Dell Inspiron 15z – med pekskärm

20130319_2

Microsoft hade en demo på universitetet av Windows 8 och pekskärm (touch screen). Jag pekade på både bärbara datorer och stora stationära skärmar och var såld. Ville bara ha! Jag hade hört de vanliga åsikterna om att Windows 8 är både krångligt och svårt att navigera i. Visst är det ett nytt tänkande, men Metro känns rätt intuitivt då man väl insett “tänket”.

Jag känner mig ju egentligen som en Linux eller Mac-människa, men Windows 8 känns nytt, spännande, stilrent, snyggt och fräscht och jag kan inte låta bli att prova på det. Visst får man en surfplattekänsla ibland, men på det stora hela så fungerar det det även på en laptop. En priset på en Dell Inspiron 15z är ganska precis hälften av en Macbook Pro – och då har jag inte ens övervägt en Retinaskärm, utan bara deras billigaste modell. Det kändes väldigt svårt att motivera sig för en Apple-dator i det läget. Dessutom så har det väl inte hänt speciellt mycket på deras operativsystem de senaste åren och det känns som att jag kan det utan och innan redan. Det är snygg och funktionellt, men inte speciellt nytänkande längre.

Grundkraven var en 15-tums-pekskärm och bakgrundsbelyst tangentbord, minst 500 GB:s hårddisk, Core i7 och >6 GB RAM och inte alltför stor och klumpig. Jag kollade runt och försökte se vad som kunde anses som mest prisvärt och det slutade med en Dell Inspiron 15z Ultrabook direkt från Dells web-shop. Det fungerade bara bra och med snabb leverans hem till porten.

Inspiron 15z var nog snäppet tyngre än vad jag förväntade mig genom att läsa på specifikationen, men den är riktigt snygg. Skalet är helt i aluminium och den känns riktigt gedigen. Den ser slimmad och elegant ut och tangentbordet är jätteskönt att skriva på. Visserligen så saknas ett numeriskt tangentbord, men å andra sidan så gör det att de vanliga tangenterna hamnar mer centrerat och balansen blir jämnare då man har laptop:en i knäet . Det känns som en riktigt fin dator, som jag kommer att trivas bra med. Och den är supersnabb! Jag har en hybriddisk, Core i7 och 8 GB:s minne och tycker att datorn dessutom är ovanligt tyst.

Det fina med Windows 8 är att man hittar ett gränssnitt som är i princip likadant som på Windows 7 om man klickar på appen för “Skrivbord”. Och det går utmärkt att köra som vanligt med mus istället för pekskärm (jag använder definitivt inte pekskärmen hela tiden). Andra saker som gör att man snabbt blir produktiv är att lära sig att:

  1. Windows-knappen har äntligen fått en funktion: Tar dig till startskärmen för Metro-gränssnittet.
  2. Klicka/peka på Skrivbords-appen så är man tillbaka till det läge man är van vid.
  3. Testa att klicka/peka/dra i alla hörn/sidor – det finns funktioner där
  4. Man når snabbt t.ex. Kontrollpanelen genom att högerklicka i nedre vänstra hörnet.
  5. För att söka: Klicka i övre högra hörnet så att Metro visas. Börja direkt skriva det du söker efter och sökfunktionen öppnas upp automatiskt
  6. Alla appar har en meny längst ner med ytterligare funktioner
  7. Det mesta kommer man åt genom högerpanelen: Dra (swipe in) in från höger eller klicka i övre högre hörnet
  8. Man stänger av datorn genom att öppna högerpanelen och väljer “Inställningar” och “Av/Vila”
  9. Man loggar ut sin användare genom att gå till Startsidan (tryck på Windows-knappen) och klicka/peka på sitt användarnamn

På samma sätt som Android-telefonerna är hårt integrerade och beroende av ett Google-konto för att fungera optimalt, så är Windows 8 lika beroende och involverat med ett Live-konto.

20130321_6

Det jag kände direkt är att Microsoft och Google numera inte alls är kompisar. Det är inga problem att få in Gmail i Mail-appen. Att däremot  synkronisera Google-kalendern i Windows 8 kalender-app – och kunna skriva i kalendern – är något jag i alla fall inte lyckats med. Det finns en möjlighet att koppla sitt Google-konto till kalendern, men enligt uppgifter på nätet så har Google tagit bort den möjligheten sedan 1 februari (EAS – Exchange ActiveSync), så enda resultatet är att man får ett felmeddelande då man försöker ansluta sitt Google-konto.

