ett eget rum att sova i och det har varit jättemysigt att få ligga och prata sent på nätterna och fått lära känna nya tjejer som man kanske bara sagt “Hej” till i kyrkan annars. Jag ser bara goda saker med dessa församlingshelger och jag ser nog dessa helger som någon sorts “släktträff” där familjemedlemmar träffas, umgås och trivs – oavsett civil status.

Däremot så tycker jag att jag under åren har blivit inbjuden till rätt många evenemang utanför kyrkan som kallats för familje- eller respektive-någonting, där man förväntats ta med sin partner/familj. Dit har jag aldrig gått. Eller gått dit och deltagit i det nödvändigaste för att så snabbt jag kunnat smita iväg (oftast direkt efter middagen). Har inte varit roligt alls, på något som helst vis.

[ Dagen ]

Nu är den här – min lilla mini PC: En Rikomagic MK802 IIIs.

MiniPC:n är inte mycket större än en ordinär USB-sticka/dongel men innehåller Android 4.1 (Jelly Bean), Dual Core, <1,6 GHz, 1 GB RAM,  8 GB minne, WiFi och Bluetooth. Den kopplas till TV:n via HDMI-uttaget och tar strömmen via USB. Den har dessutom plats för ett Micro SD-kort och en extra USB för att koppla t.ex. ett trådlöst tangentbord. Det är helt enkelt fascinerande hur mycket som ryms i en så liten enhet. Dessutom är den rätt snygg med blå led-lampor och elegant svart skal.

Jag stod och vägde mellan den här Android-enheten och en Raspberry Pi (med Debian), men  för de behov jag har just nu, så kändes Android-enheten mer relevant. Tanken är att kunna köra film-appar som Netflix, Voddler etc direkt mot TV:n utan att först behöva koppla upp datorn. Netflix kan jag visserligen köra via Wii-spelet, men ju mer man kan ha samlat på ett ställe desto bättre. Och via Android har jag tillgång till hela Google Play och kan till och med kolla Facebook via TV:n om jag skulle känna för det. TV:n blir som en extra surfplatta med Android.

Installationen var enkel. Jag kopplade bara in dongeln i HDMI-uttaget och satte in en av mina mobilladdare för strömförsörjningen. Det rekommenderas att man har en USB-laddare som ger 2A. En sådan är beställd men befinner sig någonstans i postgången, men den vanliga laddaren verkar fungera tills vidare.

För att kunna styra enheten och göra nödvändiga inställningar, så kopplade jag in en trådbunden USB-mus direkt i mini-pc:n. Sedan var det bara att styra musen  som vanligt på TV-skärmen. Det virtuella tangentbordet kom upp precis som på en mobiltelefon då jag hamnade på ett textinmatningsfält. Efter det var det enkelt och snabbt att koppla upp den mot min trådlösa router.

Då Rikomagic väl var uppe på internet, så var det enkelt att hitta igen den via mobiltelefonen och den app som finns att hämta ner: MK802II Remote Client. Mobilen fungerar då som fjärrkontroll och man får till och med en Touch Pad för att kunna styra enheten. När jag startade appen, så hittade den direkt igen min Rikomagic-enhet och det var bara att ansluta. Appen fungerar riktigt bra då man vant sig vid den. Nackdelar som jag direkt upptäckte var att det virtuella tangentbordet innehåller långt ifrån alla tecken (och framför allt inga svenska sådana) samt att den drar oerhört mycket ström ur mobilen! Ska man använda enheten mycket så är det nog idé att köpa ett separat trådlöst tangentbord till denna. Jag löste problemet med det sparsmakade tangentbordet genom att använda USB-musen istället, då det krävdes.

Väl uppkopplad mot enheten, så gjorde jag de vanliga inställningarna: Bytte till rätt tidszon, ställde in svenska som språk och bläddrade mig igenom menyerna, som kändes som på vilken android-enhet som helst (vilket det ju också är). Jag laddade ner Netflix, SVT Play (som hänvisar till webbsidan, men i alla fall) och Kanal 5 Play.

Så nu är min TV inte bara TV längre utan en surfplatta med Android 4.1 också.

