Nu är jag sådär velig igen. Velar fram och tillbaka, men måste väl komma till något sorts beslut. De flesta av mina större beslut tas via någon form av Excel-matris och plus- och minuslistor, så detta får bli en verbalt sådan. När ska man köpa ny bil? Och vad ska man då köpa?
Mitsubishi Lancern är årsmodell 2007 och jag har haft den i precis 4 år. Den är bensinsnål men har nu börjat kosta helförsäkring och alla garantier är borta. Jag är ibland den oroliga typen och börjar fundera på om det är nu som den ska börja gå sönder och krångla. Å andra sidan så har den gått felfritt under alla dessa år och startar som en klocka i alla väder. Det är dock dags för nya vinterdäck till hösten, vilket kommer att gräva ett rejält hål i plånboken. Kostnader för garage, försäkring, service etc har jag oavsett vilken bil jag har. Jag ser att de nya modellerna nu från Mitsubishi har 8 års garanti! Tänk vad skönt att veta att man kan köra bekymmersfritt så länge!
De nya bestämmelserna för miljöbilar ger skattefrihet i 5 år. Mitsubishi Lancer är en bensinsnål bil och fick faktiskt lägre fordonsskatt när man gjorde om systemet att anpassa sig efter CO2-utsläppet, så den är billig i drift jämfört med många andra kombi-bilar i samma storlek, trots att den inte är miljöbilsklassad. Skulle jag däremot haft en miljödiesel (typ Renault Clio) eller liten bensindriven miljöbil (typ Kia Picanto) så hade jag, trots att jag kör så lite per år, ändå tjänat in minst 6.500 kr/år bara på bränslekostnaden. Det är mycket pengar per år!
En miljödiesel är bra mycket dyrare i inköp än en bensinbil i samma modell. Det tar mig 5 år att tjäna igen mellanskillnaden för nyinköpet. Å andra sidan så är andrahandsvärdet förhoppningsvis större den dag den ska bytas in.
Det var lite av en brytningstid när jag köpte Lancern och det som idag är standard på de flesta bilar, var då dyra tillägg. Därför vill jag nästa gång ha även regnsensor, backsensor och gärna ett glastak som bara är så häftigt att sitta under. Och gärna automatlåda…
Det var också en brytningstid angående miljöbilar, förra gången jag funderade på ny bil. Då gavs det 10.000 kr i miljörabatt till etanol-bilar, något som idag knappast räknas som vare sig något bra val när det gäller ekonomi eller miljö. Hur ser det ut om ytterligare fem år?
Eftersom jag inte längre har hundarna permanent, så behöver jag inte stor kombibil. Jag kör så oerhört mycket i stadstrafik och på trånga parkeringar att jag hade passat betydligt bättre med en liten smidig stadsbil. Just eftersom jag kör så oerhört mycket i stadstrafik, så har jag under många år önskat mig en bil med automat-låda. Dessa platsar dock sällan in som miljöbilar och de miljödieslar som finns med automat-låda är ofta oerhört dyra.
Majoriteten av den tid jag tillbringa i bilen är i tät stadstrafik, men ett par gånger om året vill jag köra ner till mamma och syster och då blir det riktiga långkörningar. Då vill jag verkligen ha en bil som går mjukt och bekvämt på landsväg och med framför allt riktigt, sköna säten så att ryggen inte tar alltför mycket stryk. Så hur liten bil kan man köpa och fortfarande behålla riktigt bra körkomfort för långkörningar?
Jag gillar att köra bil. Är det bra väglag, så är det riktigt, riktigt kul att ligga ute på landsvägen. Faktum är att snabb stadskörning med massor av trafik också ibland kan kännas som lite av en rolig utmaning. Jag skulle därför vilja ha en pigg och rapp bil som svarar snabbt och är det man brukar kalla för “rolig att köra”. Men de bilarna är sällan klassade som miljöbilar.
De nya reglerna för miljöbilar är ju relativt nya, så min gissning är att det tar ytterligare något år innan alla biltillverkare hunnit anpassa sina modeller. Jag gissar att utbudet på miljöbilar kommer att vara ännu större inom bara något år? Och då kanske man kan köpa någon av de större miljödieslarna begagnade, som bara gått något år och inte så långt?
Om man ska titta krasst och utgå från det behov och den ekonomi jag har idag, så borde jag köpa en liten Mitsubishi Colt i någon miljöversion, men jag skulle helst velat ha en Mitsubishi Lancer Evolution. Men som ensamstående statsanställd mamma, så inser man snabbt att snygga snabba bilar inte är för mig. Tyvärr.
Man ser också så oerhört många äldre Mitsubishis, som visserligen är ordentligt luggslitna i lacken och finishen, men de verkar gå och gå i all evighet. Förhoppningsvis kommer även min Lancer att göra det. Så jag hoppas den fortsätter att fungera lika bra som förut, så jag slipper försöka bestämma mig för vad som är det optimala bilköpet än på ett par år!
Bilköp handlar om mycket pengar, så det vill till att det känns rätt. Men frågan kommer nästa gång att vara precis samma fråga som jag ställde mig förra gången: Hur mycket pengar är vettigt att lägga ner på bilinköp och vilka kompromisser måste man göra?
För er nu som läser det här och tänker att det bästa vore att helt sälja bilen och ägna sig åt cykling och kollektivtrafik, så säger jag bara: “Glöm det!” Jag behöver bilen i vardagen och kommer att kämpa in i det sista för att kunna behålla den. Jag ser så många av mina ensamstående väninnor som säljer sina bilar, för att de inte har råd. Det paradoxala är att det oftast är just precis de som är i allra störst behov av bil, där tiden är knapp och plikterna många. Tyvärr håller bilägande på att bli en klassfråga och som vanligt så är det de ensamstående mammorna som drar det kortaste strået.