Jag har testat några olika varianter, men alla sätt innebära att prenumerera på Google-kalendern som enbart  läsbar. Vill man prenumerera på Google kalendern via Kalender-appen i Windows 8 så måste man göra detta via webb-gränssnittet.

  1. Logga in på din Google-kalender
  2. Välj “Kalenderinställning” för den kalender du vill prenumerera på (Klicka på pilen till höger om namnet för att hitta igen det)
  3. Klicka på ICAL-knappen för den Privata Adressen
  4. Kopiera den URL som visas
  5. Logga in på ditt Live/Hotmail-konto
  6. Välj Kalendern
  7. Klicka på “Prenumerera”
  8. Se till “Prenumerera på en offentlig kalender” är valt
  9. Klistra in URL:en från punkt 4 i fältet för “Kalender-URL”

I Google Calendar:

29130320_5

I Windows Live:

29130320_4

Man kan givetvis prenumerera på kalendern genom att klistra in URL:en i Mozilla Lightning eller Office klienten.

Jag testade också att installera Mozillas urgamla kalender program (och beta) som heter Mozilla Sunbird (vilken fungera alldeles utmärkt i Windows 7 och ger en skrivbar kalender), men det fungerade dåligt på Windows 8 som de andra klienterna och jag fick handjaga bort den för att avinstaller. Inte att rekommendera alltså.

Så för att köra Google-kalender på Windows 8 och kunna uppdatera den, så får man göra uppdatera via någon webb-browser. Jag är väldigt förtjust i både Firefox och Thunderbird, som fungerar fint även på Windows 8, men jag gissar att Google hoppas att man ska köra Chrome för det ändamålet. LibreOffice fungerade också bra. OpenOffice-programmen är så mycket snabbare på att starta än Office-paketet och känns effektivare att arbeta med, så jag kär dem hellre än Microsofts mastodont-paket.

Känner mig i alla fall riktigt nöjd över köpet!

Netflix

Jag är ju ingen filmmänniska – har svårt att förstå hur mina vänner har tid med Star Wars-maraton eller Game of Thrones-helger. Men dottern klagar lite över det skrala TV-utbudet härhemma med bara ComHems standardutbud, så det är väl dags att göra en insats på filmfronten. Voddler är bra och har nyare filmer, men det är mer att jämföra med att gå på sta’n och hyra film, då de numera inte har många gratisfilmer kvar som känns lockande.

Jag har hört mycket gott om Netflix och kostnaden per månad är rimlig: 79 kr. Dock så är jag som vanligt tveksamt inställd till att koppla ytterligare en box till TV:n med ännu mer sladdar och kablar. Ett förslag var att köpa en Apple TV och använda den för att streama. Eller bara placera någon av våra alla bärbara datorer och köra via vanlig HDMI. Men det kändes inte bra. Det ska vara trådlöst i en modern värld.

Började dock läsa på mer om Netflix och inser att man förutom att se deras utbud på datorn, mobilen och  iPaden även kan se det på spelkonsoler som Wii. Och ett sådant har jag ju redan inkopplat! Jag testade och gick till Wii Shop Channel och laddade ner deras Netflix Channel. Det fungerade hur bra som helst. Hittade även en YouTube-kanal som jag laddade ner på samma sätt.

Så nästa gång dottern anländer hit, tecknar vi ett abonnemang hos Netflix och testar innehållet.

Jag funderar dock fortfarande på hur jag ska kunna koppla en liten Android-enhet som MK802 till min simpla TV för att enkelt komma åt SVT Play etc. Själva MK802 kopplas till TV:n med en HDMI-kontakt men den ska ju drivas strömmässigt med något också. Min TV har några år på nacken och på den tiden var det inte vanligt med USB-kontakter på de billiga varianterna. Något som verkar finnas på i princip alla TV-apparater idag. Men jag hittar säkert någon bra lösning på det också. Men jag får väl inse att jag måste koppla en strömadapter för att driva enheten.

Kontrollen blinkar blå

“Åh – vad coolt blått ljus det är i hallen!” är dotterns första kommentar om vår nya NAS. Och visst ser den lite cool ut där den står i hallen och lyser blått och grönt och ibland blinkar.