[ Rikomagic SE | Rikomagic UK | MK802II Client ]

En dag där man får visa sin kärlek till varandra måste vara en bra dag. Man måste inte göra den kommersialiserad för egen del, om man inte så vill. De vardagsnära spontana gåvorna är ofta de mest uppskattade. Tack mitt <3 !

Trots glädjen kring kärleken och Alla Hjärtans Dag, så är det för många en oerhört jobbig dag och då tänker jag i första hand på singlarna.  Jag såg någon på Facebook som önskade alla en “Happy Singles Awareness Day”, vilket ger en bra hint om hur många singlar känner sig. Jag vet också precis hur det känns att vara omgiven av förälskade par i verkliga livet, i tidningen, på radio, i TV eller på reklamaffischer. Det finns nog få dagar som man känner sig på utanför och bli så påmind om vilken livssituation man befinner sig i. Givetvis så finns det även de som är självvalda singlar, men jag skulle nog vilja påstå att det är färre än man tror – man vill inte att andra ska tycka synd om en. De flesta jag känner beskriver nog snarare situationen som påtvingad mer än självvald.

Så även om denna dagen i första hand är ägnad åt parrelationen, glöm inte dina singelvänner: De behöver dig mer än någonsin en dag som denna. Och ni singlar: Samlas tillsammans och gör något kul och sitt inte och grina framför en smörig kärleksfilm på TV:n med snyftande ord som att: “Det där är bara på film – det händer aldrig mig!”  Ta hand om varandra!

Det var en bra artikel i Dagen om ensamståendes plats i kyrkan. Kyrkan är som vilken del av samhället som helst: Det samlas unga, gamla, familjer, änkor/änklingar, singlar, frånskilda eller vilken annan kategori man nu kan tänkas tillhöra. Kyrkan är i första hand en plats att söka Gud på och ingen dejting-plats. Å andra sidan så är det en trygg plats där det finns utrymme för samtal som kanske kan leda till något mer och större än att bara småprata över kyrkkaffet. Man vet ju också att de man träffar där står på samma gedigna grund, med samma värderingar som en själv.

Jag var tidigare engagerad i Umesingel, som är ett initiativ för att kunna erbjuda aktiviteter för kristna singlar. Jag känner inte att jag vill engagera mig där, då jag inte längre är singel, men jag hoppas att verksamheten lever vidare eftersom det är så många som behöver få umgås med andra kristna singlar – oavsett om man vill träffa en ny partner eller inte.

Ha en fin avslutning på Alla Hjärtans Dag allihop – oavsett i vilken form av relation ni befinner er i.

Lukas 11:8-13
Men jag säger er: även om han inte stiger upp och ger honom något för vänskaps skull, så gör han det därför att den andre är så påträngande, och han ger honom allt vad han behöver. Därför säger jag er: Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.
Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk eller ger honom en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?

[ Dagen ]

Dottern har tagit ytterligare ett hål i örat – det ser helt klart coolt ut. Smycket syns inte så mycket, men hålet är taget rätt högt upp denna gång. Som vanligt gick vi till vår favoritpiercare Offer.

Måste återigen får påpeka att hål i örat ska man inte göra hos en frisersalong, utan det är en riktig piercare som gäller. Speciellt med hål i den broskrika delen av örat, som kan vara lite mer svårläkta, är det viktigt att man verkligen gör ett riktigt hål; Inte att man mer eller mindre bara krossar brosket med en håltagningsspistol.

Jag blev faktiskt nekad av en klok guldsmedaffärssinnehavare (i Nora förstås!) att ta ett hål i övre delen av örat med en håltagningstång, just pga infektionsrisken. Det hål jag själv tagit hos en piercare på samma ställe som dottern har läkt jättefint och har aldrig krånglat genom åren.

Nu ber vi om snabb läkedom och inga infektioner eller “krångel” även för dotterns nya hål.

Jag har hört mycket gott om Netflix och kostnaden per månad är rimlig: 79 kr. Dock så är jag som vanligt tveksamt inställd till att koppla ytterligare en box till TV:n med ännu mer sladdar och kablar. Ett förslag var att köpa en Apple TV och använda den för att streama. Eller bara placera någon av våra alla bärbara datorer och köra via vanlig HDMI. Men det kändes inte bra. Det ska vara trådlöst i en modern värld.