Jag var så oerhört less på att flytta runt USB-diskar för att backup och har länge funderat på en mer effektiv lösning. Efter lite snabb påläsning på nätet och rundfrågning i bekantskapskretsen så blev det en Synology DS213+. Jag köpte den i ett paket med 3 * 3TB diskar. Det får plats max 8TB, så det finns lite att växa i. Jag gjorde dock en RAID 1 av diskarna (dvs diskarna speglar varandra), så den effektiva lagringen är 3TB, men det bör räcka ett tag.

Jag är väldigt fascinerad över hur mycket funktionalitet som får plats i en så liten burk – allt man behöver verkar finnas med. Den tar ingen plats och är i princip helt tyst. Den har nog allt man kan tänka sig av ett hemma-NAS och gränssnittet är enkelt och lättförståeligt. Det känns som en riktigt bra investering.

Häftigt att ha sitt egna lilla cloud (moln/molntjänst) i hallen!

 

 

 

Bästa lilla svarta jag köpt på länge

image
Sitter här och lyssnar på söndagsgudstjänst i solen på balkongen. Det är Livets Ords webbutsändning som hörs i högtalaren.

Jag köpte igår en liten bärbar högtalare. Och jag är riktigt imponerad. Nu är jag ingen ljudnörd så jag tycker den här låter riktigt bra.

Och den är verkligen helt trådlös. Jag har kopplat upp den via bluetooth mot både mobilen och datorn. Det uppladdningsbara batteriet gör att jag kan ta den lilla boxen var jag vill inom rimligt avstånd utan att behöva fundera på eluttag. Det finns en omkopplare för mobilsamtal också inklusive mikrofon, men det har jag inte testat ännu.

Att den också är liten och lätt är ännu en fördel. Jag ogillar stora otympliga teknikprylar med massor av kablar.

Det jag ska köpa till är en ljudkabel så att jag kan koppla ihop mobilen utan att behöva synka ihop den då jag byter enhet.

Den lilla svarta boxen var helt klart väl värd en femhundring.

[ Logitech Mini BoomBox ]

Det är Ubuntu-väder

Solen lyser med sin frånvaro. Eller rättare sagt den lyser ibland och vi springer ut och in. Det är ett tufft jobb denna sommar att skaffa en bra solbränna. Så jag har ägnat skuggstunderna åt att installera Ubuntu 12.04 på vår gamla Toshiba Equium A200-1V0.

Den hade förut Windows Vista på sig och jag kan säga att den varit så trög. Minst sagt. Trög är bara förnamnet på hur segt och illa den gått. Jag och andra har försökt att laga i omgångar, men inget har hjälpt. Jag surfade fram specifikationerna på datormodellen och konstaterade att den nog engentligen inte alls var en så dålig dator. Så nu fick den en sista chans: Ubuntu eller soptippen.

Inte förvånande alls, men den går riktigt bra med Linux och är plötsligt en helt OK surfdator. Det är alltid bra med reservdatorer för oss datorberoende människor.

Dottern sitter vid den nu och är lite besviken på att mamma lyckades fixa igång den gamla pensionärsdatorn istället för att köpa en ny. Ibland önskar hon nog att hennes mamma inte var fullt så datorintresserad utan bara slog ut med armarna och sa: “Den funkar inte – vi köper en ny!” Men inte då – kan man testa att installera Linux, så gör man det.

Ny sommardator

Vi kände att vi behövde en till dator här i sommarhuset. Kraven var att det var en helt OK surfdator med stor skärm, i första hand för att underlätta tittandet på webb-TV.

Efter en dags marknadsundersökning via internet och besök i diverse butiker blev det en bärbar Toshiba 17.3″ Satellite C870-121.

  • Intel Pentium Dual Core B960 processor/2.2GHz
  • Intel® HD Graphic/1696MB delad
  • 4GB RAM & 500GB hårddisk

4990 kr på Elgigantens webshop tycker jag var ett riktigt bra pris/prestanda.

Första intrycket då:

En helt OK surfdator som startar snabbt och är trevlig att arbeta med.
Mycket skönt tangentbord.
En helt OK skärm och jag gillar storleken. Det är skönt med större skärmar.
Lätt! Den väger obetydlgit mer än min 15″ Sony Vaio.
Snabbt och enkel att få igång.