Började dock läsa på mer om Netflix och inser att man förutom att se deras utbud på datorn, mobilen och  iPaden även kan se det på spelkonsoler som Wii. Och ett sådant har jag ju redan inkopplat! Jag testade och gick till Wii Shop Channel och laddade ner deras Netflix Channel. Det fungerade hur bra som helst. Hittade även en YouTube-kanal som jag laddade ner på samma sätt.

Så nästa gång dottern anländer hit, tecknar vi ett abonnemang hos Netflix och testar innehållet.

Jag funderar dock fortfarande på hur jag ska kunna koppla en liten Android-enhet som MK802 till min simpla TV för att enkelt komma åt SVT Play etc. Själva MK802 kopplas till TV:n med en HDMI-kontakt men den ska ju drivas strömmässigt med något också. Min TV har några år på nacken och på den tiden var det inte vanligt med USB-kontakter på de billiga varianterna. Något som verkar finnas på i princip alla TV-apparater idag. Men jag hittar säkert någon bra lösning på det också. Men jag får väl inse att jag måste koppla en strömadapter för att driva enheten.

I dessa digitala tider så har förhållanden ett extra läge:
Förutom att dejta, förlova och gifta sig/flytta ihop så kommer ändring av Facebook-status som steget efter dejting, dvs då man har bestämt sig. Och det steget är taget nu. Jag är sååååååå lycklig!

I am blessed with a gift from God.

Jag har fått hem “The Message” – en helt ny språklig bearbetning av Nya Testamentet. Det här är en parafras och inte en ordagrann översättning, vilket gör språket flytande, modernt och lättillgängligt. En parafras översätter en mening i tagen emedan många andra Bibelversioner översätter ord för ord (även om de sedan måste göra lämpliga anpassningar av språket för läsbarhetens skull). Den här parafrasen är något helt nytt mot för vad jag sett förut: Det blir som att läsa en spännande roman, där berättelsen blir ännu mer levande.

Jag vet att de mer drivna och lärda föredrar att helst läsa Bibeln på orginalspråk eller en översättning som är så ordagranna som möjlig, men jag ser en fördel för egen del att läsa en version som hjälper mig med tolkningen redan i löptexten. Budskapet blir enklare att ta till sig och mer direkt på det här viset. Jag har läste Levande Bibeln / En Handbok för Livet (vilket också är en Bibelöversättning som jag uppskattar), men dessa går inte att jämföra med the Message. Levande Bibeln ligger någonstans mitt emellan The Message och en traditionell Bibelöversättning.

Texten är uppdelad enbart på kapitel och inte verser, vilket gör att det känns som att läsa en helt “vanlig” kapitelindelad bok. Om man nu ska hitta en nackdel, så är det svårt att hänvisa till en viss Bibelvers, om man vill referera. Å andra sidan så är texten tillräckligt lik för att man kan slå upp motsvarande vers(er) i någon annan Bibelöversättning.

Det finns en bra recension om The Message i tidningen Dagen.

Jag har gjort en kort jämförelse nedan, som visar hur stor skillnaden är jämfört med alla andra ofta förekommande versioner.

Så plocka gärna upp ett exemplar själv och läs och se vad du tycker. Jag ser fram emot när denna version kommer i en billigare pocket-utgåva: Den är hur perfekt som helst att ge till sina ofrälsta vänner som en introduktion till kristen tro.

Matteus 7:13-14

The Message:
Leta inte efter genvägar till Gud. Marknaden svämmar över av bergsäkra, enkla recept på framgång som man kan tillämpa när man har tid över. Gå inte på det, hur populära de än är. Vägen till livet – till Gud – är jobbig, och man måste alltid akta sig för att inte förlora den ur sikte.

Folkbibeln:
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Levande Bibeln:
Man kan bara komma in i himlen genom den trånga porten. Vägen till helvetet däremot är bred, och dess port är vid nog för de stora skaror som väljer denna bekväma väg. Men porten till livet är trång, och vägen är smal. Det är därför bara några få finner den.