Det kändes ovant att ha de flesta kontakterna på höger sida av datorn, men det är väl kanske mer en vanesak.
Eftersom skärmen är modell större och chassit rätt tunt, så får man stänga locket lite försiktigt så att man inte med tiden böjer skärmen. Det var precis samma sak på min gamla 17″ HP, som också var en lättare modell, jämfört med vissa av de monstermaskiner som man ser säljas till de riktigt speltokiga.

17″-datorer säljs numera ofta under epitetet: “Istället för stationär dator”, men den här Toshiban är definitivt en bärbar dator, som man orkar hålla i knäet och bära runt.

En annan jättebra sak är att trots att detta är en budgetdator, så har den 2 års garanti, utan att man behöver betala en krona extra för det. Bara att registrera sin produkt hos Toshiba, så ingår det.

Det känns än så länge som ett riktigt, riktigt bra köp.

Lägga in koordinater i GPS

Insåg efter semesterresan att jag missat att lägga in McDonalds-restaurangerna på GPS:en innan vi åkte. Gjorde det när jag kom hem, men fick tänka efter hur man gjorde. Det är dock väldigt enkelt. Jag har en Garmin Nüvi, men gissar att man gör ungefär likadant på övriga typer av GPS. Passade också på att uppdatera POI för alla fartkameror, MAX, Statoil och OKQ8.

  1. Ladda ner programvaran POI Loader for Windows från Garmins hemsida och installera den.
  2. Hämta koordinaterna på sidan Koordinater.se i form av en GPX-fil (registrerad användare krävs).
  3. Packa upp filerna och köra POILoader, så finns de sedan i GPS:en!

För övrigt är nog inköpet av GPS:en en av de bästa investeringarna som jag någonsin har gjort. Helt oumbärlig då man är ute på långkörning.

POI = Point of Interest = Intressepunkt = Intressant plats

Sony VAIO – content sharing/analyzing

Blev lite förbryllad över varför hårddisken på VAIO:n jobbade så hårt. Datorn gick uppenbart segt och blev kokhet efter en kort tid. Att hårddisken verkade göra allt för att ersätta elementen som värmekälla genom att få fläktarna i full gång, var det ingen tvekan om. Och så kan man ju inte ha det. En dator får surra hemtrevligt, men inte vråla.

Två ikoner i Meddelandefältet verkade ständigt vara i arbete. Något som hela tiden verkade analysera alla mina bildfiler (Content Analyzing) om och om igen och och en annan som hela tiden letade efter shared content. Jag hade stängt av utdelningen i VAIO Media plus, men det verkade inte hjälpa. Bilderna var importerade en gång för alla och jag ser ingen vits med att ständigt leta igenom dem.

Så (efter det vanliga googlandet) gick jag in i:

Kontrollpanelen –> System och säkerhet –> Administrationsverktyg –> Tjänster

Där stoppade jag tjänsterna:

  • VAIO Media plus Content Importer
  • VAIO Media plus Device Searcher
  • VAIO Media plus Digital Media Server

och angav att de skulle startas “Manuellt”.

När det gällde Content analyzing, så högerklickade jag på den lilla gröna ikonen i Meddelandefältet, gick in under Inställningar och stängde av allt vad delning och analys hette under alla menyer.

Efter en omstart, så uppförde sig VAION som en helt vanlig dator igen. Det lite obehagliga är att jag nu inte har en aning om hur man återigen startar igång analysen av filer – om man nu skulle behöva det, eftersom det programmet verkar vara dolt helt och hållet i virrvarret av media-program. Å andra sidan så lär det väl poppa upp via något automagiskt Windows-program om det nu någon gång skulle behövas.

Uppdatering: Det verkar gå att komma åt analys-kontrollen i PMB. Jag kommer dock nog aldrig att våga använda Sonys media-tjänster bara för mina bilder och stackars MP3-filer. Det verkar vara alldeles för mycket overhead och komplicerade kopplingar. Jag har laddat ner Windows Live-verktyg och de känns bra mycket mera lättanvända och framför allt förståeliga.

Nu är det mesta klart med Vaion

Nu känns det som att allt snart är installerat och överflyttat. Flytta filer var inga problem: Det handlade mest om att låta USB-diskarna stå och tugga.

Firefox, Thunderbird, Sunbird, OpenOffice , FileZilla, NotePad++ (värt att hålla koll på är också: Emerald Editor) och KeyPass var väl det viktigaste att få in.
Sedan kom Spotify, Voddler, IceChat, 7-zip och PuTTY och MSN.

Varför följer det inte med vettiga bas-program i Windows, som i princip alla människor ändå behöver?  Inte ens ett vettigt mail-program finns ju med som default. Än mindre en kalender. Att förväntas köpa Office för en tusenlapp, tycker jag inte är en helt OK tanke. Men har man bara koll på vilka programvaror man vill ha, så går det ju fort att hämta hem dem via nätet. En undran är om Microsoft tror att man gör allt via webb:en idag eftersom avsaknaden av vardagsprogram i själva datorn är så uppenbar?

Första windows 7-problemet löst

För att kunna skapa en recovery-skiva krävde VAIO Care att alla kritiska Windows-uppdateringar fanns inlagda. Det tog ett tag att köra in alla, starta om, köra en vända till för att till sluta köra fast:

Kod 66A (Kan inte installera KB2160841)
Säkerhetsuppdatering för Microsoft .NET Framework 4

Google is your (best) friend, så jag hittade svaret där:

Gå till Kontrollpanelen –> Avinstallera eller ändra program.
Leta reda på Microsoft .NET Framework 4 Client Profile. Högerklicka och välj: Reparera.

Sedan gick det fint att installera säkerhetsuppdateringen.

Sony Vaio

Oj – det finns plötsligt en Sony Vaio i mitt knä! Hur kunde det komma sig?

Jag har länge saknat den gamla 17″-HP:n som gick i graven i våras. Jag har försökt att klara mig med våra små mini-datorer här hemma, men till slut blev det för mycket för att stå emot:

1. En längtan efter en rejäl skärm och ordentligt tangentbord.
2. 20% REA på ALLT på MediaMarkt.
3. Trevlig säljare som kändes seriöst intresserad av vad jag var ute efter.

Jag gillar mini-datorernas portabilitet, men prestandamässigt har de inte mycket att komma med. Inte ergonomiskt heller, annat än att de är otroligt lätta att bära runt på och transportera. Jag gillar att kunna ha med mig en i väskan utan att den i princip märks. Som reservdatorer är de alldeles utmärkta.

Så det blev en impulsköpt dator idag. Och ja, det är Windows 7 på den, men uppriktigt sagt så är Apples datorer väl häftigt prissatta och även om jag betalat ordinarie pris för Vaion, så hade prislappen hos Apple för en 15″ varit nästan dubbelt så stor. Ibland får börsen tala.

Jag har lite dåligt samvete för att ha lagt ut en massa pengar idag. Å andra sidan är det något jag verkligen behöver och länge funderat över. Köpa PC är en djungel med alla märken och modeller, så till slut kändes det lika bra att sluta vela och slå till när man i varje fall känner att man gjort ett bra tillräckligt bra köp.

Spotify på Ubuntu

Dottern vill ha musik på sitt kalas, som ska vara utomhus, och vill använda Spotify för musiken. Den enda dator som jag kan tänka mig låna ut till sådant, är den lilla Netbooken, som jag är minst rädd om.

Men – den har ju Ubuntu installerad! Spotify har inga klienter att ladda ner för Linux. Och vi har inte Spotify Premium, som de alternativa Spotify-klienterna oftast kräver. Jag gillar reklamen – då vet man att man lyssnar gratis och sparar pengar. Gratis är gott!

Men det var betydligt lättare än vad jag trodde att få det att fungera på Ubuntu. Jag följde instruktionerna till punkt och pricka på Spotifys hemsida:

  • Installera Wine – finns att hämta i Programcentral för Ubuntu.
  • Ställ in drivrutinen för ljudet i Wine:
    Se till att: enbart OSS-drivrutin är vald.
    Hårdvaruaccelering: Emulering.
  • Ladda ner Spotify-klienten för Windows.  Spara filen på disk.
  • Öppna filen Spotify Installer.exe med Wine Windows Programstartare.
  • Starta Spotify och njut av hårdrocksballader!

Guy or a geek girl?

“Are you a guy named Maria or a geek girl?”
Frågan fick jag då jag gick in på en IRC-kanal för att be om hjälp med min Ubuntu-installation. Det fascinerade är att antingen är man en kille – eller så är man en nördig tjej – inte bara tjej! Inga vanliga tjejer går uppenbarligen in på en IRC-kanal för Linux-nördar en fredag kväll/natt som dessutom är Valborgsmässoafton. Hur långt har vi kommit när det gäller jämställdhet egentligen?