Bibel 2000
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Vad är då bakgrunden till detta intresse för syrabalans kontra basbalans i kroppen? En till mig närstående har drabbats både av rosacea och Sjögrens syndrom, vilket gjorde att vi under sommaren fokuserade på att äta mat som skulle vara gynnsamt för immunförsvaret. Antioxidanter var nog det ledord vi levde efter. Mamma gjorde ännu mer efterforskningar och hittade ett gammalt sätt att tänka som utgår ifrån hur maten påverkar pH-balansen i kroppen.

Jag tyckte idéen skulle vara intressant att prova eftersom jag visst vet att (framför allt snabba) kolhydrater är nyttigt. Man måste dock kompensera dem och jag har insett att det som oftast rekommenderas som grädde, ost och smör inte alls heller är nyttigt. En annan sak som jag reagerade över i beskrivningen av principerna var att kroppen blir surare vintertid. Jag brukar ju själv klaga över att jag tycker att vintrarna är jobbiga ur många aspekter. Jag har pratat mycket om D-vitaminer, men det kanske är mer basisk mat som är nyckeln till att uthärda kylan och mörkret på ett smidigare sätt?

Jag försöker klassa in dieten i något av de traditionella facken men lyckas inte. Det är inte lågt GI (pga rotfrukterna) och inte heller vegetariskt eftersom kött/fisk är tillåtet. Det är inte heller LCHF eftersom fett, ost etc inte är OK. Kan man kanske klassa det som någon sorts modifierad Paleo-diet?

Men nu blir det mycket frukt och grönsaker ett tag framöver i alla fall. Även de annars ratade rotfrukterna får komma med i kosten.

En snabb summering av principerna finns här.

Däremot så förstår jag inte kritiken mot de få konfessionella inslag som finns på skolan. Jag förstår den inte alls. Det är en kristen friskola med kristen profil! Det står i skolans förväntansdokument att alla elever förväntas närvara i själva morgonsamlingen på fredagar och att de ska respektera att bön och bibelläsning förekommer, men att de inte själva aktivt behöver delta. Men hallå – de är en kristen friskola! Många friskolor har en tydlig profil och denna skola har den kristna tron som sin profil. Förväntas man då inte utöva denna profil?

Det är helt frivilligt att välja en friskola till sina barn. Alla barn har rätt att gå i en närliggande kommunal skola – att välja en friskola är ett medvetet val. Trots det så går det barn från “vanliga” hem även på Hannaskolan. Andra barn åker långa vägar varje morgon och kväll bara för att de trivs så bra på sin skola och tycker att långa resor uppväger den mysiga stämning som är på skolan (och för de som undrar så bekostar vi föräldrar resorna till/från skolan helt själva). Eller väljer man att sätta sin barn på Prolympia om man inte har ett barn som är idrottsintresserad? Primaskolan om man inte har kultur som sin ledstjärna? Nej, man väljer en skola där man tror att ens eget barn har bäst förutsättningar att trivas, utvecklas och tillgodogöra sig kunskap för livet.

Jag gissar på att Hannaskolan kommer att ändra ordalydelsen i sitt förväntasdokument till att påpeka total frivillighet för fredagssamlingarna, så det inte råder några som helst tvivel om detta. Jag tror dock fortfarande att i princip alla elever kommer att välja att vara med eftersom de upplever samlingarna som fin gemenskap, en bra start på dagen och ett fint slut på veckan. Den kristna trons kärleksbudskap är gott att höra för alla i en tid då allt fokuseras på egot och många unga känner sig otillräckliga under alla krav som ställs på dem. Livet för en tonåring idag är inte alls som den var på “min tid”, men det är ämne för ett helt eget blogginlägg.

Jag var tvungen att kolla på hur en islamsk friskola framställer sin islamiska profil som jämförelse och då måste jag säga att Hannaskolans morgonsamling på fredag och enstaka kristendomslektion under veckan framstår som väldigt modesta profilära inslag. Och om koranläsning, lunchbön och arabiska är OK, så måste även Hannaskolans konfessionella inslag vara OK. Två fel gör inte ett rätt, men det måste finnas en tydlig linje på vilka konfessionella inslag som är rätt och var man går över gränsen men också en likhet inför skollagen för alla olika sorters friskolor.

Så länge man inte tummar på kunskapskraven (och jag tror att även dagens elever klarar av att bli vuxna utan att ha gått en snabbkurs i digitalt musikskapande), så tycker jag nog att Hannaskolan ska få ha sin morgonsamling varje fredag i fred. I övrigt så är det som vilken skola som helst – även om den av både elever och föräldrar upplevs som bättre än många andra skolor. Och eleverna trivs och älskar sin skola. Jag är så tacksam för att vi hittade till Hannaskolan!

Men vad vet jag – jag är ju bara förälder till en av eleverna på skolan.

[ VK ]  [ Dagen ] [ Hannaskolan ]

Nu har jag varit hemma så pass länge att jag kommit till handarbetsstadiet. Har lyckats sticka en sjal. Garnet var något mohair-rea-garn jag hittade före jul och mönstret är från Drops Design. Sjalen blev lite mindre än förväntat, men å andra sidan så räckte garnet så precis nätt och jämnt till denna. Mönstret var väldigt lättstickat och lustigt nog tyckte jag att delen med spetsmönster var enklare att hålla räkningen på än den rätstickade avslutningen. Å andra sidan så gillar jag en utmaning och lite krångligheter och blir det för enkelt slutar jag räkna och glömmer öka/minska. Men den var kul och snabb att sticka.

Jag vet att jag borde blocka sjalen också (dvs spänna ut den), men samtidigt så ska den användas till halsduk och ändå knölas ihop under jackkragen.

Undrar vad jag ska hitta på resterande lediga dagar? Skoterkörning eller sy/sticka/virka?

[ Mönster hos Drops Design ]

Nu är årets sista arbetsdag gjord och endast ledighet återstår av 2012. Sitter och tänker på vilket fantastiskt år jag har haft. Så mycket som jag har gjort och sett, så många fantastiska människor som jag fått umgås med, min fina familj och underbara vänner som funnits där när jag som bäst behövt. Det är förunderligt hur Gud kan gripa in och föra människor samman med sådan tydlighet, kraft, glädje och stor kärlek. Oväntade glädjeämnen ger ofta den största glädjen.

Är tacksam över det liv jag får leva och över Guds stora omsorg om oss. Han är så God.

God Jul och Gott Nytt År till er alla!

Det har varit så skönt att jobba 4-dagars-veckor den senaste månaden. Jag tror det är svårt att förstå känslan av att få vara ledig en vardag om man inte som jag alltid jobbar måndag-fredag. Helgerna känns ofta väldigt korta, eftersom allt ska hinnas med under de två dagarna. Första lediga måndagen hade jag en hel lång lista på ärenden som var tvungna att göras. Men ju längre det gått, desto tommare har listan blivit. Idag har det varit en sådan där dag som i princip varit helt utan måsten.

Årets andra omgång lussekatter blev i alla fall bakade. Den förra omgången blev riktigt bra och håller tummarna för att även denna blev OK. Inget kesella eller annat konstigt: Bara vanlig vetedeg med saffran. För resten av dagen har jag inte större planer än att dricka kaffe och smaka en nybakt lussebulle, sticka ett par varv på min sjal och sedan göra mig i ordning för jobbets julmiddag.

Njuter av livet…

Inför julen hade vi en del funderingar hur vi skulle göra med firandet: Skulle jag åka ner till Bergslagen, eller skulle mamma komma hit? I god tid kollade vi biljettpriser och med SJ:s vanliga slumpmässighet var biljetterna sanslöst dyra. Dessutom gick det bara att boka resa söderut inför helgen – övrigt var gråmarkerat. Någon månad senare då vi kollade var biljetterna billigare (om än jämförbart dyra för vad man får), men vi hade nog alla fått kalla fötter då vi insåg att jag skulle vara tvungen att åka enbart på helgdagar. Blir ett tåg stående en helgdag, så verkar inte SJ:s beredskap vara den bästa, så jag vågade inte chansa.

Att boka en kombination av flyg+tåg känns lika osäkert, då man måste ha så stora marginaler att restiden blir onödigt lång (i alla fall på väg norrut då tåget ska hinna fram innan flyget avgår).