Bakgrunden är att jag lessnade på att min lilla Compaq Mini 730EO varit segare än segast med Windows XP. Läste på nätet och enligt uppgift skulle Ubuntu Netbook Edition 10.04 “work out fo the box”. Det kändes som ett bra sätt att pigga upp den lilla sega svarta saken.

Så med min vanliga entusiasm laddade jag ner ISO-filen och gjorde en bootbar USB-sticka av den och bootade sedan om datorn.

Installera Ubuntu-Netbook 10.04” – självklart.
Radera och använd hela disken” – absolut. Hade bara 20 GB ledigt och varför spara på ett OS som inte fungerar? Finns ingen anledning att vara feg.
Installera” – och sedan väntar och väntar man…

Efter installationen startar den lilla svarta datorn upp bara fint. Snabbt som tusan går det och glad i hågen försöker man då ansluta till internet – vilket inte gick alls. En driver-fil verkar saknas för det trådlösa kortet enligt syslog:en.

ERROR: Firmware file "b43/ucode15.fw" not found
ERROR: Firmware file "b43-open/ucode15.fw" not found

Det fina med Linux är att det finns hjälpsamt folk överallt. Så jag kopplade upp mig på en IRC-kanal och man blir förvånad över vilken aktivitet som pågår. Ställer min fråga och får snabbt svar. Alla förslag jag fick byggde dock på att datorn redan hade internet-access, så det hjälpte inte speciellt mycket. Men jag fick i varje fall lära mig det mesta om vilka paket som behövdes för att installera drivrutiner för ett Broadcom-kort. Inget funkade dock. Hamnade i oändliga loopar när jag försökte installera paketen manuellt. Och att stoppa i ethernet-kabeln gav inte heller någon internet-access. Ingenstans läste jag att man absolut var tvungen att ha tillgång till internet under hela installationen….

Till slut lät jag i varje fall ethernet-kabeln sitta i under hela installationen och vips – så kom datorn upp alldeles utmärkt på internet via den fasta linan.

Sedan installerade jag via Synaptic paketen:

b43-fwcutter
bcmwl-kernel-source

Efter omboot så funkade det trådlösa nätverket helt perfekt.

Nästa steg var att få Glocalnets mobila bredband att fungera. USB-dongeln heter GI0225. Den processen var däremot hur enkel som helst.
Jag valde bara: “Ny mobil bredbandsanslutning” och svarade på alla frågorna som kom upp.
Välj din leverantör: Glocalnet.
Tyvärr var adressen som angavs i det förkonfigurerade programmet fel.
Jag gick då  in via Nätverksanslutningar –>Mobilt bredband och ändrade:

APN: bredband.glocalnet.se

Sedan var det bara att ansluta under den lilla trådlösa symbolen i menyn.

Visst tog det onödigt lång tid och lite extra besvär att byta OS till Linux, men oj så snabb och lättjobbad den lilla svarta blev igen. Och det mesta finns redan installerat och bara att starta upp.

Och tyvärr är jag nog “a geek girl”…

Fixat sommar-internet

Har ordnat våra datorbehov inför sommaren.

Dottern fick en NetBook, som är liten och lätt att ta med på resa. Hon är helt överlycklig. En tuff liten svart dator passar en tuff liten tjej perfekt. Det blev en Compaq Mini 730EO (10,1″, 1 GB RAM och 80 GB hårddisk) som jag köpte på Elgiganten online för bara 2690 kr. Ett riktigt fynd! Dottern bär runt datorn hela tiden eftersom den är så liten och lätt. Tanken var att ha den som gemensam “slit-och-släng-dator”, men det verkar inte som om jag får chansen att röra i den ens. Men kul att hon gillar den!


Men man behöver ju mobilt bredband också. Så jag slog till på Glocalnets sommarerbjudande: Glocalnet Fri Surf Sommar som bara hade 3 månaders bindningstid, billigt pris på modemet och bara en månads uppsägning. Rimlig kostnad för att testa och se hur mycket vi kommer att använda det, men samtidigt skönt att ha ett “riktigt” abonnemang och inte ett kontantkort som ska laddas stup i kvarten. Bredbandet fungerade direkt som det skulle. Enkelt att installera på både PC och Mac.

Så nu är vi redo för att vara mobila i sommar! Eller i varje fall dottern….!