En fundering var att åka bil, men med tanke på alla larmrapporter, så kändes det inte bra att köra bil själv hela vägen. Det känns som att inte väglaget är värre än vad jag är van vid här upp i norr på vintrarna, men jag är ju inte ensam på vägen.

Så vi firar jul på var sitt håll, så får mamma komma och hälsa på efter nyår istället när trafikläget är lugnare hos SJ.

Men visst är det synd att man inte längre känner att man kan lita på att tågen går då de ska och att man alltid ska känna sig lite lurad på priset då man beställer biljetten, pga SJ:s oförutsägbara prissättning.

Och alla ni som säger att det finns ju billiga biljetter om man är ute i god tid, så kan jag säga att följande gäller: Man ska vara ute exakt 90 dagar innan och då helst före kl sex på morgonen. Sedan ökar priset snabbt. Och i varje fall jag har sällan så pass bra planering pga jobb och vardag att jag vet exakt på dagen 3 månader innan att jag ska åka tåg någonstans.

[ Aftonbladet ] [ DN ]

Nu är det färdigshoppat inför julen och allra sist var en julklapp till mig själv: En Samsung Galaxy S3 4G. Det är Android 4.1.1 (Jelly Bean) installerat och jag har abonnemanget Halebop Rubbet. Jag har varit nöjd med min gamla Samsung Galaxy S Plus, men den här har bättre kamera och blixt samt större skärm (tangentbord!) så den blir bättre att fota och blogga med. Den är verkligen jättefin. Skärmen är ännu bättre än på min gamla (som var helt OK) och den är supersnabb. Android är alltid Android och Samsung är alltid Samsung, så det kändes som ett säkert kort. Den är betydligt större än min gamla (4,8 tum vs. 4,0 tum) men den är så pass lätt och tunn att skillnaden i handen inte kändes alltför stor. Man vänjer sig fort vid stora skärmar.  iPhone 4 känns t.ex. som pytteliten då jag jämför med mina Samsung-mobiler. Givetvis tog jag en i vit färg – jag tycker det är den absolut snyggaste färgen på en mobiltelefon.

Jag funderade på om jag skulle köpa 4G eller inte, men det är ju 4G som kommer, så det kändes dumt att inte ta det tillägget.

Fascinerande numera är att eftersom mobilen är kopplad till Google så flyttade den över alla appar till den nya mobilen, då jag loggat in med mitt Google-konton. Konfiguration av kontona fick jag göra, men jag slapp i alla fall fundera på vilka appar jag brukar ladda ner.

Mobilskal är beställda från Asien och jag har funderingar på att tillverka ett personligt sådant, eftersom jag inte hittade helt vad jag sökte, men återkommer om det blir något av det projektet.

Lycka är absolut att ha semesterdagar innestående som måste tas ut före årsskiftet. Det känns inte roligt att låta dem vara kvar för att sedan få ut dem i pengar – det känns som att man får väldigt pengar jämfört med ledighet. Därför jobbar jag 4-dagarsveckor fram till jul. Pga mötestäta fredagar på jobbet, så har det blivit måndag som blivit min lediga dag. Och gissa om det är skönt. Att få en ledig vardag är jag inte precis van vid.

Efter att ha skjutsat dottern till bussen började jag dagen med en kopp kanelkaffe, som jag köpt på Indiska. Det är väl den enda nackdelen med att vara ledig. Man hinner göra ärenden på sta’n och det går snabbt en massa pengar, då man hittar saker som nog är “bra att ha”. Så det är nog tur att jag jobbar så mycket som jag gör – det blir mycket billigare.

Men det går bra att ta backup med hjälp av Synology Data Replicator. Det är lätt att montera den som en disk-enhet via Synology Assistant och det finns till och med appar som gör att man kan anropa den via Android.

Det enda jag inte riktigt förstod mig på var DHCP-servern. Jag inser att jag behöver köpa en trådlös USB-adapter för att få att den ska kunna ersätta min router. Man är så van att allt numera fungerar trådlöst att man blir lite perplex då man inser att den här burken faktiskt bara går via en fast lina om jag inte själv sätter dit det.